Bolagen misstänks ha rundat sanktioner mot Ryssland.

Det rapporterar DN med hänvisning till uppgifter från EU-kommissionen.

Under våren har kommissionen kontrollerat att europeiska företag följer sanktionerna mot Ryssland.

Nu pekar uppgifter på att flera företag exporterat varor till diktaturen, i strid med EU:s regelverk.

Flera kända svenska bolag pekas ut.

Det handlar bland annat om följande aktörer, uppger DN:

- Industribolaget Atlas Copco  

- Telekomjätten Ericsson

- Bil- och lastbilstillverkaren Volvo

- Industriföretaget SKF

- Verkstadskoncernen Sandvik

”Får avgöra hur man går vidare”

Enligt dokumenten har EU-kommissionen identifierat flera misstänkta transaktioner med Ryssland. Uppgifterna pekar på att sanktionerade varor som tillverkats i EU kan ha hamnat i Ryssland.

Nu kallas de svenska storbolagen upp till utrikesdepartementet för ett sammanträde med UD och myndigheter som ansvarar för sanktionerna mot Ryssland.

– Vi säger inte att bolagen har brutit mot några sanktioner. Men vi har fått den här datan, och nu får svenska myndigheter avgöra om och hur man går vidare med detta.

Det säger Lars Schmidt, Sveriges sanktionssamordnare, till DN.

Flera sanktionspaket

Sedan starten av den ryska invasionen av Ukraina har EU riktat hårda sanktioner mot Ryssland. Det trettonde sanktionspaketet presenterades i februari 2024.

Ambitionen med EU:s sanktioner är att:

- minska Kremls förmåga att finansiera kriget

- se till att Rysslands politiska elit får betala ett högt ekonomiskt och politiskt pris och

- försvaga Rysslands ekonomiska bas.

Inga av EU:s sanktioner mot Ryssland riktar sig mot leveranser av livsmedel, medicinsk utrustning eller läkemedel till befolkningen i allmänhet. Jordbruksmaskiner omfattas inte direkt av några exportförbud. 

Inga sanktioner är heller riktade mot handel med jordbruksvaror eller livsmedel, till exempel spannmål eller gödningsmedel, mellan Ryssland och länder utanför EU. 

– Våra sanktioner kringskär kraftigt Rysslands ekonomiska bas och minskar alla utsikter att modernisera den. Vi kommer att fortsätta att pressa Ryssland och dem som stöder landet på slagfältet. Vi kommer att fortsätta att jaga Putins kumpaner. Och vi kommer att jaga dem som hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna eller hjälper till att fylla förråden med krigsmateriel, framhåller Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, i ett uttalande.

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen

Betaltjänstbolaget har under den senaste tiden använts av bedragare som försöker lura folk på pengar.

Som för många andra kända varumärken ställer bedragarna till det när de låtsas vara från bolagen för att vagga in offer i en falsk trygghet.

Nu går Klarna ut med ett viktigt meddelande för att informera kunderna om situationen.

“Viktigt!”

Klarna framhåller följande meddelande via deras webbsida:

– Viktigt! Klarna kommer aldrig att kontakta dig för att be dig identifiera dig. Är du just nu i ett samtal? Avsluta samtalet omedelbart och kontakta oss själv på 08-12012012.

Flera drabbade

Under den senaste tiden har flera personer drabbats av bluffsamtal som låter som att det kommer från Klarna.

Bedragarna utger sig även vara från PayPal, rapporterar Råd & Rön.

– En Råd & Rön-läsare vill varna andra för ett telefonsamtal med en inspelad röst som säger att den ringer från betaltjänstföretaget Klarna, uppger sajten.

– I samtalet, som ser ut att komma från ett svenskt mobilnummer, ombeds mottagaren att godkänna ett köp, men det är en bluff.

“Framstår som trovärdig”

I den nya bedrägerivågen använder bedragarna telefonsamtal för att nå ut till offer.

Klarna förklarar dock att andra kommunikationsvägar ofta sätts i bruk.

– Kommunikationen framstår som trovärdig eftersom den verkar komma från en pålitlig källa. 

– Phishing sker oftast via e-post (men kan även ske via andra kanaler) och målet är att stjäla ditt kreditkortsnummer, lösenord eller andra känsliga uppgifter som sedan används för att köpa varor eller tjänster.

Tänk på dessa saker

Klarna har upprättat några punkter som kunder bör reflektera kring om de får misstänksamma samtal, sms eller mejl.

- Är kontakten oväntad?

- Förekommer det stavfel eller grammatiska fel?

- Finns det ovanliga länkar eller bilagor?

- Ombeds du lämna ut personuppgifter och säkerhetsinformation?

- Försöker avsändaren stressa dig att fatta ett beslut?

– Om svaret är Ja på några eller alla frågor så kan det vara frågan om en phishingattack, understryker Klarna.

– Vi uppmanar dig till att omedelbart avbryta kommunikationen (radera mejlet eller avsluta telefonsamtalet) och eventuellt rapportera phishingförsöket till den verkliga, betrodda källan.

Foto: Rupixen resp Klarna

Text. Redaktionen