UPPGIFTER: Svensk prästost och herrgårdsost är hotade

2025 10 19

Svenska folkets favoritost är hotad.

Prästost är svenska folkets favoritost, följt av hushållsost och herrgårdsost, visade Ostrapporten 2025.

Men nu är två av dessa populära ostar, prästost och herrgårdsost, hotade.

Svenska mejerikooperativ slår larm om att ostklassikerna kan förlora kopplingen till sitt svenska ursprung – på grund av ett EU-beslut.

Ostklassiker hotade av EU-beslut

Fem ordföranden för svenska mejerikooperativ, som själva är mjölkbönder, skriver i en debattartikel i Expressen att de svenska ostklassikerna nu är hotade.

Bakgrunden är att Europas största mejerikoncern, franska Lactalis, har ansökt om att ta bort skyddet för varumärket Präst hos EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO.

Och EU-myndigheten går på mejerijättens linje, enligt debattörerna.

Detta kan få förödande konsekvenser för svensk prästost och herrgårdsost, menar de.

– I praktiken skulle detta betyda att Präst, Herrgård eller Grevé kan produceras var som helst i världen – på mjölk från vilket land som helst – helt utan koppling till sitt svenska ursprung, skriver de i debattartikeln.

– Det skulle vara förödande för svenska mjölkbönder som inte bara förlorar en avgörande inkomstkälla. När efterfrågan på svensk mjölk minskar pressas också priset ned och många gårdar riskerar att försvinna, tillägger debattörerna från Arla, Skånemejerier, Falköpings Mejeri, Norrmejerier och Gäsene mejeri.

LÄS OCKSÅ: Populära räkor i butiker utreds - kan vara farliga

Konsumenterna betalar priset

Konsekvensen blir också att konsumenterna inte kommer kunna veta om ostklassikerna i mejeridisken verkligen är gjorda på svensk mjölk, tillägger de.

– Konsumenterna riskerar därmed att betala för mervärden – kvalitet, djuromsorg och hållbarhet – som den utländska produkten inte har. Förtroendet för ett viktigt livsmedel urholkas, och vi förlorar en del av den svenska matkulturen, skriver debattörerna i artikeln.

Undersökningen Ostrapporten 2025 visade att 95 procent av alla svenskar äter ost, ofta till frukost.

Enligt undersökningen är Präst svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård.

När svenska folket väljer ost är smaken, priset och att osten är svenskproducerad de tre viktigaste kriterierna.

De flesta överskattar dock hur stor andel av osten vi äter som verkligen är svensk, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll - på grund av Norge

Foto: Holger Ellgaard resp Nordelch

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen