UPPGIFTER: Stor spricka mellan KD och SD

2023 03 13

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är oense om en av Tidöpartiernas största frågor.

Regeringen och SD har lovat att tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att återstarta kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Intern strid

Trots avtalet pekar mycket på att en utredning kommer att utebli.

SD vill gå framåt, men regeringen vill stryka punkten, uppger Di.

Enligt tidningens uppgifter är det framför allt KD med näringsminister Ebba Busch (KD) vid rodret som vägrat starta utredningen.

Det framgår även av en intern promemoria som författats av SD:s topptjänsteman i regeringens politiska styrgrupp för Vattenfall.

– Sedan okt-nov har främst KD genom sitt näringsdepartement varit drivande att ge upp frågan och stryka Tidö-punkten. Man försökte skarpt få igenom detta redan innan styrgruppen startade men även på dess första möte, båda gångerna stoppades detta av SD och till viss del även L, står det i rapporten som Di har tagit del av.

SD har gett upp

Av den SD-författade promemorian framgår det även att partiet gett upp hoppet om en återstart av Ringhals 2.

Enligt SD finns det inga förutsättningar för en återstart och därav har kravet släppts.

En återstart av Ringhals 1 är däremot fortfarande möjligt, enligt regeringens samarbetsparti.

Detta trots att reaktorns ägare, Vattenfall och Uniper, avrått från en återstart och planerar att påbörja det fysiska arbetet med rivningen om några enstaka månader.

SD vill, trots orden från ägarna, inleda en utredning så snart som möjligt.

– Processen har präglats av att helt enkelt leta hinder och problem, framhåller SD-tjänstemannen enligt Di.

Så står det i Tidöavtalet

Så här skriver regeringen och SD i Tidöavtalet om en potentiell återstart av reaktorerna:

”En genomgående utredning av vad som skulle krävas för återstart av Ringhals 1 och 2 bör genomföras förutsättningslöst och skyndsamt”

Dömer ut förslaget

Ringhals vd Björn Linde har tidigare sagt att en återstart av reaktorerna är omöjlig att genomföra.

I en intervju med SVT Nyheter berättade han att reaktorernas livslängd börjar ta slut och att kärnkraftsanläggningarna redan har börjat nedmonteras.

– Om man tror att man kan återstarta Ringhals 1 och Ringhals 2 och att vi ska producera el om ett antal år så är det helt omöjligt, sa Björn Linde till SVT.

Fakta avvecklingen av Ringhals 1 och 2

- Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026. Beslutet innebär en avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat.

- Ringhals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020. Reaktorerna är nu permanent avställda, vilket innebär att de enligt lag aldrig får tas i drift igen.

- Rivningen av Ringhals 1 och 2 ger upphov till ungefär 340 000 ton avfall. 5-10 procent av detta är radioaktivt och omhändertas och förvaras enligt gällande regelverk och beprövade metoder. Miljöskadligt material såsom asbest och olja omhändertas enligt gällande regelverk och skickas i de flesta fall till deponi.

Källa: Vattenfall

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen