UPPGIFTER: Soldater rusar mot gränsen

2023 09 07

En av Vladimir Putins allierade uppges att agera militärt inom kort.

Det är få ledare kvar i världen som står på den ryska diktatorns sida.

Efter invasionen i Ukraina har en efter en kapat banden med Kreml. 

Men Azerbajdzjans diktator llhan Alijev står kvar – och han uppges vara på väg att starta en ny militär konflikt i Europa.

Det rapporterar nyhetsbyrån AFP.

"Allvarligt förvärrats"

Uppgifterna kommer direkt från grannlandet Armenien och dess premiärminister Nikol Pasjinjan.

– Den militärpolitiska situationen i vår region har allvarligt förvärrats, varnar han under ett regeringsmöte i huvudstaden Jerevan.

Enligt premiärministern har Azerbajdzjans soldater beordrats till gränsen mellan de två länderna samt kring den bergsregion som kontrolleras av separatister.

Anklagelsen: Planerar militär provokation

Den armeniska ledaren varnar också för att grannlandet är i startgroparna att aktivera sig militärt.

– Azerbadjzjan visar sina avsikter att genomföra en ny militär provokation mot Nagorno-Karabach och Armenien, säger han enligt AFP.

Nagorno-Karabach är ett före detta autonomt oblast i Azerbajdzjan och en utbrytarstat med armenisk majoritetsbefolkningen.

Republiken är inte internationellt erkänd utan betraktas som en del av Azerbajdzjan.

Putin närmar sig Alijev

I takt med att demokratin har utvecklats i Armenien har såväl Vladimir Putin som Turkiets Recep Tayyip Erdoğan knutit sig allt närmare Azerbadjans diktator.

Ryssland, som historiskt sett stått på Armeniens sida, har under Putins styre tagit avstånd från den demokratiska utvecklingen i landet.

–  Det är inte överraskande att de tre diktatorerna Putin, Erdogan och Alijev samarbetar för att underminera demokratins frammarsch i Armenien. Speciellt med tanke på att den har ökat folkets självbestämmande och mänskliga rättigheter, säger Vahan Bournazian till Svenska Yle.

Nya strider

I september 2022 blossade nya strider upp mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Ryssland, som har historiskt nära band till Armenien, uppgav då att de medlat fram ett eldupphör.

Det första kriget mellan länderna bröt ut 1991, efter Sovjetunionens upplösning.

Armenierna i Nagorno-Karabach såg ögonblicket som en möjlighet att få ett erkännande som en självständig stat. 

De försökte bryta sig ut med militära medel, vilket utlöste det första kriget mellan länderna. Omkring 30 000 människor omkom och drygt en miljon tvingades på flykt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Restaurangkedja går i konkurs

2024 11 23

En restaurangkedja som grundades 2019 ser nu ut att gå i konkurs.

Under de senaste åren har det kulinariska fenomenet Poké Bowls blivit allt större.

Det rör sig om ett sushi-liknande snabbmatsalternativ där exempelvis lax, ris och olika grönsaker blandas.

En av restaurangkedjorna som erbjuder Poké Bowls - Oh Poké - ser nu ut att gå i konkurs.

Det framgår av information från bland annat Alla Bolag och Bolagsfakta.

Grundades 2019

Bolaget grundades 2019 och har flera restauranger runt om i landet.

Totalt har Oh Poké 77 anställda, men ser nu ut att stänga ner och det går inte längre att besöka kedjans webbsida.

En av grundarna, Shadlee Ismail, sade följande till Breakit i samband med kedjans framväxt:

– Vi brukar alltid prata business på familjemiddagarna och jag har alltid tyckt att deras koncept går att skala upp, att det går att göra ett Espresso House av det.

Kommer från Hawaii

Fenomenet Poké Bowl kommer ursprungligen från Hawaii och baseras på fisk och ris.

– Poké har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost, ordet betyder att dela eller skära itu, förklarar Ica.

– Rätten ser olika ut, men basen med ris, marinerad fisk och grönsaker är ofta densamma.

Viss ljusning

Kreditupplysningsbolaget UC framhåller att det tycks finnas viss ljusning i svensk ekonomi, men att återhämtningen går trögt.

Detta efter flera år av återkommande konkurser i flera branscher och svag tillväxt i Sverige.

– I oktober minskade konkurser i byggindustrin med 16 procent och inom restaurang- och hotellverksamhet med 14 procent, förklarar UC.

– Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 8 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har etableringen av nya företag minskat med cirka 9 procent, vilket reflekterar den fortsatt osäkra marknadssituationen.  

Fortsatta räntesänkningar

Under tredje kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP marginellt med 0,1 procent, vilket indikerar en avmattad ekonomisk utveckling. 

– Minskningen speglar bland annat en minskad inhemsk efterfrågan, något som linjerar med de ökade konkurserna inom detaljhandeln, fortsätter UC.

Företag och konsumenter sätter hopp till att fortsatta räntesänkningar ska få fart på ekonomin igen.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

Ryska folket har ändrat sig – chocksiffror för Putin

2024 11 23

En majoritet av ryska folket har nu en åsikt som går emot Putins krigspolitik.

De senaste dagarna har det skett en dramatisk utveckling både när det gäller kriget i Ukraina, och relationen mellan Ryssland och väst.

USA har meddelat att Ukraina får använda långdistansrobotar på ryskt territorium, och Ryssland har svarat genom att uppdatera kärnvapendoktrinen samt attackera Ukraina med en ny ballistisk robot.

Men medan Putin blir allt hårdare i sin fientlighet, går majoriteten av det ryska folket i motsatt riktning, rapporterar Moscow Times.

Oroande siffror för Putin

För första gången säger sig en majoritet av ryssarna vilja inleda omedelbara fredsförhandlingar med Ukraina, enligt tidningen.

En opinionsmätning som Russia Field har gjort i november visar att 53 procent av de tillfrågade vill övergå till en förhandlingsprocess.

Andelen som istället vill fortsätta kriga har sjunkit till 36 procent, enligt mätningen.

Stödet för kriget var som störst i ett väldigt tidigt skede av invasionen: i april och maj 2022 stöddes kriget av 54 procent. Sedan dess har stödet minskat. I februari i år ville 49 procent ha förhandlingar och 40 procent ville fortsätta kriga.

Och nu har det alltså kommit ett skifte där en majoritet vill inleda omedelbara fredsförhandlingar, enligt mätningen.

Många är rädda att själva drabbas

En majoritet av ryssarna, 63 procent, anser dock fortfarande att kriget har varit ”framgångsrikt” för den ryska armén. Det är dock också en minskning jämfört med tidigare.

Men trots det vill majoriteten alltså påbörja förhandlingar.

Samtidigt uppger många ryssar att de är rädda för att personligen drabbas av kriget.

40 procent uppger att de känner fara för egen del, vilket är en viss ökning jämfört med förra sommaren.

Det man framför allt är rädd för är drönarattacker, men många är även rädda för exempelvis beskjutning och mobilisering.

Äldre är mest positiva till kriget

Den grupp som är mest positiv till fortsatta stridigheter är pensionärerna, enligt tidningen.

De får ofta sin ”information”, i form av propaganda, från Rysslands statliga tv-kanaler, som är hårt kontrollerade av Putinregimen.

Många äldre tycker därför att landet är på rätt spår och tycker också att kriget bör fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen