UPPGIFTER: Soldater från Natoland till attack i Ryssland

2023 06 05

Specialstyrkor påstår sig ha deltagit i attacker på rysk mark.

Uppgifterna kommer från frivilliga soldater från EU- tillika Nato-medlemmen Polen, rapporterar Berliner Zeitung.

Gruppen kallar sig för Polska Volontärkåren, Polski Korpus Ochotnicy, och har hävdat sitt deltagande i attackerna mot den ryska gränsregionen Belgorod de senaste veckorna.

Enligt polska nyhetssajten Onet är stridsstyrkan från Natolandet löst underordnad det ukrainska försvarsministeriet.

Inte bekräftat

Den polska regeringen har inte bekräftat uppgifterna.

– Alla ställer oss samma fråga. Deltog vi i operationen på Belgorod-regionens territorium? Svaret är entydigt: självklart! framhåller den polska gruppen på Telegram.

– Den Polska Volontårkåren deltog i stridsuppgiften tillsammans med den Ryska Volontärkåren. Vi är inte bara förbundna med vapenbroderskapets band, utan också av personlig vänskap och kamratskap.

Högerextrema ryssar

Den ryska gruppen som omnämns i inlägget ska även ha fått sällskap av en annan rysk grupp, Legion Freedom of Russia, som kämpar på Ukrainas sida.

Båda grupperna uppges dock bestå av högerextrema ryssar som främst är ute efter att avsätta Putin.

Exakt vilka uppdrag som grupperingarna säger sig ha utfört är inte känt.

– Information om vår inblandning i operationen släpptes medvetet med en längre fördröjning av säkerhetsskäl, framhåller Polska Volontärkåren på Telegram.

I en video hörs hur män i uniformer talar polska då de kontrollerar en pansarvagn. I en annan tycks de bli beskjutna.

Evakuerar barn

I Belgorod har situationen eskalerat den senaste veckan och panikscener har utspelat sig i den ryska regionen när evakuering av barn beordrats av myndigheterna.

– Vi är verkligen oroliga över den här situationen, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov till CNN förra veckan.

Ukraina förnekar

Det var i slutet av maj som regionens guvernör, Vyacheslav Gladkov, hävdade att Ryssland var under attack.

Han anklagade då en “ukrainsk sabotagegrupp” för attacker mot mot två byar.

Ukraina själva har förnekat all inblandning och hävdar att soldaterna i Belgorod inte tillhör den ukrainska armén.

– Ukraina följer händelserna i Belgorod-regionen med intresse. Men vi har ingenting med det att göra, sade Mychajlo Podoljak, rådgivare till president Zelenskyj den 25 maj.

LÄS MER: Ryssland invaderat – av ryska soldater

LÄS MER: Panikscener utspelar sig i Ryssland

Foto: A. Kashmar

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen