Ovisst mellan S och V in i det sista

2021 11 22

Det råder osäkerhet huruvida Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V) är överens inför beskedet som ska ges till talmannen senast klockan 12 i dag.

Sveriges Radio uppger nu på morgonen att det ännu inte slutits någon överenskommelse partierna emellan enligt uppgifter till Ekot.

Samtigt har SVT nåtts av uppgifter om att S och V är överens om det som tidigare pekat t som den svåraste frågan, det vill säga V:s relation till regeringsunderlaget. Detta har dock inte bekräftas – eller dementeras – av Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Frågade live i studion

– Vi har ju uppgifter om att Socialdemokraterna är överens med Vänsterpartiet om formerna för hur Vänstern ska få inflytande, sade SVT:s Camilla Kvartoft i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Frågan riktades i studion till Tobias Baudin.

Illmarig Baudin gav välkalibrerad respons

Baudin såg aningen illmarig ut när frågan ställdes. Kvartoft fyllde sedan i med en skarp fråga.

– Stämmer det?, frågade hon och tittade på den nyvalda partisekreteraren som avfyrade ett välkalibrerat svar.

– Det är mycket uppgifter just nu som florerar och så, svarade Baudin.

Sen sade den 46-årige Luleåbon följande:

– Men det som stämmer är att vi har konstruktiva förhandlingar med Vänsterpartiet.

ANALYS

Nu klämtar snart klockan för S-MP-regeringens tidsfrist för att få Magdalena Andersson (S) vald till Sveriges nästa statsminister. I morgon måndag senast klockan 12.00 skall hon slutrapportera till talman Andreas Norlén. Det finns i grunden tre möjliga svar.

▪1 – Jag ger upp.  Det här går inte vägen.

▪2 – Vi är nära. Ge oss ett par dagar till.

▪3 – Vi är överens. Jag vill gå till statsministeromröstning på onsdag klockan 09.00.

Hänger på Centern

Det är absolut möjligt – ja till och med troligt – att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är överens om hela rasket. Men frågan är om Centern och Annie Lööf är med på noterna.

Min bedömning är att Centern kan tänkas säga ja – även om S och V är överens om både det ena och det andra. Centern ingår ju inte längre i regeringsunderlaget och kan därmed tänkas ha en kallare inställning till S och V:s relation – så länge det inte påverkar budgeten eller leder till andra konkreta sakpolitiska beslut.

S och V kan ju komma bra överens på pappret men Centern kan i praktiken bestämma exakt vad de vill godkänna i konkret politik när det är dags att rösta i riksdagen för varje enskild politisk sakfråga. Centern kan därmed säga passivt ja men sedan praktiskt nej längre fram om de vill. Därmed kan de undvika långdragna turer som kan irritera centerväljare . Och skäll av Moderaterna får Centern hur partiet än gör.

Det är även möjligt för V att agera så här:

▪1, Rösta nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister på onsdag.

▪2, Rösta ja till S-budgeten för att diska av den enskilda frågan och slippa en svekdebatt om att de sade ja till M-KD-SD-budgeten.

▪3, Rösta nej till Ulf Kristerson (M) som statsminister vid statsministeromröstning nummer 2.

▪4, Återigen få chansen att förhandla med Socialdemokraterna inför en ny votering om Magdalena Andersson (S) som statsminister.

Vänsterpartiet har nu en gyllene chans som de inte vill ska glida dem ur händer i första taget.

Kallast vinner.

Foto: Nooshi Dadgostar, FB, resp. Magdalena Andersson, FB


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen