Ovisst mellan S och V in i det sista

2021 11 22

Det råder osäkerhet huruvida Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V) är överens inför beskedet som ska ges till talmannen senast klockan 12 i dag.

Sveriges Radio uppger nu på morgonen att det ännu inte slutits någon överenskommelse partierna emellan enligt uppgifter till Ekot.

Samtigt har SVT nåtts av uppgifter om att S och V är överens om det som tidigare pekat t som den svåraste frågan, det vill säga V:s relation till regeringsunderlaget. Detta har dock inte bekräftas – eller dementeras – av Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Frågade live i studion

– Vi har ju uppgifter om att Socialdemokraterna är överens med Vänsterpartiet om formerna för hur Vänstern ska få inflytande, sade SVT:s Camilla Kvartoft i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Frågan riktades i studion till Tobias Baudin.

Illmarig Baudin gav välkalibrerad respons

Baudin såg aningen illmarig ut när frågan ställdes. Kvartoft fyllde sedan i med en skarp fråga.

– Stämmer det?, frågade hon och tittade på den nyvalda partisekreteraren som avfyrade ett välkalibrerat svar.

– Det är mycket uppgifter just nu som florerar och så, svarade Baudin.

Sen sade den 46-årige Luleåbon följande:

– Men det som stämmer är att vi har konstruktiva förhandlingar med Vänsterpartiet.

ANALYS

Nu klämtar snart klockan för S-MP-regeringens tidsfrist för att få Magdalena Andersson (S) vald till Sveriges nästa statsminister. I morgon måndag senast klockan 12.00 skall hon slutrapportera till talman Andreas Norlén. Det finns i grunden tre möjliga svar.

▪1 – Jag ger upp.  Det här går inte vägen.

▪2 – Vi är nära. Ge oss ett par dagar till.

▪3 – Vi är överens. Jag vill gå till statsministeromröstning på onsdag klockan 09.00.

Hänger på Centern

Det är absolut möjligt – ja till och med troligt – att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är överens om hela rasket. Men frågan är om Centern och Annie Lööf är med på noterna.

Min bedömning är att Centern kan tänkas säga ja – även om S och V är överens om både det ena och det andra. Centern ingår ju inte längre i regeringsunderlaget och kan därmed tänkas ha en kallare inställning till S och V:s relation – så länge det inte påverkar budgeten eller leder till andra konkreta sakpolitiska beslut.

S och V kan ju komma bra överens på pappret men Centern kan i praktiken bestämma exakt vad de vill godkänna i konkret politik när det är dags att rösta i riksdagen för varje enskild politisk sakfråga. Centern kan därmed säga passivt ja men sedan praktiskt nej längre fram om de vill. Därmed kan de undvika långdragna turer som kan irritera centerväljare . Och skäll av Moderaterna får Centern hur partiet än gör.

Det är även möjligt för V att agera så här:

▪1, Rösta nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister på onsdag.

▪2, Rösta ja till S-budgeten för att diska av den enskilda frågan och slippa en svekdebatt om att de sade ja till M-KD-SD-budgeten.

▪3, Rösta nej till Ulf Kristerson (M) som statsminister vid statsministeromröstning nummer 2.

▪4, Återigen få chansen att förhandla med Socialdemokraterna inför en ny votering om Magdalena Andersson (S) som statsminister.

Vänsterpartiet har nu en gyllene chans som de inte vill ska glida dem ur händer i första taget.

Kallast vinner.

Foto: Nooshi Dadgostar, FB, resp. Magdalena Andersson, FB


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen