Ovisst mellan S och V in i det sista

2021 11 22

Det råder osäkerhet huruvida Magdalena Andersson (S) och Nooshi Dadgostar (V) är överens inför beskedet som ska ges till talmannen senast klockan 12 i dag.

Sveriges Radio uppger nu på morgonen att det ännu inte slutits någon överenskommelse partierna emellan enligt uppgifter till Ekot.

Samtigt har SVT nåtts av uppgifter om att S och V är överens om det som tidigare pekat t som den svåraste frågan, det vill säga V:s relation till regeringsunderlaget. Detta har dock inte bekräftas – eller dementeras – av Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Frågade live i studion

– Vi har ju uppgifter om att Socialdemokraterna är överens med Vänsterpartiet om formerna för hur Vänstern ska få inflytande, sade SVT:s Camilla Kvartoft i SVT:s Agenda på söndagskvällen.

Frågan riktades i studion till Tobias Baudin.

Illmarig Baudin gav välkalibrerad respons

Baudin såg aningen illmarig ut när frågan ställdes. Kvartoft fyllde sedan i med en skarp fråga.

– Stämmer det?, frågade hon och tittade på den nyvalda partisekreteraren som avfyrade ett välkalibrerat svar.

– Det är mycket uppgifter just nu som florerar och så, svarade Baudin.

Sen sade den 46-årige Luleåbon följande:

– Men det som stämmer är att vi har konstruktiva förhandlingar med Vänsterpartiet.

ANALYS

Nu klämtar snart klockan för S-MP-regeringens tidsfrist för att få Magdalena Andersson (S) vald till Sveriges nästa statsminister. I morgon måndag senast klockan 12.00 skall hon slutrapportera till talman Andreas Norlén. Det finns i grunden tre möjliga svar.

1 – Jag ger upp. Det här går inte vägen.

2 – Vi är nära. Ge oss ett par dagar till.

3 – Vi är överens. Jag vill gå till statsministeromröstning på onsdag klockan 09.00.

Hänger på Centern

Det är absolut möjligt – ja till och med troligt – att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är överens om hela rasket. Men frågan är om Centern och Annie Lööf är med på noterna.

Min bedömning är att Centern kan tänkas säga ja – även om S och V är överens om både det ena och det andra. Centern ingår ju inte längre i regeringsunderlaget och kan därmed tänkas ha en kallare inställning till S och V:s relation – så länge det inte påverkar budgeten eller leder till andra konkreta sakpolitiska beslut.

S och V kan ju komma bra överens på pappret men Centern kan i praktiken bestämma exakt vad de vill godkänna i konkret politik när det är dags att rösta i riksdagen för varje enskild politisk sakfråga. Centern kan därmed säga passivt ja men sedan praktiskt nej längre fram om de vill. Därmed kan de undvika långdragna turer som kan irritera centerväljare . Och skäll av Moderaterna får Centern hur partiet än gör.

Det är även möjligt för V att agera så här:

1, Rösta nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister på onsdag.

2, Rösta ja till S-budgeten för att diska av den enskilda frågan och slippa en svekdebatt om att de sade ja till M-KD-SD-budgeten.

3, Rösta nej till Ulf Kristerson (M) som statsminister vid statsministeromröstning nummer 2.

4, Återigen få chansen att förhandla med Socialdemokraterna inför en ny votering om Magdalena Andersson (S) som statsminister.

Vänsterpartiet har nu en gyllene chans som de inte vill ska glida dem ur händer i första taget.

Kallast vinner.

Foto: Nooshi Dadgostar, FB, resp. Magdalena Andersson, FB

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen