07 maj 26

UPPGIFTER: Smäll för alla med Netflix

2026 05 07

Sverige är i dag det enda landet i Norden utan en så kallad streamingskatt – det vill säga en särskild avgift som utländska streamingbolag måste betala.

Men snart kan det bli ändring på det.

Branschorganisationen Film & tv-Producenterna uppmanar regeringen att gå vidare med ett förslag om en streamingskatt när den nya filmpolitiken ska klubbas i juni.

– Om Sverige inte agerar snart riskerar investeringar och produktion i film och tv i allt större utsträckning att förläggas till andra länder. Det påverkar direkt Sveriges konkurrenskraft och på sikt även tillgången till svenskt innehåll, säger Film & tv-Producenternas ordförande Eva Hamilton.

Kan få grönt ljus 

Förslaget om en streamingskatt ligger redan på regeringens bord.

Förra året föreslog Filmutredningen att de stora streamingtjänsterna ska bidra finansiellt till utveckling och produktion av film och tv i Sverige genom en årlig avgift.

Smäll för användare 

En streamingskatt kan stärka den svenska tv- och filmbranschen.

Samtidigt kommer den slå mot konsumenter, som kommer att behöva betala mer för sina abonnemang.

Månadskostnaden för utländska streamingtjänster som Netflix och Disney+ väntas öka.

LÄS MER: Stora Netflix-förändringar på gång

”Är hotad”

Eva Hamilton uppmanar regeringen att ”skyndsamt” gå vidare med förslaget.

– Sverige har talangen, kompetensen, infrastrukturen och ett starkt internationellt renommé. Men den svenska filmpolitiken är föråldrad och har under lång tid präglats av underfinansiering, vilket gör att inspelningar flyttar utomlands och att kommande generationers tillgång till svenska berättelser är hotad, säger hon och tillägger:

– Därför är det viktigt att regeringen går vidare med de finansieringsreformer som föreslås av filmutredningen.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har inte kommenterat kravet.

LÄS OCKSÅ: Bäst betalda jobbet i Sverige – 159 000 kronor i månaden

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


24 sep 26

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som kör dieselbil

2026 09 25

Dieselpriset har stigit kraftigt runt om i Europa till följd av kriget mellan USA och Iran.

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.  

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.  

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


25 sep 26

USA säger ja – jubel i Ukraina

2026 09 25

Ukraina har länge vädjat om att USA:s president Donald Trump ska ge landet tillstånd att tillverka robotar till luftvärnsystemet Patriot.

Ett sådant beslut har beskrivits som avgörande för Ukrainas framtida försvarsförmåga mot luftattacker.

Nu uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Trump gett klartecken.

– Vid vårt senaste möte underströk president Trump att han nu har fattat ett slutgiltigt beslut. Ukraina kommer att få licenser för att tillverka Patriotrobotar, säger Zelelenskyj enligt AP.

Efter gårdagens glädjebesked

Beskedet kommer kort efter att Ukraina fått grönt ljus för en ny leverans av Patriotrobotar.

Under torsdagen bekräftade Zelenskyj att Ukraina snart kommer att få de eftertraktade robotarna. Han uppgav inte vilket land som kommer att leverera dem.

– Det är ett viktigt beslut, ett mycket viktigt sådant. Vi har uppnått ett mål, sade Zelenskyj enligt ukrainska medier.

Samtal med Trump

De efterlängtade beskeden når Ukraina efter att Zelenskyj och Trump träffats i samband med öppnandet av FN:s generalförsamling i New York.

De två ledarna uppges ha diskuterat Ukrainas akuta behov av fler Patriotrobotar inför vintern.

President Zelenskyj har tidigare framhållit att Ukraina behöver fem procent av de Patriotrobotar som USA har i lager för att ”ta sig igenom vintern”.

Läs mer: 65 procent av hushållen gör likadant – kan bli dyrt 

FAKTA: Luftvärnssystemet Patriot

- Patriot, eller Luftvärnssystem 103 som är den svenska benämningen, innehåller världens mest avancerade luftvärnsrobotar.

- Det består av radarstationer som söker efter och följer fientliga plan och robotar, stridsledningscentraler, fordon och lavetter samt robotar.

- Det är utrustat med en datalänk som gör att flygplan, fartyg och markfordon kan dela på taktiska bilder och kartor med väldigt liten fördröjning.

- Man kan också skicka textmeddelanden, bildinformation och tala över två olika röstkanaler.

Källa: Försvarsmakten

Läs också: PENSIONSBESKED: Flera tusenlappar mer i månaden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen