UPPGIFTER: Skolskytten avstod från att döda vissa personer

2025 02 05

Tisdagens skolskjutning på Risbergska skolan i Örebro skakar Sverige.

Elva personer har bekräftats döda.

Den misstänkte gärningsmannen är sannolikt en av de avlidna. Enligt polisen påträffades han död när patruller anlände till platsen. Polisen misstänker att han sköt sig själv.  

Mannen är i 35-årsåldern och är tidigare okänd för polisen. Han tros ha agerat ensam.

– Vi har tillräckligt på fötterna för att säga han agerande ensam och att allt tyder på att han agerat utan ideologiskt motiv, säger Sophia Jiglind, presstalesperson vid polisen i region Bergslagen, till SvD.

Nya uppgifter: Avstod från att skjuta

På onsdagen kommer nya uppgifter om den misstänkte gärningsmannen.

Enligt uppgifter till Aftonbladet ska skytten gått förbi vissa personer och avstått från att skjuta dem.

– Han avstod att skjuta vissa och gick bara förbi dem, säger en källa till tidningen, som påstås ha god insyn i händelsen.

En teori

Skolskyttens påstådda agerande är en av flera teorier som polisen arbetar utifrån, rapporterar Aftonbladet.

Varför han eventuellt avstod från att skjuta vissa personer är oklart.

Vårdas på intensiven

I nuläget har elva personer bekräftats döda efter skolskjutningen. 

Flera personer har skadats och vårdas på sjukhus. 

I dagsläget befinner sig sex personer på universitetssjukhuset i Örebro. Två av patienterna behöver intensivvård.

"Identifiera avlidna och underrätta anhöriga"

Polismyndigheten fortsätter att utreda händelsen och arbetar parallellt med att säkra tryggheten i Örebro och runt om i landet.

– Just nu fokuserar vi bland annat på att identifiera avlidna och underrätta anhöriga, framhåller polisen i ett uttalande.

I region Bergslagen sker arbetet inom ramen för en särskild händelse där man har biträde från andra polisregioner.

Från nationellt håll genomförs en mängd åtgärder. Enligt polisen handlar det bland annat om att:

  • Bevaka cybermiljön och samverka med de digitala plattformarna för att identifiera och avlägsna innehåll på nätet som skulle kunna driva på hotfulla stämningar. I detta arbete har vi även stöd från Europol.
  • Samverka med berörda myndigheter, exempelvis Säkerhetspolisen.
  • Löpande bedöma behovet av trygghetsskapande åtgärder, som synlig polispersonal på strategiska platser som kan besvara frågor från allmänheten.
  • Bedöma möjliga händelseutvecklingar och konsekvenserna av dessa för Sverige nationellt och internationellt.

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen