UPPGIFTER: Skattesmäll för Sverige – ”En tickande bomb”

2023 11 22

Svenska staten riskerar att gå miste om 14 miljarder kronor i skatteintäkter.

Det varnar Svenskt Näringsliv för i dag, onsdag.

Arbetsgivarorganisationen hänvisar till ett beslut som klubbades igenom för snart fyra år sedan.

Företag, som drabbats ekonomiskt av coronapandemin, gavs en möjlighet att skjuta upp skattebetalningar.

Gigantiskt skuldberg

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, hänvisar till det tuffa ekonomiska läget och det rekordstora antalet konkurser bland svenska företag.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, säger han till Di och tillägger:

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. I dag hänger skulden kvar som ett mörkt ok.

“Lätt att vara efterklok”

Under coronapandemin drev Svenskt Näringsliv på för ett krisstöd till företag.

– Det är lätt att sitta här och vara efterklok. Där och då, givet situationen och att ingen hade upplevt något liknande, var det rätt, kommenterar Sven-Olov Daunfeldt.

Konkurser skjuter i höjden

Konkurserna har fortsatt att öka från redan mycket höga nivåer under höstens första månader.

Det visar statistik från affärs- och kreditinformationsföretaget UC.

Under oktober ökade antalet konkurser med 12 procent jämfört med samma period i fjol.

På årsbasis har antalet konkurser ökat med 31 procent.

Det är den kraftigaste ökningen på över ett decennium.

– Byggindustrin fortsätter att sticka ut som en av de branscher som drabbats hårdast av konkurser, med en ökning på 19 procent från i fjol. Även information och kommunikation sticker ut med en 110 procentig ökning sedan dess, framhåller UC i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sveriges hushåll måste betala ny avgift – införs senast 2027

2024 06 24

Senast 1 januari 2027 ska en ny avgift införas för Sveriges hushåll.

Det är den så kallade effektavgiften som ska börja tas ut av landets elnätsbolag.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört en ny prismodell som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

Det rapporterar Sveriges Radio, som understryker att hushållen kan “räkna med saftigare elräkning” med anledning av den nya avgiften.

– Det är en del av avgiften som baseras på hur mycket effekt man tagit ut, säger Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till radion.

Ska minska belastningen

Den nya avgiftens syfte är att minska belastningen på Sveriges elnät genom att sprida elförbrukningen jämnare över dygnet.

Förändringen anses nödvändig då elkonsumtionen ökar, trots att elnätet i Sverige är byggt för att hantera när topparna är som störst.

Men den som framöver väljer att exempelvis koka kaffe samtidigt som man kör diskmaskinen eller ser på tv kommer med andra ord alltså att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, säger Tobias Malmström.

LÄS MER: Tung smäll för alla med fjärrvärme – ”det är oacceptabelt”

Flera bolag har redan infört

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer blir, framhåller SR.

Redan idag har flera elnätsföretag infört avgiften, enligt Energimarknadsinspektionen. Tvärtemot radiokanalen understryker man dock att det faktiskt kan bli billigare.

– Den nya prismodellen innebär att elnätskostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, informerar myndigheten.

"Ska ge incitament"

Energimarknadsinspektionen menar att effektbaserad prissättning ska ge elanvändare incitament att förbruka el på ett sätt som undviker effekttoppar som kan leda till problem, till exempel på morgnar och kvällar när elanvändningen är hög.

– En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris, framhäver man på sin hemsida.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Statsministern firar: “Striden är över – vi har vunnit”

2024 06 23

Statsministern och finansministern går ut i gemensamt segerrop.

Under de senaste åren har inflationen i Sverige varit mycket hög, vilket urholkat köpkraften och lett till högre räntor.

På sistone har inflationstakten dock saktat ned, och Riksbanken har genomfört en första räntesänkning.

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttrycker nu att kampen mot inflationen är vunnen.

– Striden är över – vi har vunnit mot inflationen, framhåller han i en debattartikel i Expressen.

Skiftar fokus

Det är tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M) som statsministern nu går ut i ett gemensamt segerrop.

– Tillsammans med Riksbankens penningpolitik och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden, ger vår politik nu resultat, meddelar de båda i Expressen.

– Inflationsbekämpningen har lyckats. Nu skiftar vi fokus till att bygga Sverige rikare.

Tre faktorer

Att vänta framöver kan därmed vara en mindre åtstramande ekonomisk politik.

Statsministern och finansministern menar att tre faktorer har gjort att de vågar ta beslutet.

Dels en serie av låga inflationsutfall, men även långsiktiga förväntningar gällande inflationen som är nära målet och mindre risk för störningar i den globala ekonomin.

“Goda förutsättningar”

Även riksbankschef Erik Thedéen ser positivt på utvecklingen.

– I takt med att de globala störningarna har avtagit och den strama penningpolitiken har dämpat efterfrågan har inflationen nu fallit och är nära 2 procent, säger han.

– Det skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt för de svenska hushållen och företagen.

– Det finns en del frågetecken om vad som har hänt med de strukturella ekonomiska sambanden efter åren med hög inflation och det finns, som alltid, risker för en sämre utveckling framöver.

– Men så här långt ser en ’mjuklandning’ ut att vara inom räckhåll.

Positivt för hushåll och företag

Att kampen mot inflationen, och den restriktiva ekonomiska politiken, nu går mot sitt slut är ett mycket välkommet besked för såväl företag som hushåll.

Det efter ett par mycket tuffa år för svensk ekonomi.

Foto: K. Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen