UPPGIFTER: Skattesmäll för Sverige – ”En tickande bomb”

2023 11 22

Svenska staten riskerar att gå miste om 14 miljarder kronor i skatteintäkter.

Det varnar Svenskt Näringsliv för i dag, onsdag.

Arbetsgivarorganisationen hänvisar till ett beslut som klubbades igenom för snart fyra år sedan.

Företag, som drabbats ekonomiskt av coronapandemin, gavs en möjlighet att skjuta upp skattebetalningar.

Gigantiskt skuldberg

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, hänvisar till det tuffa ekonomiska läget och det rekordstora antalet konkurser bland svenska företag.  

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, säger han till Di och tillägger:

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. I dag hänger skulden kvar som ett mörkt ok.

“Lätt att vara efterklok”

Under coronapandemin drev Svenskt Näringsliv på för ett krisstöd till företag.

– Det är lätt att sitta här och vara efterklok. Där och då, givet situationen och att ingen hade upplevt något liknande, var det rätt, kommenterar  Sven-Olov Daunfeldt.

Konkurser skjuter i höjden

Konkurserna har fortsatt att öka från redan mycket höga nivåer under höstens första månader.

Det visar statistik från affärs- och kreditinformationsföretaget UC. 

Under oktober ökade antalet konkurser med 12 procent jämfört med samma period i fjol.

På årsbasis har antalet konkurser ökat med 31 procent.

Det är den kraftigaste ökningen på över ett decennium.

– Byggindustrin fortsätter att sticka ut som en av de branscher som drabbats hårdast av konkurser, med en ökning på 19 procent från i fjol. Även information och kommunikation sticker ut med en 110 procentig ökning sedan dess, framhåller UC i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen