UPPGIFTER: Skattesmäll för Sverige – ”En tickande bomb”

2023 11 22

Svenska staten riskerar att gå miste om 14 miljarder kronor i skatteintäkter.

Det varnar Svenskt Näringsliv för i dag, onsdag.

Arbetsgivarorganisationen hänvisar till ett beslut som klubbades igenom för snart fyra år sedan.

Företag, som drabbats ekonomiskt av coronapandemin, gavs en möjlighet att skjuta upp skattebetalningar.

Gigantiskt skuldberg

De senaste året har företagens skulder till staten växt i en hastig takt.

Skuldberget har ökat från 33 till 45 miljarder kronor på ett år, rapporterar Di.

Svensk Näringsliv bedömer att 14 miljarder kronor av skatteintäkterna riskerar att gå upp i rök, om inte återbetalningstiden drastiskt förlängs.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, hänvisar till det tuffa ekonomiska läget och det rekordstora antalet konkurser bland svenska företag.  

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, säger han till Di och tillägger:

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. I dag hänger skulden kvar som ett mörkt ok.

“Lätt att vara efterklok”

Under coronapandemin drev Svenskt Näringsliv på för ett krisstöd till företag.

– Det är lätt att sitta här och vara efterklok. Där och då, givet situationen och att ingen hade upplevt något liknande, var det rätt, kommenterar  Sven-Olov Daunfeldt.

Konkurser skjuter i höjden

Konkurserna har fortsatt att öka från redan mycket höga nivåer under höstens första månader.

Det visar statistik från affärs- och kreditinformationsföretaget UC. 

Under oktober ökade antalet konkurser med 12 procent jämfört med samma period i fjol.

På årsbasis har antalet konkurser ökat med 31 procent.

Det är den kraftigaste ökningen på över ett decennium.

– Byggindustrin fortsätter att sticka ut som en av de branscher som drabbats hårdast av konkurser, med en ökning på 19 procent från i fjol. Även information och kommunikation sticker ut med en 110 procentig ökning sedan dess, framhåller UC i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


06 okt 26 länka till https://www.flickr.com/photos/miljopartiet/55150053322/in/album-72177720323042236

Nytt krav på rödgrön regering – MP säger blankt nej

2026 10 06

På fredag ska samtliga rödgröna partier träffas för en “gemensam lägesgenomgång” av vilka samhällsutmaningar Sveriges nästa regering behöver hantera.

C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist står bakom initiativet.

Utöver företrädare för S, V, MP och C kommer representanter för näringslivet, fackförbund och andra samhällsviktiga aktörer att delta.

Nu presenterar flera runga företrädare för näringslivet en gemensam lägesbild inför fredagens samtal.  

I en debattartikel i SvD lyfter de fram sex punkter som de anser är avgörande för Sveriges ekonomiska utveckling.

Företagsprofilerna slår bland annat ett slag för en fortsatt utbyggnad av kärnkraften.

– Den långsiktiga energiförsörjningen måste tydligt hålla fast vid att Sverige avser att bygga ny kärnkraft, skriver de.

MP säger blankt nej

Kravet på ny kärnkraft står i direkt konflikt med Miljöpartiets linje. MP säger blankt nej till att bygga ny kärnkraft.

– Ny kärnkraft innebär stora kostnader, långa byggtider och omfattande ekonomiska risker för skattebetalarna. Det bromsar också klimatomställningen. Dyra subventioner av kärnkraft som tar lång tid att bygga tränger ut investeringar i förnybart, vilket gör att mer koldioxid hinner släppas ut till atmosfären, framhåller partiet på sin hemsida.

Vidare skriver MP att ny kärnkraft innebär ”stora risker kopplade till kärnkraftens radioaktiva avfall, uranutvinningen och det säkerhetspolitiska läget”.

Läs också: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Nya ansökningar

Ett av Tidöpartiernas stora projekt har varit utbyggnaden av ny kärnkraft i Sverige. M, KD, L och SD har genomfört flera åtgärder för att underlätta etableringen av nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. 

Det handlar bland annat om en ny finansieringsmodell där staten täcker en stor del av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt efter att reaktorerna har tagits i drift. Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Under mandatperioden har regeringen mottagit fem ansökningar om etablering av ny kärnkraft. Här är hela listan:

Inkomna ansökningar Ansökan inkom Status
Barsebäck, 
Kävlinge kommun
2026-06-16 Under beredning hos Regeringskansliet.
Målma, 
Valdemarsviks kommun
2026-03-23 Länsstyrelsen i Östergötlands län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Norrsundet, 
Gävle Kommun
2026-05-18 Länsstyrelsen i Gävleborgs län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Studsvik, 
Nyköpings kommun
2026-05-25 Länsstyrelsen i Södermanlands län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.
Untra, Tierps kommun 2026-08-26 Länsstyrelsen i Uppsala län bereder på uppdrag av regeringen ett förslag till anläggningsplan.

Källa: Regeringskansliet 

Läs också: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen 

Foto:

Text: Redaktionen


6 okt 2026

2 000 måste anställas akut – lönen 40 000 i månaden

2026 10 06

Personalbristen har blivit akut.

Tusentals plåtslagare måste anställas.

Helst så fort som möjligt, men åtminstone inom de närmaste tre åren. Hela 2 000 nya tjänster kommer att behövas för att täcka behovet som har uppstått, rapporterar Aftonbladet.

– Jag tror att det är en ganska osynlig yrkesgrupp. Få har nära kontakt med stadens tak, säger den tidigare plåtslagaren Mathilda Klinger Danielsson, som nu är ombudsman på fackförbundet Byggnads, till tidningen.

Chefen: Ge mig tio idag

Det är inte första gången det larmas om den akuta bristen på plåtslagare. Redan i februari efterlyste branschen 2 000 nya plåtslagare kommande tre åren. Men under den perioden det är bara 1 000 som väntas utbildas till yrket.

– Vi skulle kunna anställa tio personer i dag utan problem. Så ser det ut överallt och det har gjort det länge, säger Fredrik Nyström, personalchef på Karlaplans Plåtslageri, till tidningen Mitt i.

Konsekvenser

Att det råder brist på plåtslagare får stora konsekvenser, menar politikerna. I Stockholm har Liberalerna gått fram med förslaget om ett ett särskilt yrkesprogram med plåtinriktning på gymnasiet.

– Den stora bristen på plåtslagare i Stockholm gör nu att byggen försenas eller i värsta fall stoppas helt, och då har vi redan i dag en allvarlig bostadsbrist. Det kommer att ta tid att vända utvecklingen och därför måste staden snarast vidta åtgärder för att utbilda fler plåtslagare, sade det tidigare oppositionsborgarrådet Jan Jönsson (L) till Mitt i vid tillfället.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

Snart 50 000 i lön

Snittlönen för en plåtslagare är idag knappt 40 000 kronor i månaden, enligt statistik som Jobbland tagit fram.

Den kan dock komma att öka kraftigt.

– Om några år så är han och snuddar runt 50 000, säger en personalchef Aftonbladet talat med.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen