Skarpt hot mot Sverige – kan slå till inom kort

2026 02 26

Allvarliga hot riktas mot Sverige och övriga nordiska länder.

Flera myndigheter, inklusive polisen, uppges ha gått upp i beredskap i hela Norden.

Hotet ska vara riktat mot ländernas energiinfrastruktur. Utredning om koppling till främmande makt som tros slå till i närtid pågår, uppger TV4 Nyheterna.

– Poliser i yttre tjänst har fått skarpa uppmaningar från högsta ledningen om att ta detta på allvar och vara vaksamma och notera allt avvikande. Detta är ett intensivt arbete som pågår, säger en uppgiftslämnare till kanalen.

Kan slå till "i närtid"

Hotet beskrivs som både skarpt och allvarligt.

Enligt tv-kanalens uppgifter har den hotande aktören lämnat en “tidsfrist” innan man slår till.

Det hävdas även att aktören “kan slå till i närtid”.

Polisen bekräftar att man känner till uppgifterna och följer situationen noga och aktivt.

Myndigheten för civilt försvar, MCF, ger samma besked.

– Vi känner till uppgifterna, följer läget och samverkar med relevanta aktörer. Intervjuförfrågningar hänvisar vi till FRA, säger Anna Wennerström, pressansvarig på MCF, till TV4.

Även Säpo har ombetts kommentera saken, som i sin tur hänvisar till NCSC, Nationellt cybersäkerhetsscenter.

Säpo om terrorhotet

Exakt vad det rör sig om för typ av hot eller vem som ligger bakom är inte känt.

Tidigare i februari uppgav Säpo att det främsta terrorhotet mot Sverige utgörs av ensamutförande våldsbejakande islamister och våldsbejakande högerextremister.

– Terrorhotet mot Sverige och övriga Europa är mer mångfacetterat jämfört med för några år sedan. Det största hotet utgörs inte längre av traditionella terrororganisationer. I stället ser vi hur andra krafter verkar hotdrivande, sade Ahn-Za Hagström, chef för Nationellt centrum för terrorhotbedömning, för drygt två veckor sedan.

Ministern kommenterar

Under eftermiddagen går Sveriges energiminister Ebba Busch (KD) ut och kommenterar uppgifterna.

– Energiberedskap, civilt försvar inom energiförsörjning och elberedskap är en av regerings högsta prioriteter. Våra myndigheter agerar helt korrekt som tar ansvar, agerar proaktivt, samarbetar nära och visar styrka för Sverige, skriver hon i ett inlägg på X.

FRA går också ut och kommenterar läget.

– Det här handlar om att öka vaksamheten i Sverige, det handlar om att höja svensk gard, det handlar om att göra Sverige till ett svårare mål. Att göra det svårare för motståndare att ta sig in i kritisk svensk infrastruktur, säger FRA:s kommunikationschef Ola Billger, till SVT.

Foto: J.NaturePhotos

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen