UPPGIFTER: Skarp vändning i Natofrågan

2023 05 24

Häromdagen framkom att Sverige siktar på att ingå fullt medlemskap i militäralliansen lagom till toppmötet i Washington, USA, i april 2024.

Men källor till regeringen slår tillbaka dessa uppgifter, erfar Expressen.

– Det är otroligt märkligt och inte vad vi tror. Uppgifterna kommer inte från regeringen, framhåller en källa med insyn till tidningen.

Fullt fokus är istället på att vara medlem i samband med Natomötet i Vilnius i juli i år.

Inleder "offensiv"

De närmaste veckorna bedöms bli helt avgörande.

Regeringen inleder därför vad som beskrivs som en “diplomatisk offensiv” – något som enligt Expressen motsäger självsäkerheten i att bli medlem redan i sommar.

Men även utrikesminister Tobias Billström (M) avfärdar att Sverige skulle arbeta för ett medlemskap först nästa år.

Det finns “ingen substans" i det, framhåller ministern.

– Jag vill också betona vikten av att vi i detta läge har stor vaksamhet mot desinformation och påverkansoperationer riktade mot Sverige, uttrycker han till Expressen.

Kräver "plan B"

Rapporterna från tidigare i veckan om att Sveriges Natomedlemskap skulle dröja ytterligare skakade om oppositionen som krävde en “plan B” från regeringen.

– Ska det här vara ett gemensamt projekt för Sverige måste regeringen sätta sig ner med oss och prata klartext om vad man håller på med, uppmanade Peter Hultqvist, tidigare försvarsminister och numera Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson, till SVT igår.

"Vill inte spekulera"

Uppgifterna om ett medlemskap först i april nästa år kom inledningsvis från Dagens Nyheter.

Nuvarande försvarsminister, Pål Jonson (M), ville dock inte kommentera någon deadline i processen.

– Jag vill inte spekulera om utvecklingen bortanför Vilnius, sade han till tidningen i måndags.

Ungern: "Enormt dålig relation"

Nyligen har även Turkiet och Ungern, de två bromsklossarna i Sveriges Natoansökan, uttalat sig om Sverige och det framtida medlemskapet.

– Vi är inte redo för Sverige just nu. För ett Natoland borde ha en stark ställning när det kommer till att bekämpa terrorism, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till CNN förra veckan.

– Den politiska relationen mellan Ungern och Sverige är enormt dålig. Vi vill inte importera konflikter i Nato, sade Ungerns premiärminister Viktor Orbán enligt Reuters så sent som igår.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak 

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen