UPPGIFTER: Siffror avslöjar jättekris för Putin

2024 03 29

Putins Ryssland har enorma problem inom en väldigt fundamental sektor, visar nya siffror.

Det ukrainska motståndet mot Ryssland skapar stora svårigheter för Vladimir Putin.

Det gäller inte minst de ukrainska attackerna mot rysk oljeindustri.

Ukraina har genomfört ett flertal drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier och oljedepåer.

Dessa attacker har blivit mycket kännbara för Putin.

– Ukrainska drönarattacker mot ryska oljedepåer och raffinaderier försätter Vladimir Putins oljeindustri – hörnstenen i landets ekonomi – i fara, visar den senaste tidens utveckling, rapporterar Newsweek.

Minskad bensinproduktion

Attackerna har enligt uppgifter gjort stor skada på den för Ryssland så viktiga oljeindustrin.

Bland annat har bensinproduktionen i landet fallit kraftigt, visar nya siffror.

– Rosstat, Rysslands federala statistikservice, säger att under den vecka som tog slut den 24 mars, föll landets produktion av bensin med nära 7,4 procent till 754 000 ton jämfört med veckan innan, uppger tidningen.

Tar hjälp av Belarus

Nu vidtar Ryssland åtgärder för att försöka motverka krisen i möjligaste mån.

– För att hantera risken för brist på den inhemska marknaden medan de ryska raffinaderierna genomgår omfattande nödreparationer, har Ryssland vänt sig till sin viktigaste allierade och granne, Belarus, för hjälp, rapporterar tidningen och hänvisar till Reuters.

Ökad import

Putins regim hoppas alltså att Belarus ska kunna hjälpa landet att undvika en total kris.

Enligt fyra olika källor inom oljeindustrin, som Reuters har pratat med, har Ryssland alltså ökat sin bensinimport från Belarus.

Under första halvan av mars importerade man 3000 ton från Belarus, medan man i februari bara importerade 590 ton.

I januari skedde ingen sådan import från Belarus över huvud taget.

Tungt slag

Det är ett tungt slag för Ryssland, som är väldigt beroende av sin oljeindustri.

– Ryssland är världens tredje största oljeproducent, och står för mer än 12 procent av den globala produktionen av råolja, enligt Statista, berättar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen