UPPGIFTER: SD-topp rasande efter nominering

2022 09 26

Många trodde att SD-toppen var "klar" att nomineras till talmanspost, men valet föll på en kollega.

Många trodde att Björn Söder (SD) skulle nomineras till posten som andre vice talman, men i stället blev det partikamraten Julia Kronlid.

Valet ska ha gjort Söder ”rasande” framhåller källor till Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen ska Söder ha utryckt att partikamraterna "spottat honom i ansiktet".

"Jättehedrad"

Julia Kronlid avdramatiserar processen:

– Björn Söder och jag har varit vänner i 12 år inom politiken, jag har väldigt stor respekt för honom. Sedan hur de inre diskussionerna varit i partiet är inget jag vill gå in på eller kommentera, säger hon till tidningen och tillägger:

– Jag är jättehedrad för nomineringen. Jag ser fram emot uppdraget med stor ödmjukhet och respekt, säger hon till Aftonbladet.

De här kandiderar

Talman: M, SD, KD och L har nominerat moderaten Andreas Norlén. Alla partier stöder den nomineringen.

1:e vice talman: Troligen blir det Kenneth G Forslund (S). Högerpartierna har varslat att de lägger ner sina röster.

2:e vice talman: Högerpartierna har nominerat Julia Kronlid (SD). MP har som motkandidat nominerat Janine Alm Ericson.

3:e vice talman: C har nominerat Kerstin Lundgren. V har i sin tur nominerat Lotta Johnsson Fornarve (V). Högerblocket har meddelat att de sannolikt lägger ned sina röster.

Det händer nu

Riksdagens talman och tre vice talmän för de kommande fyra åren ska utses i dag, måndag.
Talmännen väljs var för sig – i ordningen talman, förste vice talman, andre vice talman, tredje vice talman. De väljs för en valperiod i taget. Det är partigrupperna i riksdagen som nominerar kandidater till de olika posterna.
Talmannen kan under tiden fram till nästkommande riksdagsval inte avsättas genom beslut i riksdagen.
Det finns inga lagregler som styr vilket parti talmannen ska väljas från. Under perioden med borgerliga regeringar 1976–1982 valdes en socialdemokrat till talman, alltså en ledamot från riksdagens största parti under den perioden.
Från 1982 valdes talmannen från det största partiet i den grupp av partier som hade riksdagsmajoritet.
Valet av Andreas Norlén 2018 frångick dock praxis. Han valdes som ny talman från riksdagens näst största parti, Moderaterna.
Källa: Riksdagen

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Nya siffror: “Sveriges sämsta bank” för lån och sparande

2023 12 05

Förtroendet för bankerna bland svenska kunder störtdyker.

Kundnöjdheten när det gäller lån och sparande fullkomligt rasar.

Det står klart när Svenskt Kvalitetsindex sammanställt sin studie om kundernas upplevelser av sina banker under oktober och november månad.

Ränteförändringar, inflation och ekonomisk osäkerhet bedöms vara faktorerna bakom raset.

– Det är klart att omvärldsfaktorer har en påverkan på kundupplevelsen i de här studierna, säger Johan Palmer, vd på Svenskt Kvalitetsindex, i ett pressutskick.

Servicefrågan viktig

Raset är som störst i frågan om fastighetslån – som går från ett nöjdhetsindex på 72,3 till 68,7.

Men även inom bolån, privatlån och sparande går siffrorna spikrakt nedåt.

– Vi ser att servicefrågor för branschen i stort nu har en mycket större inverkan på hur nöjda kunderna är än tidigare, säger Johan Palmer.

Bäst i klassen

Bäst i klassen inom privatlån är Länsförsäkringar Bank.

Även SBAB och Avanza utmärker sig positivt när det gäller bolån respektive sparande.

– Vi är otroligt stolta över att ännu en gång ha Sveriges nöjdaste kunder för både bolån och fastighetslån, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i en kommentar på bankens hemsida.

– Det här året har varit tufft för många hushåll och företag med hög inflation och kraftiga räntehöjningar. I dessa oroliga är det särskilt viktigt att vara tillgänglig, ge goda råd och bra service. Det tror jag har varit en stark bidragande faktor till det fina betyg som våra kunder ger oss, säger Mikael Inglander, VD på SBAB.

Sämst i klassen

Lika bra har det inte gått för alla banker.

Swedbank, Sveriges största privatbank med 3,7 miljoner kunder, hamnar i botten när det gäller bolån, privatlån samt sparande.

Enligt indexet pekar siffrorna på att kunderna är så missnöjda att banken har svårt att behålla dem.

– När vi ställer frågor om vad som är viktigt vid val av aktör så ser vi att faktorer som image och att en aktör varit med länge i branschen kommer högre upp på listan över viktiga attribut, säger Johan Palmer.

Samtliga listor

Här är Sveriges bästa banker för lån och sparande baserat på privatkunders kundnöjdhet i oktober och november.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund.

Fastighetslån

SBAB (73,5)
Handelsbanken (70,8)
SEB (69,5)
Nordea (69,1)
Branschen (68,7)
Swedbank (65,6)
Övriga 63,9

Bolån

SBAB (73,8)
Länsförsäkringar Bank (73,1)
Skandia (71,2)
Övriga (71,0)
Handelsbanken (65,7)
Branschen (65,5)
ICA Banken (65,3)
SEB (64,7)
Nordea (62,4)
Danske bank (61,2)
Swedbank (57,5)

Privatlån

Länsförsäkringar Bank (77,1)
Lån & Spar bank (71,2)
Handelsbanken (67,9)
ICA Banken (67,7)
Övriga (64,2)
SEB (64,2)
Branschen (64,1)
Nordea (59,9)
Swedbank (58,4)

Sparande

Avanza (74,6)
Skandia (73,1)
Nordnet (73,1)
Länsförsäkringar Bank (72,4)
Handelsbanken (71,0)
Branschen (67,0)
Övriga (65,8)
Nordea (64,8)
SEB (61,9)
Swedbank (58,0)

Källa. Svenskt Kvalitetsindex

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

Stort larm från Svenska kraftnät – dåliga nyheter för hushållen

2023 12 04

Svenska kraftnät planerar för en omfattande utbyggnad av stamnätet under den kommande tioårsperioden.

Men satsningen kommer inte att räcka.

Ska Sverige klara den gröna omställningen och elektrifieringen behövs mer elproduktion.

Det fastslår Svenska kraftnät i sin Nätutvecklingsplan 2024-2033, som redovisar både pågående anläggningsinvesteringsprojekt och aktuella behovsutredningar.

– Ska vi klara omställningen och elektrifieringen i den takt som industrin planerar för räcker inte detta. Då behövs årligen ett produktionstillskott motsvarande elförbrukningen i Stockholm från nu fram till 2045 för att täcka kommande förbrukningsökning samt för att ersätta befintlig produktion som går ur tiden.

Det konstaterar Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.

Pekar ut riskområde

Svenska kraftnäts rapport visar att det kommer att investeras i 1 500 kilometer nya kraftledningar och ett trettiotal nya transformator- och kopplingsstationer den kommande tioårsperioden.

Därtill ska 2 500 ledningar och 100 stationer rustas upp.

Daniel Gustafsson slutsats är tydlig.

Det kommer inte att räcka om Sverige ska klara elektrifieringen och säkerställa en god leveranssäkerhet.

Södra Sverige kommer att få ta den stora smällen.

– Det vi ser framför oss om inte investeringarna i ny produktion skjuter fart är att norra Sverige går från att vara ett överskottsområde vad gäller el till ett underskottsområde. Och för södra Sverige som länge varit ett underskottsområde blir situationen ännu mer utmanande än i dag, säger Gustafsson.

Larmet: Tung smäll för hushållen

Nu går Svenska kraftnät ut med en skarp varning till Sveriges hushåll.

Elpriserna riskerar att skjuta i höjden om inte Sverige lyckas täcka det enorma framtida elbehovet.

Myndigheten varnar för ”väldigt höga elpriser” de närmaste tio åren.

– Det mest dramatiska är att vi ser en väldigt kraftig förbrukningsökning, som kommer som en effekt av den gröna omställningen. Det kommer leda till väldigt höga elpriser om vi inte har produktion på plats som kan matcha den här förbrukningen, säger Daniel Gustafsson till SR Ekot.

Flera faktorer

Svenska kraftnäts kraftsystemschef pekar ut flera anledningar till den dystra prognosen:

- Kommunpolitiker säger ofta nej till nya byggtillstånd för landbaserad vindkraft.

- Kostnader för havsbaserad vindkraft har ökat kraftigt. Flera stora projekt har pausats i Europa.

- Regeringens kärnkraftssatsning kommer att dröja. Utbyggnaden av kärnkraften väntas inte påverka elpriserna den närmaste tioårsperioden.

- Elbehoven i norr kommer att vara gigantiska de kommande tio åren. Stora industriprojekt kräver enorma satsningar och en omfattande upprustning av stamnätet.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen