UPPGIFTER: SD-topp rasande efter nominering

2022 09 26

Många trodde att SD-toppen var "klar" att nomineras till talmanspost, men valet föll på en kollega.

Många trodde att Björn Söder (SD) skulle nomineras till posten som andre vice talman, men i stället blev det partikamraten Julia Kronlid.

Valet ska ha gjort Söder ”rasande” framhåller källor till Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen ska Söder ha utryckt att partikamraterna "spottat honom i ansiktet". 

"Jättehedrad"

Julia Kronlid avdramatiserar processen:

– Björn Söder och jag har varit vänner i 12 år inom politiken, jag har väldigt stor respekt för honom. Sedan hur de inre diskussionerna varit i partiet är inget jag vill gå in på eller kommentera, säger hon till tidningen och tillägger:

– Jag är jättehedrad för nomineringen. Jag ser fram emot uppdraget med stor ödmjukhet och respekt, säger hon till Aftonbladet.

De här kandiderar

Talman: M, SD, KD och L har nominerat moderaten Andreas Norlén. Alla partier stöder den nomineringen.

1:e vice talman: Troligen blir det Kenneth G Forslund (S). Högerpartierna har varslat att de lägger ner sina röster.

2:e vice talman: Högerpartierna har nominerat Julia Kronlid (SD). MP har som motkandidat nominerat Janine Alm Ericson.

3:e vice talman: C har nominerat Kerstin Lundgren. V har i sin tur nominerat Lotta Johnsson Fornarve (V). Högerblocket har meddelat att de sannolikt lägger ned sina röster.

Det händer nu

  • Riksdagens talman och tre vice talmän för de kommande fyra åren ska utses i dag, måndag.
  • Talmännen väljs var för sig – i ordningen talman, förste vice talman, andre vice talman, tredje vice talman. De väljs för en valperiod i taget. Det är partigrupperna i riksdagen som nominerar kandidater till de olika posterna.
  • Talmannen kan under tiden fram till nästkommande riksdagsval inte avsättas genom beslut i riksdagen.
  • Det finns inga lagregler som styr vilket parti talmannen ska väljas från. Under perioden med borgerliga regeringar 1976–1982 valdes en socialdemokrat till talman, alltså en ledamot från riksdagens största parti under den perioden.
  • Från 1982 valdes talmannen från det största partiet i den grupp av partier som hade riksdagsmajoritet.
  • Valet av Andreas Norlén 2018 frångick dock praxis. Han valdes som ny talman från riksdagens näst största parti, Moderaterna.
  • Källa: Riksdagen

Foto: Riksdagen 

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Klassisk bensinkedja försvinner helt – efter 113 år

2025 03 25

En trotjänare i drivmedelsbranschen tackar för sig i år.

Det är en era som går i graven.

Så beskrivs situationen när de sista Shellmackarna nu fasas ut helt – vilket kommer att innebära det definitiva slutet för kedjan efter 113 år i branschen.

Senast i december 2025 kommer den sista av skyltarna att plockas ned, rapporterar sajten E55 på måndagen.

St1 tar över

Redan 2010 togs de drygt 190 svenska Shellstationerna över av St1, men fram till nu har flera av dem haft kvar sina ikoniska skyltar.

För två år sedan bestämde dock St1 att Shellstationerna skulle skyltas om.

Sedan dess har arbetet pågått.

– St1 har fattat beslutet att driva hela stationsnätet under det egna varumärket St1, meddelar drivmedelsbolaget.

Bara St1-skyltar

När St1 köpte merparten av Shells affärsverksamhet i Sverige för 15 år sedan omfattade köpet bland annat depåverksamhet, logistik, marina drivmedel och drivmedelsstationer samt ett raffinaderi.

Det skrevs även på ett långsiktigt licensavtal om att använda Shellvarumärket på stationsverksamheten.

Nu är det dock St1-skyltar som ska gälla för hela slanten.

Utvecklingen av vårt eget varumärke och dess erbjudande hjälper oss att vara än mer konkurrenskraftig och effektiv i en utmanade marknadssituation och vi kommer att uppnå det genom att vi fördubblar synligheten av St1-varumärket i marknaden, säger Daniel Wandebäck, ansvarig för St1:s stationsverksamhet i Sverige.

Sista skylten plockas ned i år. Foto: Shell i Sverige.

"Stärker varumärket"

Daniel Wandebäck förklarar även att St1:s vision är att bli den ledande producenten och försäljaren av koldioxidmedveten energi.

En vision som stärker varumärket och stödjer färdplanen för energiomställning, menar han.

– Stationsnätverket är den publika delen av St1s verksamhet och är en viktig kanal för att introducera mer och fler förnybara energiprodukter till våra kunder tillsammans med nya tjänster. 

LÄS MER: Inte skett på flera år – bensinpriset ändras kraftigt

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen