UPPGIFTER: SD-topp rasande efter nominering

2022 09 26

Många trodde att SD-toppen var "klar" att nomineras till talmanspost, men valet föll på en kollega.

Många trodde att Björn Söder (SD) skulle nomineras till posten som andre vice talman, men i stället blev det partikamraten Julia Kronlid.

Valet ska ha gjort Söder ”rasande” framhåller källor till Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen ska Söder ha utryckt att partikamraterna "spottat honom i ansiktet".

"Jättehedrad"

Julia Kronlid avdramatiserar processen:

– Björn Söder och jag har varit vänner i 12 år inom politiken, jag har väldigt stor respekt för honom. Sedan hur de inre diskussionerna varit i partiet är inget jag vill gå in på eller kommentera, säger hon till tidningen och tillägger:

– Jag är jättehedrad för nomineringen. Jag ser fram emot uppdraget med stor ödmjukhet och respekt, säger hon till Aftonbladet.

De här kandiderar

Talman: M, SD, KD och L har nominerat moderaten Andreas Norlén. Alla partier stöder den nomineringen.

1:e vice talman: Troligen blir det Kenneth G Forslund (S). Högerpartierna har varslat att de lägger ner sina röster.

2:e vice talman: Högerpartierna har nominerat Julia Kronlid (SD). MP har som motkandidat nominerat Janine Alm Ericson.

3:e vice talman: C har nominerat Kerstin Lundgren. V har i sin tur nominerat Lotta Johnsson Fornarve (V). Högerblocket har meddelat att de sannolikt lägger ned sina röster.

Det händer nu

Riksdagens talman och tre vice talmän för de kommande fyra åren ska utses i dag, måndag.
Talmännen väljs var för sig – i ordningen talman, förste vice talman, andre vice talman, tredje vice talman. De väljs för en valperiod i taget. Det är partigrupperna i riksdagen som nominerar kandidater till de olika posterna.
Talmannen kan under tiden fram till nästkommande riksdagsval inte avsättas genom beslut i riksdagen.
Det finns inga lagregler som styr vilket parti talmannen ska väljas från. Under perioden med borgerliga regeringar 1976–1982 valdes en socialdemokrat till talman, alltså en ledamot från riksdagens största parti under den perioden.
Från 1982 valdes talmannen från det största partiet i den grupp av partier som hade riksdagsmajoritet.
Valet av Andreas Norlén 2018 frångick dock praxis. Han valdes som ny talman från riksdagens näst största parti, Moderaterna.
Källa: Riksdagen

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen