UPPGIFTER: SD-topp rasande efter nominering

2022 09 26

Många trodde att SD-toppen var "klar" att nomineras till talmanspost, men valet föll på en kollega.

Många trodde att Björn Söder (SD) skulle nomineras till posten som andre vice talman, men i stället blev det partikamraten Julia Kronlid.

Valet ska ha gjort Söder ”rasande” framhåller källor till Aftonbladet.

Enligt uppgifter till tidningen ska Söder ha utryckt att partikamraterna "spottat honom i ansiktet". 

"Jättehedrad"

Julia Kronlid avdramatiserar processen:

– Björn Söder och jag har varit vänner i 12 år inom politiken, jag har väldigt stor respekt för honom. Sedan hur de inre diskussionerna varit i partiet är inget jag vill gå in på eller kommentera, säger hon till tidningen och tillägger:

– Jag är jättehedrad för nomineringen. Jag ser fram emot uppdraget med stor ödmjukhet och respekt, säger hon till Aftonbladet.

De här kandiderar

Talman: M, SD, KD och L har nominerat moderaten Andreas Norlén. Alla partier stöder den nomineringen.

1:e vice talman: Troligen blir det Kenneth G Forslund (S). Högerpartierna har varslat att de lägger ner sina röster.

2:e vice talman: Högerpartierna har nominerat Julia Kronlid (SD). MP har som motkandidat nominerat Janine Alm Ericson.

3:e vice talman: C har nominerat Kerstin Lundgren. V har i sin tur nominerat Lotta Johnsson Fornarve (V). Högerblocket har meddelat att de sannolikt lägger ned sina röster.

Det händer nu

  • Riksdagens talman och tre vice talmän för de kommande fyra åren ska utses i dag, måndag.
  • Talmännen väljs var för sig – i ordningen talman, förste vice talman, andre vice talman, tredje vice talman. De väljs för en valperiod i taget. Det är partigrupperna i riksdagen som nominerar kandidater till de olika posterna.
  • Talmannen kan under tiden fram till nästkommande riksdagsval inte avsättas genom beslut i riksdagen.
  • Det finns inga lagregler som styr vilket parti talmannen ska väljas från. Under perioden med borgerliga regeringar 1976–1982 valdes en socialdemokrat till talman, alltså en ledamot från riksdagens största parti under den perioden.
  • Från 1982 valdes talmannen från det största partiet i den grupp av partier som hade riksdagsmajoritet.
  • Valet av Andreas Norlén 2018 frångick dock praxis. Han valdes som ny talman från riksdagens näst största parti, Moderaterna.
  • Källa: Riksdagen

Foto: Riksdagen 

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina kan skicka trupper till Europa

2025 08 23

Kina uppges vara redo att skicka trupper till Europa.

Stormakten Kina ligger långt ifrån Europa rent geografiskt.

Men landet söker ändå inflytande över den europeiska kontinenten.

Nu uppger källor inom EU att Kina har öppnat för att skicka fredsbevarande trupper.

Kan tänka sig skicka trupper

Kina kan tänka sig att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina om ett fredsavtal kommer på plats, rapporterar tyska Welt.

Enligt anonyma källor inom EU har Kina signalerat till EU-diplomater att man är redo att skicka fredsbevarande trupper.

Kina ställer dock ett villkor: Man kan skicka trupper till Ukraina enbart "om de fredsbevarande styrkorna sätts in på grundval av ett mandat från Förenta nationerna (FN)", uppger källorna för tidningen.

Stormaktens besked har väckt blandade reaktioner – vissa är kritiska, medan andra ser det som en möjlighet.

Väcker blandade reaktioner

De som ser positivt på Kinas besked, menar att fler länder än Ukrainas västerländska allierade måste bidra till de fredsbevarande styrkorna – annars kommer Ryssland aldrig att acceptera dessa som del i ett fredsavtal, rapporterar Kyiv Independent.

Andra avfärdar Kinas förslag.

– Det finns också en risk att Kina i första hand vill spionera på Ukraina och i händelse av en konflikt kommer att inta en tydligt pro-rysk ståndpunkt i stället för en neutral position, säger en EU-diplomat till tidningen.

Ryssland har själva nämnt Kina som en möjlig säkerhetsgarant, medan förslaget föga förvånande har mött negativa reaktioner i Kyiv.

Kräver säkerhetsgarantier

Bakgrunden till diskussionen om fredsbevarande trupper är att Ukraina har krävt att ett fredsavtal måste innehålla robusta säkerhetsgarantier för landet, så att Ryssland inte anfaller igen.

Ett tiotal europeiska länder har sagt sig vara redo att skicka trupper till Ukraina. USA har dock meddelat att de inte tänker göra det, men att de kan bidra med andra typer av garantier.

Samtidigt har dock Ryssland avvisat idén om europeiska trupper i Ukraina som del i ett fredsavtal mellan länderna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Håll utkik – ryskt meddelande kan dyka upp i Sverige

2025 08 23

Ryssland har lanserat en ny propagandakampanj.

Ryssland fortsätter att försöka så split i Europa.

Nu kommer besked om att landet har lanserat en propagandakampanj.

Det innebär att ett tydligt meddelande har dykt upp i flera länder i Europa – och kan snart komma att dyka upp i Sverige också.

Ny kampanj

Ryssland har startat en propagandakampanj i Europa under parollen ”Russia is not my enemy”, alltså “Ryssland är inte min fiende”. 

Klistermärken med detta budskap har dykt upp i Rumänien, Frankrike och Italien, rapporterar Kyiv Post.

Syftet med kampanjen är att underminera medborgarnas förtroende för det egna landet, och meddelandet kan komma att dyka upp i fler länder, däribland Sverige.

“Försöker så split”

Så här lyder ett meddelande från Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd:

– Ryssland har startat propagandakampanjen "Russia is not my enemy", som har nått Rumänien, menas det.

– Klistermärken med detta budskap dyker upp i städer som en del av Kremls hybridkampanj som syftar till att skapa en illusion av ett "fredligt partnerskap". Genom sådana påverkansverktyg försöker Ryssland framställa sig som en fredsmäklare, tona ned sina egna brott och så split i europeiska samhällen.

Läs mer: Tiotals miljarder till Ukraina

“Största hotet”

Säpo bedömer alltjämt att Ryssland är det största hotet mot Sverige, då landet “bedriver säkerhetshotande verksamhet med bäring på bland annat Sveriges territoriella integritet och politiska suveränitet”.

– Det svenska Natointrädet liksom uppbyggandet av det svenska totalförsvaret, har stärkt svensk säkerhet men också bidragit till att Rysslands underrättelsebehov delvis har förändrats och förstärkts, framhåller Säpo.

Flera har pekat ut

Flera europeiska länder har under 2024 pekat ut Ryssland som ansvarigt för sabotageverksamhet och incidenter såsom mordbränder och skadegörelse. 

– Under senare tid finns indikationer på att Ryssland i allt högre utsträckning använder sig av vad som kan kallas förbrukningsagenter, det vill säga personer som används för enstaka uppdrag, fortsätter Säpo.

Foto: President of Russia Office resp D. Tkocz

Text: Redaktionen