UPPGIFTER: SD-oro växer inom Liberalerna

2022 09 05

Om SD går om Moderaterna är det såklart djupt bekymmersamt. Då höjs insatsen.

Det säger en tung L-källa till Expressen.

Uttalandet speglar en allmän oro inom Liberalerna.

Förhandlingarna med SD kan bli betydligt tuffare om Jimmie Åkesson huserar över fler mandat än Ulf Kristersson.

– Det är klart att det skapar oro och är ett bekymmer även för oss. Alla fattar att det höjer insatsen i de förhandlingar som väntar, säger en annan högt uppsatt L-företrädare till tidningen.

Regeringsplatsen är hotad

Johan Pehrson (L) har vid flera tillfällen framhållit att Liberalerna bör ingå i en borgerlig regering efter valet.

I SVT:s partiledarutfrågning presenterade han sitt regeringsalternativ: M, KD och L med stöd av SD.

Men flera L-företrädare är osäkra på om L kommer kunna ta plats i en M-ledd regering efter valet.

Framför allt om SD blir större än M, vilket opinionen indikerar.

– Det många befarar från L-håll är att SD:s krav på politiskt inflytande – både i sak och när det gäller samarbetsformer – kommer tvinga L att ställa sig vid sidan av. Den borgfred som nu råder i partiet vilar också på en relativt skör tråd, där allt för stora eftergifter skulle riskera att såren rivs upp på nytt, rapporterar Expressen.

Två stora frågor oroar

Primärt störs Liberalerna av två stora frågor inför förhandlingarna med SD.   

För det första måste partiet enas om huruvida SD ska tillåtas att ingå i ett organiserat budgetsamarbete. För det andra ser migrationsfrågan ut att bli en svår nöt att knäcka.

I en intervju med GP konstaterade Johan Pehrson att Liberalerna vill omförhandla rådande invandringsavtal mellan M, KD och SD.

– Ja, allting. När vi sätter oss den 12 eller 13 september kommer vi naturligt kräva, lägga fram våra positioner, lyssna på vad andra säger och sedan diskutera hur vi ska gå vidare, precis som man har gjort i alla regeringsförhandlingar de senaste 100 åren, sa han till tidningen.

Kan ställa sig utanför

Trots Pehrsons självsäkerhet befarar många liberaler att eftergifterna till SD kan bli för stora, rapporterar Expressen.  

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson har själv utryckt att SD kommer att ställa hårdare krav på en regering där L ingår.

– Det innebär att det alltså är oklart om L verkligen kommer ingå i den regering man gå till val på. Ett scenario som framstår som högst realistiskt är att L i stället släpper fram en M-KD-regering, men sedan går i opposition, alternativt ingår i ett lösare samarbete med den, uppger Expressen.

Foto: Liberalerna resp Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen