UPPGIFTER: SD kräver inflytande över stor polisfråga

2022 12 14

Sverigedemokraterna uppges ställa krav på att vara med och bestämma om en stor polisiär framtidsfråga.

Det handlar om ett potentiellt scenario då nuvarande rikspolischef Anders Thornberg skulle tvinga sluta och en ny efterträdare ska utses.

Då kommer SD inte att vika en tum när det gäller att påverka vem som tar över den viktiga posten, uppger källor till Expressen.

Går igenom förtroendekris

Regeringen och SD diskuterar för närvarande styrningen av 40-50 myndigheter, där polisen är en av dem och där ledningen går igenom en förtroendekris efter en rad avslöjanden senaste veckan.

Någonting som sträckt sig hela vägen upp till rikspolischefen Anders Thornberg och frågan om han bör sitta kvar.

Olika tolkningar

Ett sådant beslut faller inom ramen för Tidöavtalet där SD har inflytande över både Thornbergs öde och hans eventuella ersättare.

– Polisen är en myndighet som alldeles uppenbart faller in under Tidöavtalet, och därmed har vi precis samma rätt till inflytande som regeringspartierna, säger en källa till Expressen.

Men källor inom regeringen har gjort en annan tolkning, skriver tidningen.

Enligt uppgiftslämnarna är det “långt ifrån självklart” att SD ska få lov att ha ett finger med i spelet när det gäller utformningen av polisledningen.

Bröt tystnaden

Idag kommenterade Anders Thornberg den senaste tidens turbulens inom landets polisledning.

– Klart att polisens förtroende påverkats negativt av den senaste tidens medierapportering, framhåller han i ett mejl till Sveriges Radio Ekot.

– Ett högt förtroende hos allmänheten är viktigt för att polisen ska kunna klara sitt uppdrag. Det viktigaste är att allt genomlyses och kommer upp på bordet, fortsätter rikspolischefen.

Kan vidta åtgärder

Händelserna som uppmärksammats rör polisanmälningar mot Stockholms regionpolischef Mats Löfving, med anklagelser om jäv vid tillsättandet av Linda Staaf som underrättelsechef vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa. 

Redan förra veckan rapporterades det att källor uppger att regeringen överväger att vidta åtgärder inom Polismyndigheten.

– Man bedömer att situationen som uppstått skadar förtroendet för Polismyndigheten, framhåller en källa.

Foto: Sverigedemokraterna resp Lars Hedelin Polismyndigheten

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen