UPPGIFTER: SD kräver inflytande över stor polisfråga

2022 12 14

Sverigedemokraterna uppges ställa krav på att vara med och bestämma om en stor polisiär framtidsfråga.

Det handlar om ett potentiellt scenario då nuvarande rikspolischef Anders Thornberg skulle tvinga sluta och en ny efterträdare ska utses.

Då kommer SD inte att vika en tum när det gäller att påverka vem som tar över den viktiga posten, uppger källor till Expressen.

Går igenom förtroendekris

Regeringen och SD diskuterar för närvarande styrningen av 40-50 myndigheter, där polisen är en av dem och där ledningen går igenom en förtroendekris efter en rad avslöjanden senaste veckan.

Någonting som sträckt sig hela vägen upp till rikspolischefen Anders Thornberg och frågan om han bör sitta kvar.

Olika tolkningar

Ett sådant beslut faller inom ramen för Tidöavtalet där SD har inflytande över både Thornbergs öde och hans eventuella ersättare.

– Polisen är en myndighet som alldeles uppenbart faller in under Tidöavtalet, och därmed har vi precis samma rätt till inflytande som regeringspartierna, säger en källa till Expressen.

Men källor inom regeringen har gjort en annan tolkning, skriver tidningen.

Enligt uppgiftslämnarna är det “långt ifrån självklart” att SD ska få lov att ha ett finger med i spelet när det gäller utformningen av polisledningen.

Bröt tystnaden

Idag kommenterade Anders Thornberg den senaste tidens turbulens inom landets polisledning.

– Klart att polisens förtroende påverkats negativt av den senaste tidens medierapportering, framhåller han i ett mejl till Sveriges Radio Ekot.

– Ett högt förtroende hos allmänheten är viktigt för att polisen ska kunna klara sitt uppdrag. Det viktigaste är att allt genomlyses och kommer upp på bordet, fortsätter rikspolischefen.

Kan vidta åtgärder

Händelserna som uppmärksammats rör polisanmälningar mot Stockholms regionpolischef Mats Löfving, med anklagelser om jäv vid tillsättandet av Linda Staaf som underrättelsechef vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa.

Redan förra veckan rapporterades det att källor uppger att regeringen överväger att vidta åtgärder inom Polismyndigheten.

– Man bedömer att situationen som uppstått skadar förtroendet för Polismyndigheten, framhåller en källa.

Foto: Sverigedemokraterna resp Lars Hedelin Polismyndigheten

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen