UPPGIFTER: SD kan stängas ute från viktigt politisk område

2022 09 22

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna befinner sig i intensiva regeringsförhandlingar.

Tillsammans ska partierna komma överens om en väg framåt för Sverige.

Moderatledaren Ulf Kristersson vill samla partierna på ”sin sida av politiken”. Det står redan klart att de fyra partierna kan enas på många områden, bland annat i frågor rörande gängbrottsligheten, migrationen och energipolitiken.

Men ett politiskt område bränner – utrikespolitiken.

Enligt uppgifter till Expressen ökar pressen på Ulf Kristersson. Flera L-företrädare, men även delar av Moderaterna, kräver att Sverigedemokraterna ska hållas borta från frågor som rör utrikespolitiken och EU.

Istället uppmanas Kristersson att söka stöd hos S.

– Vissa frågor kommer vi behöva göra upp brett över blockgränsen och söka samarbeten med Socialdemokraterna i, säger en central källa i Liberalerna till Expressen.

Kontroversiell omröstning i EU

Liberalernas kritik mot SD:s utrikespolitik handlar bland annat om Sverigedemokraternas syn på Ungern.

I slutet av förra veckan beslutade EU-parlamentet att Ungern inte längre ses som en demokrati, efter en omröstning.

– Några av de huvudsakliga problemområdena handlar om hur landets konstitutionella system och valsystem fungerar, rättsväsendets oberoende, korruption och intressekonflikter samt yttrandefrihet, inklusive mediepluralism. Situationen för den akademiska friheten, religionsfriheten, föreningsfriheten, rätten till likabehandling, inklusive hbtqi-rättigheter, minoriteters rättigheter samt rättigheter för migranter, asylsökande och flyktingar, är också problematisk, skriver EU-parlamentet.

Sju av åtta svenska partier röstade för den rapport som fastslog att Ungern inte längre lever upp till rättsstatens principer. Ett parti röstade emot – Sverigedemokraterna.

Det fick Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro att reagera.

– Idag blev vi igen påminda att Sverigedemokraterna inte står upp för rättsstatens principer i EU. Resten av Europaparlamentet är tydliga - Ungern är inte längre att räkna som en fri demokrati. Men SD håller som vanligt Orbán om ryggen, skrev hon på Twitter.

Sverigedemokraterna svarade i en skriftlig kommentar till DN:

– Betänkandet bidrar därför till att underminera EU:s rättstatlighet och till en vidare politisering av det rättsstatliga begreppet som sådant i EU. Därför röstade vi nej.

Vill ha inflytande

SD-ledaren Jimmie Åkesson har tidigare betonat att Sverigedemokraterna ska och vill ha inflytande över samtliga politiska områden.

På en pressträff tillsammans med gruppledare Henrik Vinge presenterade Jimmie Åkesson ett hundratal reformer som SD tar med sig in i en regeringsförhandling.

– Vi behöver säkerställa och kräva att en regering som tillträder med vårt stöd kommer att bedriva en politik som väsentligen avspeglar den våra väljare röstar för, konstaterade SD-ledaren.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen