UPPGIFTER: SD kan stängas ute från viktigt politisk område

2022 09 22

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna befinner sig i intensiva regeringsförhandlingar.

Tillsammans ska partierna komma överens om en väg framåt för Sverige.

Moderatledaren Ulf Kristersson vill samla partierna på ”sin sida av politiken”. Det står redan klart att de fyra partierna kan enas på många områden, bland annat i frågor rörande gängbrottsligheten, migrationen och energipolitiken.

Men ett politiskt område bränner – utrikespolitiken.

Enligt uppgifter till Expressen ökar pressen på Ulf Kristersson. Flera L-företrädare, men även delar av Moderaterna, kräver att Sverigedemokraterna ska hållas borta från frågor som rör utrikespolitiken och EU.

Istället uppmanas Kristersson att söka stöd hos S.

– Vissa frågor kommer vi behöva göra upp brett över blockgränsen och söka samarbeten med Socialdemokraterna i, säger en central källa i Liberalerna till Expressen.

Kontroversiell omröstning i EU

Liberalernas kritik mot SD:s utrikespolitik handlar bland annat om Sverigedemokraternas syn på Ungern.

I slutet av förra veckan beslutade EU-parlamentet att Ungern inte längre ses som en demokrati, efter en omröstning.

–  Några av de huvudsakliga problemområdena handlar om hur landets konstitutionella system och valsystem fungerar, rättsväsendets oberoende, korruption och intressekonflikter samt yttrandefrihet, inklusive mediepluralism. Situationen för den akademiska friheten, religionsfriheten, föreningsfriheten, rätten till likabehandling, inklusive hbtqi-rättigheter, minoriteters rättigheter samt rättigheter för migranter, asylsökande och flyktingar, är också problematisk, skriver EU-parlamentet.

Sju av åtta svenska partier röstade för den rapport som fastslog att Ungern inte längre lever upp till rättsstatens principer. Ett parti röstade emot – Sverigedemokraterna.

Det fick Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro att reagera.

– Idag blev vi igen påminda att Sverigedemokraterna inte står upp för rättsstatens principer i EU. Resten av Europaparlamentet är tydliga - Ungern är inte längre att räkna som en fri demokrati. Men SD håller som vanligt Orbán om ryggen, skrev hon på Twitter.

Sverigedemokraterna svarade i en skriftlig kommentar till DN:

– Betänkandet bidrar därför till att underminera EU:s rättstatlighet och till en vidare politisering av det rättsstatliga begreppet som sådant i EU. Därför röstade vi nej.

Vill ha inflytande

SD-ledaren Jimmie Åkesson har tidigare betonat att Sverigedemokraterna ska och vill ha inflytande över samtliga politiska områden.

På en pressträff tillsammans med gruppledare Henrik Vinge presenterade Jimmie Åkesson ett hundratal reformer som SD tar med sig in i en regeringsförhandling.

– Vi behöver säkerställa och kräva att en regering som tillträder med vårt stöd kommer att bedriva en politik som väsentligen avspeglar den våra väljare röstar för, konstaterade SD-ledaren.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen