UPPGIFTER: SD kan stängas ute från viktigt politisk område

2022 09 22

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna befinner sig i intensiva regeringsförhandlingar.

Tillsammans ska partierna komma överens om en väg framåt för Sverige.

Moderatledaren Ulf Kristersson vill samla partierna på ”sin sida av politiken”. Det står redan klart att de fyra partierna kan enas på många områden, bland annat i frågor rörande gängbrottsligheten, migrationen och energipolitiken.

Men ett politiskt område bränner – utrikespolitiken.

Enligt uppgifter till Expressen ökar pressen på Ulf Kristersson. Flera L-företrädare, men även delar av Moderaterna, kräver att Sverigedemokraterna ska hållas borta från frågor som rör utrikespolitiken och EU.

Istället uppmanas Kristersson att söka stöd hos S.

– Vissa frågor kommer vi behöva göra upp brett över blockgränsen och söka samarbeten med Socialdemokraterna i, säger en central källa i Liberalerna till Expressen.

Kontroversiell omröstning i EU

Liberalernas kritik mot SD:s utrikespolitik handlar bland annat om Sverigedemokraternas syn på Ungern.

I slutet av förra veckan beslutade EU-parlamentet att Ungern inte längre ses som en demokrati, efter en omröstning.

–  Några av de huvudsakliga problemområdena handlar om hur landets konstitutionella system och valsystem fungerar, rättsväsendets oberoende, korruption och intressekonflikter samt yttrandefrihet, inklusive mediepluralism. Situationen för den akademiska friheten, religionsfriheten, föreningsfriheten, rätten till likabehandling, inklusive hbtqi-rättigheter, minoriteters rättigheter samt rättigheter för migranter, asylsökande och flyktingar, är också problematisk, skriver EU-parlamentet.

Sju av åtta svenska partier röstade för den rapport som fastslog att Ungern inte längre lever upp till rättsstatens principer. Ett parti röstade emot – Sverigedemokraterna.

Det fick Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro att reagera.

– Idag blev vi igen påminda att Sverigedemokraterna inte står upp för rättsstatens principer i EU. Resten av Europaparlamentet är tydliga - Ungern är inte längre att räkna som en fri demokrati. Men SD håller som vanligt Orbán om ryggen, skrev hon på Twitter.

Sverigedemokraterna svarade i en skriftlig kommentar till DN:

– Betänkandet bidrar därför till att underminera EU:s rättstatlighet och till en vidare politisering av det rättsstatliga begreppet som sådant i EU. Därför röstade vi nej.

Vill ha inflytande

SD-ledaren Jimmie Åkesson har tidigare betonat att Sverigedemokraterna ska och vill ha inflytande över samtliga politiska områden.

På en pressträff tillsammans med gruppledare Henrik Vinge presenterade Jimmie Åkesson ett hundratal reformer som SD tar med sig in i en regeringsförhandling.

– Vi behöver säkerställa och kräva att en regering som tillträder med vårt stöd kommer att bedriva en politik som väsentligen avspeglar den våra väljare röstar för, konstaterade SD-ledaren.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen