UPPGIFTER: Sara Skyttedal petas – sökt sig till annat parti

2024 01 19

KD-profilen Sara Skyttedal blir inte Kristdemokraternas förstanamn till EU-parlamentsvalet.

Skyttedal petas från listan.

Det uppger SVT Nyheter på fredagsmorgonen.

I stället blir det den välkända borgerliga samhällsdebattören Alice Teodorescu Måwe som toppar listan.

Det bekräftar Teodorescu Måwe för SVT.

Från M till KD

Alice Teodorescu Måwe är ett välkänt namn inom den borgerliga sfären.

Före riksdagsvalet ledde hon Moderaternas idéprogramsgrupp.

Ska kandidera för annat parti

Vid 09-tiden kommer nya uppgifter om Sara Skyttedals kandidatur till Europaparlamentet.

Enligt uppgifter till SVT har KD-profilen sökt möjlighet att kandidera för ett annat parti.

– Det handlar om Sverigedemokraterna, uppger tv-kanalen.

Kristdemokraternas partisekreterare Liza-Maria Norlin bekräftar i ett mejl att Skyttedal ”sökt möjligheter till uppdrag hos ett annat parti” och att hon därmed agerat på ett sätt som gör att KD inte längre har förtroende för henne.

Skyttedal drog sig tillbaka

Det har varit mycket stormigt inom Kristdemokraterna inför det stundande EU-valet.

I höstas meddelade KD:s nomineringskommitté att man inte ville ha kvar toppnamnet och partiets EU-parlamentariker Sara Skyttedal som toppnamn på listan.

istället föreslog man KD:s andra EU-parlamentariker, David Lega.

Sara Skyttedal meddelade därefter att hon dog sig tillbaka och stoppade sin kandidatur.

Vann med 44-43

Men efter partikamrater uppmanade Sara Skyttedal att trots allt ställa upp på valsedeln inför att listan skulle fastslås så sade hon ja.

Och när KD:s partifullmäktige till slut fattade beslut så vann om omröstningen omm toppplaceringen med röstsiffrorna 44 mot 43.

– Jag är väldigt tacksam över att ha fått det här stödet idag från partifullmäktige och ser väldigt mycket fram emot att få vårda det förtroende och se till att vi gör en riktigt bra valrörelse, framhöll Skyttedal vid tillfället enligt SvD.

Lega hoppade av

Efter beslutet om att Skyttedal intog förstaplatsen valde David Lega att lämna listan helt.

– Jag vann ju stort i provvalet. Jag hade fått förtroendet av nomineringskommittén och av medlemmarna.

– Sedan bestämde sig ombuden för att gå en annan väg, och då valde jag att kliva av helt enkelt, förklarade David Lega.

Foto: Sara Skyttedal EPP

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen