UPPGIFTER: Så svarar Nato – om Putin använder kärnvapen

2024 05 06

Ryssland har meddelat att man kommer genomföra militärövningar med taktiska kärnvapen.

Det är första gången i historien som Ryssland officiellt tillkännager övningar som involverar taktiska kärnvapen, rapporterar AP.

Taktiska kärnvapen är kärnvapen med kort till medellång räckvidd. De är mindre kraftfulla än så kallade ”strategiska kärnvapen” som är avsedda att utplåna hela städer.

– Strategiska kärnvapen är för den allra högsta konfliktnivån, medan taktiska kärnvapen är för lägre nivåer. En del menar att kärnvapen är så hemska att de aldrig kan komma att användas, men förmodligen är det inte så, förklarar Martin Goliath, forskare i kärnvapenfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), i en kommentar till DN.

Så kommer Nato svara

Det ryska försvarsdepartementet har uppgett att kärnvapenövningarna är ett svar på ”provocerande uttalanden och hot från vissa västerländska tjänstemän mot Ryska federationen”.

Om Ryssland skulle omsätta övningen till verklighet är västvärlden förberedd.

Enligt uppgifter till Financial Times har flera västerländska huvudstäder tagit fram beredskapsplaner för ett scenario där Ryssland använder kärnvapen mot exempelvis Ukraina.

Några månader efter att den ryska invasionen av Ukraina inleddes pratade tidningen med flera källor med insyn i förberedelserna. Samtliga källor uppgav att USA och dess allierade har varnat Kreml för att användning av kärnvapen kommer få ”omfattande konsekvenser”.

Enligt två av källorna kommer Nato inte att svara med kärnvapen, utan med konventionell krigsföring. Det skulle innebära att Nato överger sin ”röda linje” och blir direkt involverade i kriget.

Enligt Financials Times uppgifter har Vita huset upprepade gånger kontaktat Moskva och klargjort för vilka svar varje användning av kärnvapen kommer att leda till.

– Hot om vedergällning förblir det bästa avskräckningsmedlet, konstaterar en av tidningens källor.

Tidigare CIA-chefen:

David Petraeus, tidigare CIA-chef och prisad amerikansk general, har även kommenterat hur Nato kan svara på ett ryskt användande av kärnvapen.

– USA och dess Nato-allierade kommer slå ut alla ryska konventionella styrkor som vi kan se och identifiera på slagfältet i Ukraina, sa Petraeus till ABC News i oktober 2022.

Enligt den tidigare CIA-chefen kommer Nato även att sänka den ryska Svarta havsflottan med konventionella medel.

– Det (en rysk kärnvapenattack, reds.anm) kan inte gå obesvarat. Men det betyder inte att man behöver delta i en kärnvapeneskalering. Men man måste visa att det inte accepteras på något som helst sätt.

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen