UPPGIFTER: Så planerar Putin att ersätta förlusterna

2022 03 25

Rysslands diktatorn Vladimir Putin planerar att ersätta de stora ryska förlusterna med nya rekryter.

Just nu pågår stora truppförflyttningar i Ryssland. Soldater flyttas närmare Ukrainas gränser, rapporterar den ukrainska militären, enligt BBC.

Stora förluster

– På grund av de har lidit stora förluster fortsätter ryska styrkor att omgruppera sig och ytterligare enheter flyttas närmare den ukrainska gränsen från den Ryska federationen, säger generalstaben för Ukrainas Väpnade Styrkor, i ett uttalande, enligt BBC.

Generalstaben framhäver att soldater från regionen Smolensk i västra Ryssland kommer att förstärka ockupationsstyrkorna i Ukraina.

Uppgifterna har inte verifierats av BBC.

Värnpliktiga och legosoldater

Det brittiska försvarsdepartementet gör en liknande bedömning som Ukrainas Väpnade Styrkor. I sin senaste underrättelserapport bedömer departementet att Ryssland kommer att täcka upp för de stora förlusterna med nya rekryter.

– Ryssland kommer nu sannolikt att mobilisera sina reserver och värnpliktiga, såväl som soldater från privata militära företag och utländska legosoldater, skriver departementet på Twitter.

Osäkerhet kring deras inverkan

Det brittiska försvarsdepartementet konstaterar att de inte kan avgöra vilken betydelser nya ryska rekryter kommer att få för krigets framtida utveckling.

– Det är osäkert hur dessa grupper kommer att integreras i de ryska marktrupperna och vilken inverkan det kommer att ha på stridseffektiviteten, skriver departementet på Twitter.

Flera tusen har dödats

Tjänstemän från Nato har rapporterat att mellan 7 000 och 15 000 ryska soldater kan ha dödats under den första månaden av kriget. Antalet sårade bedöms till mellan 30 000 och 40 000 soldater.

Uppgifter från Ryssland

9 861 ryska soldater har dött under invasionen av Ukraina. Det rapporterade den ryska tidningen Komsomolskaja Pravda i måndags. Ytterligare 16 153 ryska soldater har skadats i kriget skrev tidningen, som hävdade att information kom från Rysslands försvarsdepartement.

Uppgifterna från tidningen togs bort kort efter att de publicerades.

Rysk offensiv

Trots förlusterna fortsätter ryska trupper att vinna mark i den belägrade hamnstaden Mariupol, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW).

Rapporterna från tankesmedjan gör även gällande att stadens borgmästare Vadym Boycherenko har lämnat staden. Han befinner sig utanför Mariupols gränser för att kunna uprätthålla kommunikationen med de regionala myndigheterna.

Enligt ISW:s karta har frontlinjen förflyttats två kilometer närmare stadens centrum.

Ukraina slår tillbaka

På andra håll i landet trycker Ukrainas Väpnade Styrkor tillbaka de ryska ockupanterna. Utanför huvudstaden Kyiv har de ryska trupperna tvingats inta defensiva ställningar. Samtidigt fortsätter den ukrainska motoffensiven i södra Ukraina, rapporterar ISW.

Foto: President of Russia resp S. Arms

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen