UPPGIFTER: Så planerar Putin att ersätta förlusterna

2022 03 25

Rysslands diktatorn Vladimir Putin planerar att ersätta de stora ryska förlusterna med nya rekryter.

Just nu pågår stora truppförflyttningar i Ryssland. Soldater flyttas närmare Ukrainas gränser, rapporterar den ukrainska militären, enligt BBC.

Stora förluster

– På grund av de har lidit stora förluster fortsätter ryska styrkor att omgruppera sig och ytterligare enheter flyttas närmare den ukrainska gränsen från den Ryska federationen, säger generalstaben för Ukrainas Väpnade Styrkor, i ett uttalande, enligt BBC.

Generalstaben framhäver att soldater från regionen Smolensk i västra Ryssland kommer att förstärka ockupationsstyrkorna i Ukraina.

Uppgifterna har inte verifierats av BBC.

Värnpliktiga och legosoldater

Det brittiska försvarsdepartementet gör en liknande bedömning som Ukrainas Väpnade Styrkor. I sin senaste underrättelserapport  bedömer departementet att Ryssland kommer att täcka upp för de stora förlusterna med nya rekryter.

– Ryssland kommer nu sannolikt att mobilisera sina reserver och värnpliktiga, såväl som soldater från privata militära företag och utländska legosoldater, skriver departementet på Twitter.

Osäkerhet kring deras inverkan

Det brittiska försvarsdepartementet konstaterar att de inte kan avgöra vilken betydelser nya ryska rekryter kommer att få för krigets framtida utveckling.

– Det är osäkert hur dessa grupper kommer att integreras i de ryska marktrupperna och vilken inverkan det kommer att ha på stridseffektiviteten, skriver departementet på Twitter.

Flera tusen har dödats

Tjänstemän från Nato har rapporterat att mellan 7 000 och 15 000 ryska soldater kan ha dödats under den första månaden av kriget. Antalet sårade bedöms till mellan 30 000 och 40 000 soldater.

Uppgifter från Ryssland

9 861 ryska soldater har dött under invasionen av Ukraina. Det rapporterade den ryska tidningen Komsomolskaja Pravda i måndags. Ytterligare 16 153 ryska soldater har skadats i kriget skrev tidningen, som hävdade att information kom från Rysslands försvarsdepartement.

Uppgifterna från tidningen togs bort kort efter att de publicerades.

Rysk offensiv

Trots förlusterna fortsätter ryska trupper att vinna mark i den belägrade hamnstaden Mariupol, rapporterar den amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW).

Rapporterna från tankesmedjan gör även gällande att stadens borgmästare Vadym Boycherenko har lämnat staden. Han befinner sig utanför Mariupols gränser för att kunna uprätthålla kommunikationen med de regionala myndigheterna.

Enligt ISW:s karta har frontlinjen förflyttats två kilometer närmare stadens centrum.

Ukraina slår tillbaka

På andra håll i landet trycker Ukrainas Väpnade Styrkor tillbaka de ryska ockupanterna. Utanför huvudstaden Kyiv har de ryska trupperna tvingats inta defensiva ställningar. Samtidigt fortsätter den ukrainska motoffensiven i södra Ukraina, rapporterar ISW.

Foto: President of Russia resp S. Arms

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Vägrar skaka hand – bråk i Sveriges riksdag

2025 05 23

Vänsterpartiets riksdagsledamot Nadja Awad hamnade i ordbråk med arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) under en debatt i riksdagen.

Efter debatten vägrade Awad att ta ministern i hand.

Detta efter att Persson riktat hård kritik mot Vänsterpartiet i slutet av debatten.

Hårda orden 

Ordbråket startade med att Awad gick till angrepp mot regeringens politik och hävdade att ”Sverige inte är något föredöme” i dag.

– Uppenbarligen så har inte den här regeringen någon som helst övergripande plan. Det finns ingen långsiktighet i hur man ska bereda för ett samhälle med välfärdssatsningar och satsningar på infrastruktur.

– Alla satsningar som den här regeringen pekar på genomförs ju inte. Arbetsmarknadsinsatserna plockas bort, folkhögskolorna genomgår nedskärningar, lönebidraget urholkas och SFI-undervisningen minskas runt om i landet. Det finns en rad olika saker som inte fungerar.

"Borde skämmas" 

Mats Persson gick genast till motangrepp.

– Jag noterar att ledamoten säger att Sverige inte är något föredöme. Jag delar den uppfattningen för det vi har sett i Sverige och i Vänsterpartiet de senaste åren är en utbredd antisemitism och ett judehat som skämmer ut Sverige och skapar oro för många personer i vårt land. 

– Vänsterpartiet har en ledamot som sprider och har spridit antisemitiska budskap och som fortfarande sitter kvar i partistyrelsen. Detta är något som gör att Sverige inte är något föredöme. Vänsterpartiet borde skämmas.

Vägrade skaka hand

Efter sitt slutanförande sträckte Person ut handen till Awad.

Men vänsterpartisten vägrade att ta den.

– Jag skakar inte hans hand, sade hon till talmannen och återvände till sin stol i riksdagen.

Uppmanas att lämna

Ledamoten som Mats Persson syftar på är Vänsterpartiets Lorena Delgado Varas.

Delgado Varas  anklagas för antisemitism – bland annat efter att hon delat en bild i sociala medier som anses ha antisemitisk innebörd. 

Vänsterpartiets partistyrelse har krävd att Delgado Varas ska lämna sina uppdrag.

Men V-toppen vägrar.

Delgado Varas har meddelat att hon inte tänker lämna vare sig sin riksdagsplats eller partiet. Hon kallar bilddelningen för ett misstag och förnekar att hon haft några antisemitiska avsikter. 

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen