UPPGIFTER: Så många legosoldater deltar i Putins nya offensiv

2022 04 20

Soldaterna har hämtats från Syrien, Libyen och från andra håll i världen, bekräftar en europeisk försvarskälla till The Guardian.

Dåligt utrustade

Enligt källan är legosoldaterna betydligt sämre utrustade än deras ryska motsvarigheter. De strider utan tung utrustning och utan pansarfordon.

– Dessa killar används främst som en stor massa som avancerar mot det ukrainska motståndet. Det handlar endast om infanteri, säger källan till The Guardian.

Tillhör ökända gruppen

Försvarskällan uppskattar att upp mot 20 000 legosoldater slåss för Ryssland. Förutom rekryter från Syrien och Libyen tillhör en stor del den ökända ryska Wagnergruppen.

En paramilitärgrupp som kontrolleras av Kreml och som Ryssland använder för att uppnå geopolitiska mål. Wagnergruppen är känd för sin brutalitet på slagfältet.

Nytt avtal med krigsherre

Soldaterna från Syrien uppges tjäna mellan 600 och 3 000 dollar, motsvarande mellan 5 700 och 28 500 kronor i månaden, erfar The Guardian. Lönen bestäms utefter militär rang och erfarenhet.

Wagnergruppen uppges ha sänt majoriteten av sina soldater som stred i Libyen till östra Ukraina. 

Förra månaden hävdade ukrainsk underrättelsetjänst att Putinregimen undertecknat ett avtal med pro-ryska krigsherren Khalifa Haftar i Libyen. En anledning till att flera libyska legosoldater numera har anslutit sig till den ryska armén.

Påskynda fas två av kriget

Enligt försvarskällan beror den ökade användningen av legosoldater på att diktatorn Vladimir Putin vill erövra så mycket som möjligt av östra Ukraina – så snabbt som möjligt.

Den 9 maj, på årsdagen av Sovjetunionens seger över Nazityskland i andra världskriget, planerar diktatorn att utropa seger i kriget i samband med den stora militärparaden på Röda torget i Moskva.

Flera västerländska tjänstemän och medier har bekräftat uppgifterna.

Foto: A. Jawfox resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 18

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen