13 oktober 2025

UPPGIFTER: Så länge kan Ryssland fortsätta kriget

2022 04 12

Ryssland kan upprätthålla kriget i Ukraina under en längre period, trots hårda sanktioner från Väst.

Det säger flera försvarsexperter och ekonomer till nyhetsbyrån Reuters. 

Drivit upp priset

Rysslands invasion av Ukraina har drivit upp priset på olja, gas och spannmål, vilket har gett Ryssland en möjlighet att finansiera sitt anfallskrig som nu går in i en ny fas.

Ryska styrkor uppges mobilisera för en storskalig stundande attack mot östra regionen Donbass i Ukraina. 

Allt eftersom kriget har fortskridit har de ryska förlusterna ökat och behovet av förstärkningar är stort.

Kan finansieras

– Den här typen av lågteknologiska krig kan nästan uteslutet finansieras i rubel, vilket innebär att trupper kan fortsätta att strömma in i Ukraina. Åtminstone tills det sker en mer allmän kollaps av den ryska ekonomin, säger Jacob Kirkegaard, ekonom vid Peterson Institute i Washington, till Reuters.

Kommer inte påverka

Johan Norberg, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, instämmer med Peterson.

– Sanktionerna kommer inte påverka kriget på kort sikt eftersom Ryssland krigar med stridsvagnar som de redan har byggt och soldater som de redan har tränat, säger han till nyhetsbyrån. 

Sanktioner har gett effekt

Världsbanken uppskattar att sanktioner mot Ryssland kommer att krympa landets ekonomi med över 11 procent. Samtidigt fortsätter intäkterna att öka från energiexporten.

Det ryska finansdepartementet sa den 5 april att de tror att Ryssland kommer att tjäna ytterligare 9,6 miljarder dollar i intäkter under april tack vare skyhöga oljepriser.

Kostsam smäll

Det råder dock ingen tvekan om att Rysslands omtalade krigsmaskin åkt på en rejäl smäll.

USA bedömer att Ryssland förlorat 15-20 procent av sin stridskraft under kriget i Ukraina, berättar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman till Reuters.

– Förlusterna inkluderar allt från stridsvagnar, pansarfordon, artillerisystem, strids- och bombflyg till luft- och ballistiska missiler, säger han.

Utgifterna ökar

De ryska militära utgifterna kommer att behöva ökas på grund av kriget och den ökade spänningen med Nato, konstaterar Richard Connolly, chef för Eastern Advisory Group consultancy.  

Enligt militärexperten kan Ryssland behöva fördubbla sina försvarsutgifter, som i dag uppgår till fyra procent av landets BNP.

Svåraste frågan

Putins huvudkläm är de stora förlusterna i Ukraina. Han måste ersätta förlusterna, samtidigt som soldaterna som strider i Ukraina måste roteras, konstaterar Connolly.

– Så småningom måste han eventuellt ta det politiska impopulära beslutet att kalla in sina reserver, säger han till Reuters.

Ryssland har idag två miljoner reserver under 50 år. Rysslands armé och luftburna trupper uppskattas till 325 000. Hälften, drygt 150 000, deltar i striderna i Ukraina.

– De kommer att behöva ersätta soldaterna. De kommer att behöva rotera dem. De kommer behöva använda i princip hela sin armé om kriget fortsätter, säger Richard Connolly.

Foto:  President of Russia

Text: Redaktionen


21nov2025

JUST NU: Ryskt ultimatum på Norge – hotar med ”vedergällning”

2025 11 21

Ryssland ställer ett krav på Norge och hotar med vedergällning.

Europa och väst har slagit Ryssland med kraftiga sanktioner som riktar sig mot flera av landets viktiga näringar och tillgångar.

Sanktionerna slår mot den ryska krigsmakten både på land och till havs.

Norge har infört fiskesanktioner mot två ryska bolag.

– Norge har infört sanktioner mot de ryska fiskeföretagen Norebo och Murman Seafood och förbjuder dem att fiska i landets ekonomiska zon, uppger den ryska nyhetsbyrån Tass.

Ryssland ställer ultimatum

Norges agerande har fått Ryssland att rasa.

– Vi kommer att ta upp frågan om olagliga sanktioner mot ryska företag, i själva verket är detta ett brott från Norges sida mot deras skyldigheter enligt avtalen, säger Vasily Sokolov, i ett uttalande, rapporterar Tass med hänvisning till ryska medier.

Vasily Sokolov är biträdande chef på den ryska federala fiskerimyndigheten, och hotar att man kommer slå tillbaka mot Norge om inte landet backar från fiskesanktionerna.

– Vi ska prata med dem. Om det inte är möjligt att hitta någon ömsesidigt acceptabel lösning, då kommer vi att införa absoluta vedergällningsåtgärder, för att inte tillåta dem att komma in i vår ekonomiska zon, säger han.

LÄS MER: Putins besked till omvärlden – ”Vår främsta uppgift”

Hänvisar till ett avtal från 1970-talet

Den ryske myndighetschefen hänvisar till ett avtal som trädde i kraft under 1970-talet, som reglerar fiskereglerna i de nordliga vattnen som förenar länderna.

Men han ser också ett problem, då betydligt fler ryska fartyg fiskar i de norska vattnen än tvärtom.

– Även om det förstås finns svårigheter just i det faktum att antalet fartyg i norska vatten är större än i våra vatten, säger Vasily Sokolov, enligt nyhetsbyrån.

Norge kommenterar

Norge har sedan tidigare understrukit att samarbete om fisket i Barents hav är viktigt.

Men i nuvarande läge prioriterar Norge samarbetet med övriga Europa och stödet för Ukraina.

– Vi står tillsammans med våra allierade i Europa i vårt svar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina och dess beteende gentemot NATO-länder. Reglerna för norska hamnar bestäms av norska myndigheter, framhåller en norsk talespersonen, rapporterar Politico.

LÄS OCKSÅ: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redkationen


21 nov 2025

JUST NU: Stor bojkott inleds i Sverige – mitt i julhandeln

2025 11 21

Julen närmar sig med stormsteg.

Därmed drar julhandeln nu igång på allvar.

Men då meddelar över var tredje svensk att man aktivt kommer att avstå att köpa amerikanska varor inför årets högtid, vilket framgår av en ny Yougov-undersökning som presenteras på fredagen.

Bakgrunden är att nästan hälften av svenskarna, 46 procent, skyller på USA:s president Donald Trump för att det blivit dyrare i Sverige.

Republikanen får till och med skulden för dyr julmust.

Det säger något om hur stort avtryck Trump har gjort när han får skulden för allt från världsekonomin till dyr julmust och skinka. Hans tullpolitik har säkert haft viss påverkan, men om han verkligen förtjänar skulden för hela julbordet låter jag vara osagt, säger Nikolai Kiim, grundare av Presentbolaget, i en kommentar till undersökningen.

36 procent ska bojkotta

Enligt Yougov svarar 36 procent att de kommer att avstå amerikanska varor i jul. Det handlar om såväl julklappar som pynt och livsmedel.

En mindre andel, 17 procent, håller inte med och anser att Trump inte är en bidragande orsak till stigande priser och 6 procent har inte märkt någon skillnad alls.

– Vi ser också ett nytt mönster där internationell politik påverkar svenska vardagsval. När var tredje svensk aktivt undviker amerikanska produkter visar det att konflikter och handelsrelationer börjar speglas i våra inköp även på en så traditionstyngd marknad som julen, säger Nikolai Kiim.

Prognosen: billigare nästa år

Prisutvecklingen i Sverige påverkas dock av betydligt fler faktorer, och sannolikt till större del, än vem som är president i USA. Orsakerna till att exempelvis matpriserna stiger är globala, då bland annat världsmarknadspriser och svaga skördar hela tiden påverkar priserna i butik.

Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, kan det dock konstateras att maten blivit dyrare. Efter en period med lägre matpriser svängde trenden uppåt igen i oktober och priserna steg med 0,4 procent jämfört med september. 

LÄS MER: Kommunal slår larm om pensionen – berör hundratusentals

Under det senaste året har matpriserna totalt stigit med 3,7 procent.

Sötsaker och glass hör till de varor som blev dyrare i oktober. Även kött och fisk steg något i pris i oktober jämfört med månaden innan, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

I onsdags kunde dock Länsförsäkringar meddela att det väntas bli billigare för svenskarna under 2026. 

– Det ser ljusare ut när stora kostnadsposter som boende, el och mat minskar 2026. Tillsammans med reallöneökningar och skattesänkningar kommer barnfamiljers hushållskassa att stärkas, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar till prognosen.

LÄS MER: Nordens största ”hotell” ska byggas i Sverige

Foto:  E. Zhyvchik

Text: Redaktionen