UPPGIFTER: Så länge kan Ryssland fortsätta kriget

2022 04 12

Det säger flera försvarsexperter och ekonomer till nyhetsbyrån Reuters. 

Drivit upp priset

Rysslands invasion av Ukraina har drivit upp priset på olja, gas och spannmål, vilket har gett Ryssland en möjlighet att finansiera sitt anfallskrig som nu går in i en ny fas.

Ryska styrkor uppges mobilisera för en storskalig stundande attack mot östra regionen Donbass i Ukraina. 

Allt eftersom kriget har fortskridit har de ryska förlusterna ökat och behovet av förstärkningar är stort.

Kan finansieras

– Den här typen av lågteknologiska krig kan nästan uteslutet finansieras i rubel, vilket innebär att trupper kan fortsätta att strömma in i Ukraina. Åtminstone tills det sker en mer allmän kollaps av den ryska ekonomin, säger Jacob Kirkegaard, ekonom vid Peterson Institute i Washington, till Reuters.

Kommer inte påverka

Johan Norberg, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, instämmer med Peterson.

– Sanktionerna kommer inte påverka kriget på kort sikt eftersom Ryssland krigar med stridsvagnar som de redan har byggt och soldater som de redan har tränat, säger han till nyhetsbyrån. 

Sanktioner har gett effekt

Världsbanken uppskattar att sanktioner mot Ryssland kommer att krympa landets ekonomi med över 11 procent. Samtidigt fortsätter intäkterna att öka från energiexporten.

Det ryska finansdepartementet sa den 5 april att de tror att Ryssland kommer att tjäna ytterligare 9,6 miljarder dollar i intäkter under april tack vare skyhöga oljepriser.

Kostsam smäll

Det råder dock ingen tvekan om att Rysslands omtalade krigsmaskin åkt på en rejäl smäll.

USA bedömer att Ryssland förlorat 15-20 procent av sin stridskraft under kriget i Ukraina, berättar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman till Reuters.

– Förlusterna inkluderar allt från stridsvagnar, pansarfordon, artillerisystem, strids- och bombflyg till luft- och ballistiska missiler, säger han.

Utgifterna ökar

De ryska militära utgifterna kommer att behöva ökas på grund av kriget och den ökade spänningen med Nato, konstaterar Richard Connolly, chef för Eastern Advisory Group consultancy.  

Enligt militärexperten kan Ryssland behöva fördubbla sina försvarsutgifter, som i dag uppgår till fyra procent av landets BNP.

Svåraste frågan

Putins huvudkläm är de stora förlusterna i Ukraina. Han måste ersätta förlusterna, samtidigt som soldaterna som strider i Ukraina måste roteras, konstaterar Connolly.

– Så småningom måste han eventuellt ta det politiska impopulära beslutet att kalla in sina reserver, säger han till Reuters.

Ryssland har idag två miljoner reserver under 50 år. Rysslands armé och luftburna trupper uppskattas till 325 000. Hälften, drygt 150 000, deltar i striderna i Ukraina.

– De kommer att behöva ersätta soldaterna. De kommer att behöva rotera dem. De kommer behöva använda i princip hela sin armé om kriget fortsätter, säger Richard Connolly.

Foto:  President of Russia

Text: Redaktionen

Norge vänder sig till hela världen: “Helt fruktansvärt”

2025 04 28

Det har gått ett och ett halvt år sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, som dödade över 1 000 personer, och det efterföljande eskalerande kriget i Gaza.

Men världen har tystnat trots att konflikten pågår för fullt, anser Espen Barth Eide.

– Det är en helt fruktansvärd situation. Situationen i Gaza är nu faktiskt värre än den var innan vapenvilan, som bröts av Israel, säger han enligt Dagbladet som hänvisar till en intervju med nyhetsbyrån NTB.

"Alldeles för tyst"

Enligt palestinska hälsomyndigheter har över 51 000 människor i Gaza dödats av israeliska attacker sedan oktober 2023.

Av dessa uppges minst 16 000 vara barn. Tusentals personer saknas i ruinerna.

Både FN:s särskilda sändebud Francesca Albanese och Amnesty International hävdar att kriget är ett pågående folkmord.

– Världssamfundet är alldeles för tyst. Det finns en stark kontrast mellan det som händer i Gaza och det fokus det får, säger Espen Barth Eide.

Han menar att den stora politiska diskussionen istället handlar om tullar numera.

– Samtidigt har situationen i Gaza gått från dåligt itll värre, säger utrikesministern.

Israel: kritiskt skede

När den norska statsministern Jonas Gahr Støre och hans finansminister Jens Stoltenberg var på besök i Vita huset häromveckan fanns inte kriget i Gaza på agendan.

USA:s president Donald Trump har ställt sig helhjärtat på Israels sida. Nyligen bad Israels premiärminister Benjamin Netanyahu om tålamod då kriget går in i en “kritisk fas” för att få hem gisslan som tagits av Hamas.

– Vi befinner oss i ett kritiskt skede av operationen, och vid denna tidpunkt behöver vi tålamod och beslutsamhet för att vinna, säger Netanyahu enligt norska Sol.

Hamas hade då nyligen avvisat ett nytt förslag om vapenvila.

Frankrike: "oacceptabelt"

Flera världsledare, däribland Frankrikes president Emmanuel Macron, har de senaste veckorna kritiserat att nödsändningar till Gazas befolkning till stor del stoppats efter att förhandlingarna om en vapenvila brakat samman.

– Det israeliska beslutet att blockera bistånd från att komma in i Gaza är oacceptabelt, framhåller den franska regeringen i ett uttalande.

Sedan tidigare har Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdat en arresteringsorder mot Netanyahu för misstänkt krigsbrott i Gazaremsan.

Foto: WTO/Prime Vision

Text: Redaktionen