UPPGIFTER: Så länge kan Ryssland fortsätta kriget

2022 04 12

Ryssland kan upprätthålla kriget i Ukraina under en längre period, trots hårda sanktioner från Väst.

Det säger flera försvarsexperter och ekonomer till nyhetsbyrån Reuters.

Drivit upp priset

Rysslands invasion av Ukraina har drivit upp priset på olja, gas och spannmål, vilket har gett Ryssland en möjlighet att finansiera sitt anfallskrig som nu går in i en ny fas.

Ryska styrkor uppges mobilisera för en storskalig stundande attack mot östra regionen Donbass i Ukraina.

Allt eftersom kriget har fortskridit har de ryska förlusterna ökat och behovet av förstärkningar är stort.

Kan finansieras

– Den här typen av lågteknologiska krig kan nästan uteslutet finansieras i rubel, vilket innebär att trupper kan fortsätta att strömma in i Ukraina. Åtminstone tills det sker en mer allmän kollaps av den ryska ekonomin, säger Jacob Kirkegaard, ekonom vid Peterson Institute i Washington, till Reuters.

Kommer inte påverka

Johan Norberg, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, instämmer med Peterson.

– Sanktionerna kommer inte påverka kriget på kort sikt eftersom Ryssland krigar med stridsvagnar som de redan har byggt och soldater som de redan har tränat, säger han till nyhetsbyrån.

Sanktioner har gett effekt

Världsbanken uppskattar att sanktioner mot Ryssland kommer att krympa landets ekonomi med över 11 procent. Samtidigt fortsätter intäkterna att öka från energiexporten.

Det ryska finansdepartementet sa den 5 april att de tror att Ryssland kommer att tjäna ytterligare 9,6 miljarder dollar i intäkter under april tack vare skyhöga oljepriser.

Kostsam smäll

Det råder dock ingen tvekan om att Rysslands omtalade krigsmaskin åkt på en rejäl smäll.

USA bedömer att Ryssland förlorat 15-20 procent av sin stridskraft under kriget i Ukraina, berättar en högt uppsatt amerikansk tjänsteman till Reuters.

– Förlusterna inkluderar allt från stridsvagnar, pansarfordon, artillerisystem, strids- och bombflyg till luft- och ballistiska missiler, säger han.

Utgifterna ökar

De ryska militära utgifterna kommer att behöva ökas på grund av kriget och den ökade spänningen med Nato, konstaterar Richard Connolly, chef för Eastern Advisory Group consultancy.

Enligt militärexperten kan Ryssland behöva fördubbla sina försvarsutgifter, som i dag uppgår till fyra procent av landets BNP.

Svåraste frågan

Putins huvudkläm är de stora förlusterna i Ukraina. Han måste ersätta förlusterna, samtidigt som soldaterna som strider i Ukraina måste roteras, konstaterar Connolly.

– Så småningom måste han eventuellt ta det politiska impopulära beslutet att kalla in sina reserver, säger han till Reuters.

Ryssland har idag två miljoner reserver under 50 år. Rysslands armé och luftburna trupper uppskattas till 325 000. Hälften, drygt 150 000, deltar i striderna i Ukraina.

– De kommer att behöva ersätta soldaterna. De kommer att behöva rotera dem. De kommer behöva använda i princip hela sin armé om kriget fortsätter, säger Richard Connolly.

Foto: President of Russia

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Kan släppa kravet – öppnar för C

2026 10 29

Elisabeth Thand Ringqvist (C) misslyckades med att samla en majoritet för en mittenregering.

Nu kommer talmannen Andreas Norlén att behöva hitta en ny väg för att leda processen fram mot en ny regering för Sverige.

Då öppnas dörren plötsligt för Ulf Kristersson (M), uppger TV4 Nyheterna.

Att Thand Ringqvists lösning inte gick i mål banar väg för nya förhandlingar mot att göra M-ledaren till statsminister, säger källor till tv-kanalen. Nu uppges nya samtal vänta mellan C och högersidan.

– Chanserna för att det lossnar är betydligt bättre nu, säger en regeringskälla som TV4 talat med.

SD kan slopa kravet: "Inom räckhåll"

Centerpartiet har hela tiden framhållit att det inte är aktuellt att sitta i en regering som är beroende av Sverigedemokraterna. SD i sin tur kräver en plats i regeringen för att rösta ja till en statsministerkandidat. Flera SD-toppar har dock öppnat för att släppa på det kravet, bland annat partiprofilen Björn Söder.

– Jag skulle vara väldigt förvånad om man inte har diskuterat det. Jag tycker det viktigaste är att vi inte får en vänsterregering, sade Björn Söder till SvD tidigare i oktober.

Att profilerade namn inom Sverigedemokraterna gläntat på den dörren har skapat en möjlighet, uppger ytterligare en källa i regeringen för TV4.

Numera beskrivs en lösning mellan C och SD som “inom räckhåll”.

– Men då måste C också vara redo att inte kräva en återgång inom bland annat migrations- och energipolitiken, säger uppgiftslämnaren till kanalen.

Läs mer: S plan sågas – kan slå tillbaka mot svenska folket

Åkesson: "Finns inte på kartan"

Drygt två veckor efter valet sade även Richard Jomshof (SD) att hans parti kan stötta en regering utan att ingå i den.

– Om alternativet är totalt kaos på vänstersidan. Men vi kommer ju inte göra det gratis, sade han till Kvartal.

Partiledaren Jimmie Åkesson (SD) har dock varit tydligt med att partiets linje inte kommer att brytas.

– Att Richard Jomshof har spekulativa bakgrundssamtal som en journalist på Kvartal sedan missbrukar innebär på intet sätt att vi har ändrat hållning i något hänseende. Som alla vet så är det jag som tecknar firma för partiet i den här frågan, skrev han på X efter Jomshofs utspel och tillade:

– Att trycka annat än rött för en statsminister som avser bilda regering utan sverigedemokratiska ministrar finns inte på kartan och om det av någon outgrundlig anledning skulle ändras så kommer det inte att kommuniceras i bakgrundssamtal mellan Kvartal och Richard Jomshof.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

Östersund: 19 oktober
Umeå: 27 oktober
Luleå: 29 oktober
Sundsvall: 5 november
Borås: 15 november
Göteborg: 30 november
Lund: 10 december
Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen