UPPGIFTER: Så länge kan Putin fortsätta kriget

2023 03 09

Nya uppgifter pekar på hur länge Ryssland har resurser nog för att fortsätta kriget.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har pågått i över ett år och efterlämnat stor förödelse.

En stor fråga kring kriget har varit gällande de resurser som de ryska styrkorna använder sig av.

Nu menar litauisk underrättelsetjänst att Ryssland har resurser nog för att fortsätta kriget i ungefär två år, rapporterar Reuters.

– De resurser som Ryssland har för närvarande skulle räcka för att fortsätta kriget med nuvarande intensitet i två år, säger chefen för Litauens militära underrättelsetjänst Elegijus Paulavicius.

Beror på stödet

Paulavicius förklarar vidare att resursfrågan kan bero på det stöd som Ryssland får av flera olika länder.

– Hur länge Ryssland kan föra kriget beror också på stödet till Rysslands militär från stater som Iran och Nordkorea. Men om man tittar på vad Ryssland har idag, till exempel den strategiska reserven, utrustning, ammunition, beväpning - kan det fortsätta med nuvarande intensitet i två år, säger han.

Stora attacker

Under torsdagen utsattes Ukraina för flera stora attacker från ryska styrkor.

Det ryska försvarsministeriet meddelade efter attackerna att “alla mål uppnåtts”.

 – Högprecisionsvapen, inklusive det hypersoniska missilsystemet Kinzhal, har träffat viktiga delar av Ukrainas militära infrastruktur, militärindustriella företag samt energianläggningar, framhåller försvarsministeriet i ett meddelande.

81 missiler

Ukrainska myndigheter förklarar att Ryssland avfyrat 81 missiler i flera ukrainska regioner på torsdagen och åtminstone 11 personer har dött, uppger CNN.

– Obemannade flygfordon förstördes, överföringen av reserver och järnvägstransporter av utländska vapen stördes och produktionsanläggningar för reparation av militär utrustning och produktion av ammunition inaktiverades, fortsätter det ryska försvarsministeriet.

Bachmut viktigt

Ukrainska tjänstemän menar fortsatt att staden Bachmut blir viktigare för varje dag som går.

Ryssland har länge lagt stora resurser på att ta över staden som alltjämt är i ukrainskt försvar. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Filmen alla vill se på Netlix – världens mest sedda

2025 11 26

Den nya julfilmen ”Champagne Problems” gör succé på Netflix.

Filmen har 20,5 miljoner visningar sedan premiären den 19 november.

Siffran innebär att ”Champagne Problems” är världens mest sedda film på streamingplattformen just nu.

”Sagolik miljö”

Filmen är en romantisk komedi med jul- och vintertema. Huvudpersonen Sydney Price (spelad av Minka Kelly) är en arbetsnarkoman som jobbar med företagssammanslagningar.

Sydney skickas till Frankrike på affärsuppdrag inför julen. Hennes uppdrag är att ro i hamn ett uppköp av ett exklusivt franskt champagnemärke.

Under en glamorös utekväll tar affärsuppdraget en oväntad vändning.

Sydney möter Henri (spelad av Tom Wozniczka), och de inleder snabbt en romans. Nästa dag upptäcker hon att Henri är son till grundaren av just det champagnehus som hon är där för att förvärva.

– Det som börjar som en affärsresa förvandlas snabbt till en gnistrande julromantik fylld av charm, humor, champagnebubblor och massor av julstämning. Perfekt för dig som älskar filmer där kärlek och affärer kolliderar i en sagolik miljö, skriver Andreas Gill, redaktör TV.nu, om succéfilmen.

LÄS MER: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Premiärdag för Stranger Things

Beskedet om ”Champagne Problems” storsuccé kablas ut under en stor dag för Netflix. I dag, onsdag, är det premiär för den femte och sista säsongen av streamingplattformens dundersuccé Stranger Things.

Det blir avslutningen på serien som slagit tittarrekord efter tittarrekord och som anses vara en av streamingjättens bästa serier genom tiderna.

LÄS MER: Netflix sanslösa succéserie är tillbaka – efter tre år

Foto: Tumisu

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen