UPPGIFTER: Så har Sverige försökt påverka Erdoğan

2022 06 28

Turkiets argument om att Sverige skulle ha en påstådd koppling till terrorstämplade PKK och andra kurdiska organisationer har ofta upprepats av Erdoğan, som av samma anledning vill stoppa Sveriges medlemskap i Nato.

Nu avslöjas hur Sverige och regeringens samtal med de turkiska parterna har sett ut, rapporterar Aftonbladet.

Tar oron på allvar

Enligt tidningens källor, som uppges ha insyn, har Sverige systematiskt försökt visa att man tar Turkiets oro för kurdiska terrorattacker på allvar.

I samtalen har det bland annat framgått att regeringen gjorde någonting ovanligt. Nämligen att uppdatera sin utrikesdeklaration för att ge Turkiet en bild av att man öppnar för att sälja vapen till landet, samt att en ny terrorlagstiftning träder i kraft 1 juli.

Hänvisat till svensk lag

Vidare ska regeringen metodiskt ha försökt förklara att flera av Turkiets krav är omöjliga för Sverige att möta på grund av svensk lag. 

Det handlar då exempelvis om att Turkiet ställt krav på att delges svensk underrättelseinformation, skriver Aftonbladet.

Kurdiska kontakter

Sverige har också gjort vad man kunnat för att övertyga Erdoğan om att kontakterna med kurdiska organisationer i norra Syrien har varit på konsulär nivå, med syfte att flyga ut barn och kvinnor från olika läger.

Ska visa bilder på “hyckleri”

I natt kom ett nytt utspel från Erdoğan där han lovade att presentera dokumentation och bilder på hur Sverige sysslar med “hyckleri”.

– Vi kommer tydligt att säga till dem att det inte är möjligt att förvänta sig en annan attityd från Turkiet om inte denna bild förändras, sade Erdoğan efter ett regeringsmöte i Ankara, enligt AP.

Sverige: Turkiet har missförstått

Det är ännu inte känt vad bilderna i fråga innehåller, men uppgifterna från Aftonbladet insinuerar att det sannolikt rör sig om bilder som Sverige menar att Turkiet har missförståtts. 

Tidningens källor vittnar nämligen om att regeringen avfärdat bilder på vapen som florerat i medier, vapen som påstås ha tillverkats i Sverige och som använts i norra Syrien. Experter menar dock att det handlar om pansarskott AT4, som inte tillverkas i Sverige.

Pratade med Erdoğan i telefon

Statsminister Magdalena Andersson (S) talade personligen med Erdoğan så sent som i helgen. Parterna kommer att träffas under veckans Natomöte i Madrid.

– Enades om vikten av att göra framsteg inför Nato-toppmötet i Madrid nästa vecka, där jag ser fram emot att träffa president Erdoğan och andra allierade ledare, framhävde Andersson på Twitter efteråt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen