UPPGIFTER: Så har Sverige försökt påverka Erdoğan

2022 06 28

Regeringen uppges metodiskt ha försökt övertyga Turkiet om att att Sverige är en värdig Natomedlem.

Turkiets argument om att Sverige skulle ha en påstådd koppling till terrorstämplade PKK och andra kurdiska organisationer har ofta upprepats av Erdoğan, som av samma anledning vill stoppa Sveriges medlemskap i Nato.

Nu avslöjas hur Sverige och regeringens samtal med de turkiska parterna har sett ut, rapporterar Aftonbladet.

Tar oron på allvar

Enligt tidningens källor, som uppges ha insyn, har Sverige systematiskt försökt visa att man tar Turkiets oro för kurdiska terrorattacker på allvar.

I samtalen har det bland annat framgått att regeringen gjorde någonting ovanligt. Nämligen att uppdatera sin utrikesdeklaration för att ge Turkiet en bild av att man öppnar för att sälja vapen till landet, samt att en ny terrorlagstiftning träder i kraft 1 juli.

Hänvisat till svensk lag

Vidare ska regeringen metodiskt ha försökt förklara att flera av Turkiets krav är omöjliga för Sverige att möta på grund av svensk lag. 

Det handlar då exempelvis om att Turkiet ställt krav på att delges svensk underrättelseinformation, skriver Aftonbladet.

Kurdiska kontakter

Sverige har också gjort vad man kunnat för att övertyga Erdoğan om att kontakterna med kurdiska organisationer i norra Syrien har varit på konsulär nivå, med syfte att flyga ut barn och kvinnor från olika läger.

Ska visa bilder på “hyckleri”

I natt kom ett nytt utspel från Erdoğan där han lovade att presentera dokumentation och bilder på hur Sverige sysslar med “hyckleri”.

– Vi kommer tydligt att säga till dem att det inte är möjligt att förvänta sig en annan attityd från Turkiet om inte denna bild förändras, sade Erdoğan efter ett regeringsmöte i Ankara, enligt AP.

Sverige: Turkiet har missförstått

Det är ännu inte känt vad bilderna i fråga innehåller, men uppgifterna från Aftonbladet insinuerar att det sannolikt rör sig om bilder som Sverige menar att Turkiet har missförståtts. 

Tidningens källor vittnar nämligen om att regeringen avfärdat bilder på vapen som florerat i medier, vapen som påstås ha tillverkats i Sverige och som använts i norra Syrien. Experter menar dock att det handlar om pansarskott AT4, som inte tillverkas i Sverige.

Pratade med Erdoğan i telefon

Statsminister Magdalena Andersson (S) talade personligen med Erdoğan så sent som i helgen. Parterna kommer att träffas under veckans Natomöte i Madrid.

– Enades om vikten av att göra framsteg inför Nato-toppmötet i Madrid nästa vecka, där jag ser fram emot att träffa president Erdoğan och andra allierade ledare, framhävde Andersson på Twitter efteråt.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen