UPPGIFTER: Så gör Riksbanken med räntan

2023 08 14

I slutet av juni höjde Riksbanken styrräntan med 25 punkter – från 3,50 till 3,75 procent.

Den 20 september väntar ytterligare en höjning.

Det uppger storbankerna Nordeas, SBAB:s och SEB:s ekonomiska experter, rapporterar DN.

Överens: Ytterligare höjning till hösten

I morgon, tisdag, kommer Statistiska centralbyrån (SCB) att presentera inflationssiffran för juli.

Storbankernas toppekonomer tror inte att inflationen har sjunkit nämnvärt under sommarens andra månad – trots Riksbankens räntehöjning i juni.

Därmed väntar ytterligare en höjning i september, uppger experterna.

– Riksbanken har gett ett tydligt besked om att det kommer minst en höjning till och kärninflationen är fortfarande för hög, säger Robert Bergqvist, som är chefsekonom på SBAB, till DN.

Så mycket höjs räntan

Tillsammans med sina kollegor från Nordea och SEB förutspår Robert Bergqvist att styrräntan kommer att höjas med 0,25 procentenheter i september.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, flaggar dock för att  Riksbanken kan gå ännu längre än så.

– Vår prognos är att banken höjer med 0,25 procentenheter i september – med viss risk för att det faktisk blir 0,5 procentenheters höjning, säger hon till DN.

Hushållen håller med

Svenska hushåll delar storbankernas bedömning.

Enligt SEB:s boprisindikator för augusti räknar hushållen med att styrräntan i genomsnitt kommer att ligga på 4,01 procent om ett år.

–  Hushållen agerar klokt och justerar upp sina ränteförväntningar till 4 procent vilket indikerar ytterligare en höjning från Riksbanken, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i ett pressmeddelande.

Samtidigt varnar han för att hösten kan bli en tung period för många hushåll.

– Kombinationen av ytterligare en räntehöjning, fler omförhandlade bolån samt en urholkad köpkraft talar fortfarande för ett dämpat bostadsmarknadsläge under hösten vilket kan grusa hushållens annars ganska positiva framtidssyn, framhåller SEB:s privatekonom.

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen


JUST NU: Flera stora bilmärken tvärvänder om elbilar

2025 09 08

Flera stora biltillverkare slopar nu sina målsättningar för elbilar.

Elbilsmarknaden i Sverige har vuxit kraftigt de senaste åren.

Sedan 2020 har den nästan tredubblats.

Många biltillverkare har gjort stora satsningar på att ställa om sin produktion mot den nya marknaden och de nya målen om utsläppsfria transporter.

Slopar målsättningen

Nu meddelar den fransk-italienska biltillverkaren Stellantis att man slopar sitt tidigare mål.

Företaget kommer inte längre att sträva efter målet att enbart producera elbilar 2030.

– EU:s mål för koldioxidutsläpp för 2035 är inte längre uppnåeliga för någon biltillverkare, säger företagets Europachef Jean-Philippe Imparato i ett uttalande, rapporterar Reuters.

Flera märken under Stellantis paraply

Under bolagsparaplyet Stellantis ryms 14 stora bilmärken.

Opel, Peugeot, Citroën, Jeep och Fiat är några av de mest populära i Sverige.

Företaget, som har sitt huvudkontor i Nederländerna, är en av världens största biltillverkare.

– Stellantis satsar på innovation, hållbarhet, och transformation till ett teknologiföretag inom mobilitet, med mål att bli koldioxidneutrala och utveckla nya teknologier som AI och elektrifiering, uppger företaget på sin hemsida.

Stellantis har tillverkning i över 30 länder och säljer bilar i över 130 länder. 

Elbilar i Sverige

Elbilsförsäljningen i Sverige har tagit fart under de senaste åren.

Av årets alla nyregistrerade bilar var 32 procent elbilar under 2022, vilket var en kraftig ökning jämfört med tidigare år.

– 2022 var det totalt 96 163 nyregistrerade personbilar som var elbilar. För år 2020 vara siffran 28 098, vilket innebär nästan en tredubbling på två år, säger statistiker Magnus Nyström, uppger SCB.

Andelen privatpersoner som kör elbil har också ökat markant.

– 2020 ägdes 33 procent av alla nyregistrerade elbilar av privatpersoner, eller var privatleasade. För år 2022 var motsvarande siffra 51 procent, säger Magnus Nyström.

Foto: My Energy

Text: Redaktionen


Allt fler tecknar försäkringar som inte gäller

2025 09 08

En försäkringsexpert går nu ut med en varning till svenska konsumenter.

Fler och fler svenskar tecknar försäkringar som ska ge en ekonomisk trygghet.

Det gäller även försäkringar som ska ge ekonomiskt stöd vid arbetslöshet eller sjukskrivning.

Men det är inte ovanligt att det är ett helt onödigt köp.

– Konsumenter vaggas tyvärr in i en falsk trygghet, säger försäkringsspecialist Håkan Carlsson från Konsumenternas Försäkringsbyrå, i ett uttalande.

Försäkringar för trygghet

Försäkringar som ska ge ett ekonomiskt skyddsnät vid arbetslöshet eller sjukskrivning har ökat i antal de senaste åren.

De marknadsförs under olika namn.

Det kan vara trygghetsförsäkring, låneskyddsförsäkring och utgiftsförsäkring.

”Mycket olyckligt”

Konsumenternas försäkringsbyrå flaggar nu för att många konsumenter inte har koll på försäkringsvillkoren, och därför inte alltid omfattas av den försäkring som införskaffats.

– De tror att de ska få ekonomisk hjälp i en besvärlig situation, men i stället har de betalat för något som inte gäller för dem. Det är mycket olyckligt, säger Håkan Carlsson.

– Läs alltid förköpsinformationen noggrant innan du köper en försäkring. Kontakta gärna försäkringsbolaget om något är oklart och beskriv din situation. Det kan spara dig både pengar och besvikelse.

Undvik fallgroparna

Det finns sätt att förebygga, för att inte hamna i en situation där en tecknad försäkring inte gäller när ett behov uppstår.

Konsumenternas Försäkringsbyrå ger följande råd.

- Behöver du verkligen en extra försäkring? Gå igenom vilket skydd du redan har, till exempel från a-kassa och inkomstförsäkring. Är det värt att betala för mer skydd?

- Kontrollera om du uppfyller villkoren. För att försäkringen ska gälla krävs det ofta att du är tillsvidareanställd och fullt arbetsför när du tecknar försäkringen, vilket många missar.

- Läs det finstilta. Vad täcker försäkringen? Det finns ofta undantag. Exempelvis gäller många försäkringar inte vid sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa eller stress.

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen