UPPGIFTER: Så förstör Trump för sig själv inför valdagen

2024 10 19

Donald Trump förstör själv sina egna chanser att vinna presidentvalet i november, enligt en ny analys.

Både Donald Trump och Kamala Harris har blivit mindre populära bland så kallade ”swingväljare” sedan starten av oktober. Alltså väljare som ofta byter parti från ett val till ett annat.

Det visar en ny analys från företaget Impact Social, som monitorerar sociala medier under valkampanjen, rapporterar Newsweek.

I Trumps fall verkar det handla mycket om att han ägnar sig åt ”självsabotage”, enligt analysen.

”Förstör för sig själv”

Impact Social har tittat extra noga på inlägg i sociala medier från människor som har identifierats som troliga ”swingväljare”. De använder sig av en algoritm som läser ett ”statistiskt relevant urval” av inlägg från sådana personer.

Enligt företagets analys så finns det mycket som talar för att Trump ”förstör för sig själv” och därför riskerar att tappa många mittenväljare.

Efter att Joe Biden hoppade av presidentvalet i juli har det blivit ett större fokus på att man måste vara i god mental form för att kunna bli president.

– Sedan Biden hoppade av racet har fokus på mental form oundvikligen rört sig mot den 78-årige före detta presidenten, och oberoende väljare diskuterar Trumps sporadiska tanklöshet under valkampanjen, enligt Impact Social.

Framträdande väcker oro

Det finns ett tydligt exempel i närtid på en händelse som fick mittenväljare att reagera negativt, enligt analysen.

– Det är av stor oro för Team Trump när det delas bilder från ett framträdande i Pennsylvania där deras chef förvandlade ett politiskt event till en musik/dans-festival och verkade svaja med till låtar i en halvtimme eller så. Detta beskrevs av många oberoende väljare som bisarrt och oroande, kommenterar företaget, enligt Newsweek.

Donald Trumps impulsiva och ibland kontroversiella beteende riskerar alltså att stöta bort många mittenväljare, om man ska tro analysen.

Samtidigt konstateras att även Kamala Harris har tappat i popularitet bland mittenväljare – ännu mer än Trump. Ingen av kandidaterna är alltså särskilt populär bland mittenväljare.

Kamala Harris har inte lyckats bygga upp ett förtroende som sträcker sig över partigränserna, och är därför mindre populär bland swingväljare än vad Joe Biden var under motsvarande period i valet 2020.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen