UPPGIFTER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA säger ja till alltihop

2025 03 11

USA och dess president Donald Trump uppges ha accepterat Rysslands mycket stränga “fredsplan” för att avsluta kriget i Ukraina.

Vladimir Putin och Ryssland inledde en fullskalig invasion mot Ukraina i februari 2022.

Donald Trump har lovat att få slut på kriget.

Nu uppges USA säga ja till samtliga krav som Ryssland har lagt fram för att så ska ske, erfar Kyiv Post.

– Uppgifterna tyder på att Washington har blivit mer mottaglig för Kremls narrativ om krigets ursprung, som Moskva nu aggressivt marknadsför för västerländska åhörare, säger källor till den ukrainska tidningen.

Fyra mycket tuffa krav

Ett av de grundläggande kraven för Ryssland är att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj byts ut.

Dessutom har Kreml fyra ytterligare krav som uppges vara icke-förhandlingsbara:

1. Avsluta det västerländska militära stödet till Ukraina. Moskva kräver att alla vapentransporter, underrättelsedelningar och träning av ukrainska styrkor upphör. Om det enbart gäller USA eller även Europa är just nu oklart.

2. Erkännande av ryskockuperat territorium. Ryssland kräver att de olagligt annekterade regionerna Krym, Cherson, Zaporizhzhia, “Folkrepubliken Donetsk” och “Folkrepubliken Luhansk” erkänns internationellt som delar av Ryssland.

3. Återinföra den ryska kulturens, språkets och kyrkans framträdande plats. Ryssland vill “återställa” en prioriterad rysk kultur i Ukraina genom att införliva det ryska språket, ryska medier och den rysk-ortodoxa kyrkan i den ukrainska vardagen.

4. Återgå till Istanbulavtalets villkor. Avtalet var ett utkast till ett fredsförslag som förhandlades fram mellan Ukraina och Ryssland i mars 2022, vilket inkluderade diskussioner om Ukrainas neutralitet, säkerhetsgarantier och begränsningar av dess militär i utbyte mot att Ryssland drog tillbaka trupper. Många experter har hävdat att avtalet skulle missgynna Ukrainas intressen.

"Allt är sant, det händer verkligen"

Den ukrainska tidningen skriver också att Kreml har dragit igång en aggressiv desinformationskampanj.

Syftet är att misskreditera Zelenskyj genom att framställa honom som ett hinder för att uppnå fred.

– Ryssland försöker utnyttja spänningarna mellan de amerikanska och ukrainska presidenternas team för att driva fram “Istanbulförslaget” som krav på Ukraina för en eventuell vapenvila och framtida fredsavtal, säger en högt uppsatt ukrainsk regeringstjänsteman till Kyiv Post.

Moskva uppges också samarbeta med ukrainska politiker utomlands i syfte att få fram proryska presidentkandidater.

– Allt är sant. Det här händer verkligen, säger en källa från den ukrainska underrättelsetjänsten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen