UPPGIFTER: Ryssland nära kollaps

2023 08 14

Den ryska rubeln är hårt pressad.

Under måndagen föll valutan till under 100 rubel per dollar.

Den lägsta nivån sedan mars 2022.

Nu står den ryska ekonomin på randen till en kollaps.

Det rapporterar oberoende Moscow Times.

– Den ryska ekonomin verkade vara nära en kollaps mitt under Moskvas invasion av Ukraina och en kaskad av västerländska sanktioner, skriver tidningen i en stor analys.

Kortsiktiga lösningar

Under fjolåret lyckades Kreml stabilisera den ryska ekonomin genom stora kapitalkontroller, en akut räntehöjning och en snabb ökning av produktionen av vapen, robotar, stridsvagnar och artillerigranater till kriget i Ukraina.

Men nu har läget försämrats drastiskt.

– Kriget har rasat i 18 månader och flera västerländska sanktioner är nu på plats, såsom ett oljepristak och drastiska nedskärningar i europeiska inköp av rysk gas. Rubelns nedgång understryker de utmaningar som Moskva står inför, framhåller Rysslandsexperten Jack Cordell i en kommentar till Moscow Times.

Inflationen stiger

Rubelns växelkurs har historiskt haft en stark symbolisk betydelse som en markör för den ryska ekonomins välmående.

I takt med att valutans värde störtdyker så ökar även inflationen i Ryssland.

Inflationstakten väntas stiga rejält under årets sista månader. 

– Rubelns kollaps har redan utlöst en inflationsspiral, säger den ryska ekonomen Yevgeny Suvorov till Moscow Times.

Han berättar att rubelns svaga ställning kan driva många ryssar att flytta sina tillgångar ut ur landet, eller åtminstone till andra valutor.

Förutspår panik bland befolkningen

Yevgeny Kogan, ekonomiprofessor vid Moskvas Handelshögskola (HSE), gör en likande bedömning.

– Det är uppenbart att den pågående försvagningen av rubeln inte bara kommer att spä på inflationen, utan även kommer att undergräva förtroendet för valutan och den ryska ekonomin i allmänhet, skriver Kogan på Telegram.

Vidare uppger ekonomiprofessorn att rubelns nedgång kan leda till ”allvarliga prishöjningar” av företag som är beroende av importerade varor eller utrustning.

– Det kan utlösa finansiell panik bland befolkningen, skriver Yevgeny Kogan.

Kortsiktigt bra för den ryska krigsmakten

En svagare rubel kan dock på kort sikt underlätta för Moskvas krigsansträngningar i Ukraina.

– Det innebär att Ryssland  kan köpa mer vapen och ammunition, och betala högre löner till soldater, vilket gör devalvering till en attraktiv kortsiktig lösning på Kremls budgetproblem och regimens högsta prioritet – att finansiera invasionen av Ukraina, rapporterar Moscow Times.

Den finländska ekonomen Iikka Korhonen framhåller att Kremls ekonomiska politik präglas av ett kortsiktigt tänk.

– Det är viktigare att ta sig igenom de närmaste månaderna, eller fram till våren, och i det långa loppet, om det blir sämre på grund av detta, så spelar det ingen roll.  Det som anses vara viktigast är förmågan att kunna föra krig och betala räkningar under de kommande 4-6 månaderna, säger han till Moscow Times.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar på Mallorca drabbas av en mardrömssituation.

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen