UPPGIFTER: Ryssland nära kollaps

2023 08 14

Den ryska rubeln är hårt pressad.

Under måndagen föll valutan till under 100 rubel per dollar.

Den lägsta nivån sedan mars 2022.

Nu står den ryska ekonomin på randen till en kollaps.

Det rapporterar oberoende Moscow Times.

– Den ryska ekonomin verkade vara nära en kollaps mitt under Moskvas invasion av Ukraina och en kaskad av västerländska sanktioner, skriver tidningen i en stor analys.

Kortsiktiga lösningar

Under fjolåret lyckades Kreml stabilisera den ryska ekonomin genom stora kapitalkontroller, en akut räntehöjning och en snabb ökning av produktionen av vapen, robotar, stridsvagnar och artillerigranater till kriget i Ukraina.

Men nu har läget försämrats drastiskt.

– Kriget har rasat i 18 månader och flera västerländska sanktioner är nu på plats, såsom ett oljepristak och drastiska nedskärningar i europeiska inköp av rysk gas. Rubelns nedgång understryker de utmaningar som Moskva står inför, framhåller Rysslandsexperten Jack Cordell i en kommentar till Moscow Times.

Inflationen stiger

Rubelns växelkurs har historiskt haft en stark symbolisk betydelse som en markör för den ryska ekonomins välmående.

I takt med att valutans värde störtdyker så ökar även inflationen i Ryssland.

Inflationstakten väntas stiga rejält under årets sista månader.

– Rubelns kollaps har redan utlöst en inflationsspiral, säger den ryska ekonomen Yevgeny Suvorov till Moscow Times.

Han berättar att rubelns svaga ställning kan driva många ryssar att flytta sina tillgångar ut ur landet, eller åtminstone till andra valutor.

Förutspår panik bland befolkningen

Yevgeny Kogan, ekonomiprofessor vid Moskvas Handelshögskola (HSE), gör en likande bedömning.

– Det är uppenbart att den pågående försvagningen av rubeln inte bara kommer att spä på inflationen, utan även kommer att undergräva förtroendet för valutan och den ryska ekonomin i allmänhet, skriver Kogan på Telegram.

Vidare uppger ekonomiprofessorn att rubelns nedgång kan leda till ”allvarliga prishöjningar” av företag som är beroende av importerade varor eller utrustning.

– Det kan utlösa finansiell panik bland befolkningen, skriver Yevgeny Kogan.

Kortsiktigt bra för den ryska krigsmakten

En svagare rubel kan dock på kort sikt underlätta för Moskvas krigsansträngningar i Ukraina.

– Det innebär att Ryssland kan köpa mer vapen och ammunition, och betala högre löner till soldater, vilket gör devalvering till en attraktiv kortsiktig lösning på Kremls budgetproblem och regimens högsta prioritet – att finansiera invasionen av Ukraina, rapporterar Moscow Times.

Den finländska ekonomen Iikka Korhonen framhåller att Kremls ekonomiska politik präglas av ett kortsiktigt tänk.

– Det är viktigare att ta sig igenom de närmaste månaderna, eller fram till våren, och i det långa loppet, om det blir sämre på grund av detta, så spelar det ingen roll. Det som anses vara viktigast är förmågan att kunna föra krig och betala räkningar under de kommande 4-6 månaderna, säger han till Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen