UPPGIFTER: Ryssland nära kollaps

2023 08 14

Den ryska rubeln är hårt pressad.

Under måndagen föll valutan till under 100 rubel per dollar.

Den lägsta nivån sedan mars 2022.

Nu står den ryska ekonomin på randen till en kollaps.

Det rapporterar oberoende Moscow Times.

– Den ryska ekonomin verkade vara nära en kollaps mitt under Moskvas invasion av Ukraina och en kaskad av västerländska sanktioner, skriver tidningen i en stor analys.

Kortsiktiga lösningar

Under fjolåret lyckades Kreml stabilisera den ryska ekonomin genom stora kapitalkontroller, en akut räntehöjning och en snabb ökning av produktionen av vapen, robotar, stridsvagnar och artillerigranater till kriget i Ukraina.

Men nu har läget försämrats drastiskt.

– Kriget har rasat i 18 månader och flera västerländska sanktioner är nu på plats, såsom ett oljepristak och drastiska nedskärningar i europeiska inköp av rysk gas. Rubelns nedgång understryker de utmaningar som Moskva står inför, framhåller Rysslandsexperten Jack Cordell i en kommentar till Moscow Times.

Inflationen stiger

Rubelns växelkurs har historiskt haft en stark symbolisk betydelse som en markör för den ryska ekonomins välmående.

I takt med att valutans värde störtdyker så ökar även inflationen i Ryssland.

Inflationstakten väntas stiga rejält under årets sista månader.

– Rubelns kollaps har redan utlöst en inflationsspiral, säger den ryska ekonomen Yevgeny Suvorov till Moscow Times.

Han berättar att rubelns svaga ställning kan driva många ryssar att flytta sina tillgångar ut ur landet, eller åtminstone till andra valutor.

Förutspår panik bland befolkningen

Yevgeny Kogan, ekonomiprofessor vid Moskvas Handelshögskola (HSE), gör en likande bedömning.

– Det är uppenbart att den pågående försvagningen av rubeln inte bara kommer att spä på inflationen, utan även kommer att undergräva förtroendet för valutan och den ryska ekonomin i allmänhet, skriver Kogan på Telegram.

Vidare uppger ekonomiprofessorn att rubelns nedgång kan leda till ”allvarliga prishöjningar” av företag som är beroende av importerade varor eller utrustning.

– Det kan utlösa finansiell panik bland befolkningen, skriver Yevgeny Kogan.

Kortsiktigt bra för den ryska krigsmakten

En svagare rubel kan dock på kort sikt underlätta för Moskvas krigsansträngningar i Ukraina.

– Det innebär att Ryssland kan köpa mer vapen och ammunition, och betala högre löner till soldater, vilket gör devalvering till en attraktiv kortsiktig lösning på Kremls budgetproblem och regimens högsta prioritet – att finansiera invasionen av Ukraina, rapporterar Moscow Times.

Den finländska ekonomen Iikka Korhonen framhåller att Kremls ekonomiska politik präglas av ett kortsiktigt tänk.

– Det är viktigare att ta sig igenom de närmaste månaderna, eller fram till våren, och i det långa loppet, om det blir sämre på grund av detta, så spelar det ingen roll. Det som anses vara viktigast är förmågan att kunna föra krig och betala räkningar under de kommande 4-6 månaderna, säger han till Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen