UPPGIFTER: Ryssland nära kollaps

2023 08 14

Under måndagen föll valutan till under 100 rubel per dollar.

Den lägsta nivån sedan mars 2022.

Nu står den ryska ekonomin på randen till en kollaps.

Det rapporterar oberoende Moscow Times.

– Den ryska ekonomin verkade vara nära en kollaps mitt under Moskvas invasion av Ukraina och en kaskad av västerländska sanktioner, skriver tidningen i en stor analys.

Kortsiktiga lösningar

Under fjolåret lyckades Kreml stabilisera den ryska ekonomin genom stora kapitalkontroller, en akut räntehöjning och en snabb ökning av produktionen av vapen, robotar, stridsvagnar och artillerigranater till kriget i Ukraina.

Men nu har läget försämrats drastiskt.

– Kriget har rasat i 18 månader och flera västerländska sanktioner är nu på plats, såsom ett oljepristak och drastiska nedskärningar i europeiska inköp av rysk gas. Rubelns nedgång understryker de utmaningar som Moskva står inför, framhåller Rysslandsexperten Jack Cordell i en kommentar till Moscow Times.

Inflationen stiger

Rubelns växelkurs har historiskt haft en stark symbolisk betydelse som en markör för den ryska ekonomins välmående.

I takt med att valutans värde störtdyker så ökar även inflationen i Ryssland.

Inflationstakten väntas stiga rejält under årets sista månader. 

– Rubelns kollaps har redan utlöst en inflationsspiral, säger den ryska ekonomen Yevgeny Suvorov till Moscow Times.

Han berättar att rubelns svaga ställning kan driva många ryssar att flytta sina tillgångar ut ur landet, eller åtminstone till andra valutor.

Förutspår panik bland befolkningen

Yevgeny Kogan, ekonomiprofessor vid Moskvas Handelshögskola (HSE), gör en likande bedömning.

– Det är uppenbart att den pågående försvagningen av rubeln inte bara kommer att spä på inflationen, utan även kommer att undergräva förtroendet för valutan och den ryska ekonomin i allmänhet, skriver Kogan på Telegram.

Vidare uppger ekonomiprofessorn att rubelns nedgång kan leda till ”allvarliga prishöjningar” av företag som är beroende av importerade varor eller utrustning.

– Det kan utlösa finansiell panik bland befolkningen, skriver Yevgeny Kogan.

Kortsiktigt bra för den ryska krigsmakten

En svagare rubel kan dock på kort sikt underlätta för Moskvas krigsansträngningar i Ukraina.

– Det innebär att Ryssland  kan köpa mer vapen och ammunition, och betala högre löner till soldater, vilket gör devalvering till en attraktiv kortsiktig lösning på Kremls budgetproblem och regimens högsta prioritet – att finansiera invasionen av Ukraina, rapporterar Moscow Times.

Den finländska ekonomen Iikka Korhonen framhåller att Kremls ekonomiska politik präglas av ett kortsiktigt tänk.

– Det är viktigare att ta sig igenom de närmaste månaderna, eller fram till våren, och i det långa loppet, om det blir sämre på grund av detta, så spelar det ingen roll.  Det som anses vara viktigast är förmågan att kunna föra krig och betala räkningar under de kommande 4-6 månaderna, säger han till Moscow Times.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen