UPPGIFTER: Ryssland nära kollaps

2023 08 14

Den ryska rubeln är hårt pressad.

Under måndagen föll valutan till under 100 rubel per dollar.

Den lägsta nivån sedan mars 2022.

Nu står den ryska ekonomin på randen till en kollaps.

Det rapporterar oberoende Moscow Times.

– Den ryska ekonomin verkade vara nära en kollaps mitt under Moskvas invasion av Ukraina och en kaskad av västerländska sanktioner, skriver tidningen i en stor analys.

Kortsiktiga lösningar

Under fjolåret lyckades Kreml stabilisera den ryska ekonomin genom stora kapitalkontroller, en akut räntehöjning och en snabb ökning av produktionen av vapen, robotar, stridsvagnar och artillerigranater till kriget i Ukraina.

Men nu har läget försämrats drastiskt.

– Kriget har rasat i 18 månader och flera västerländska sanktioner är nu på plats, såsom ett oljepristak och drastiska nedskärningar i europeiska inköp av rysk gas. Rubelns nedgång understryker de utmaningar som Moskva står inför, framhåller Rysslandsexperten Jack Cordell i en kommentar till Moscow Times.

Inflationen stiger

Rubelns växelkurs har historiskt haft en stark symbolisk betydelse som en markör för den ryska ekonomins välmående.

I takt med att valutans värde störtdyker så ökar även inflationen i Ryssland.

Inflationstakten väntas stiga rejält under årets sista månader.

– Rubelns kollaps har redan utlöst en inflationsspiral, säger den ryska ekonomen Yevgeny Suvorov till Moscow Times.

Han berättar att rubelns svaga ställning kan driva många ryssar att flytta sina tillgångar ut ur landet, eller åtminstone till andra valutor.

Förutspår panik bland befolkningen

Yevgeny Kogan, ekonomiprofessor vid Moskvas Handelshögskola (HSE), gör en likande bedömning.

– Det är uppenbart att den pågående försvagningen av rubeln inte bara kommer att spä på inflationen, utan även kommer att undergräva förtroendet för valutan och den ryska ekonomin i allmänhet, skriver Kogan på Telegram.

Vidare uppger ekonomiprofessorn att rubelns nedgång kan leda till ”allvarliga prishöjningar” av företag som är beroende av importerade varor eller utrustning.

– Det kan utlösa finansiell panik bland befolkningen, skriver Yevgeny Kogan.

Kortsiktigt bra för den ryska krigsmakten

En svagare rubel kan dock på kort sikt underlätta för Moskvas krigsansträngningar i Ukraina.

– Det innebär att Ryssland kan köpa mer vapen och ammunition, och betala högre löner till soldater, vilket gör devalvering till en attraktiv kortsiktig lösning på Kremls budgetproblem och regimens högsta prioritet – att finansiera invasionen av Ukraina, rapporterar Moscow Times.

Den finländska ekonomen Iikka Korhonen framhåller att Kremls ekonomiska politik präglas av ett kortsiktigt tänk.

– Det är viktigare att ta sig igenom de närmaste månaderna, eller fram till våren, och i det långa loppet, om det blir sämre på grund av detta, så spelar det ingen roll. Det som anses vara viktigast är förmågan att kunna föra krig och betala räkningar under de kommande 4-6 månaderna, säger han till Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License

Text: Redaktionen

Superprognos för Sverige – värmebölja på gång

2026 04 17

I princip hela Sverige har på fredagen kunnat njuta av klart och soligt vårväder.

På flera håll landade temperaturen på runt 15 grader.

En liten försmak på vad som komma skall.

Sommaren 2026 väntas nämligen bli “varmare än vanligt”, förutspår meteorologen Mika Rantanen enligt Aftonbladet.

– Vi ser temperaturer som ligger ungefär en till två grader över det normala i Sverige. Framöver bör man vara beredd på mer intensiva värmeböljor, det är den nya verkligheten, säger han till tidningen.

Förbered för värmebölja

Mika Rantanen är verksam vid Meteorologiska Institutet i Finland. Han har studerat den prognos som ECMWF, Europacentret för medellånga väderprognoser, har gjort inför maj, juni och juli i år.

Trenden är tydlig.

Värmeböljor blir både vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringarna, konstaterar meteorologen. Det innebär dock inte att varje sommar kommer bli varmare än föregångaren, men i år ser det åtminstone ut som att såväl maj som juni och juli kommer att klå snittet.

– Juli är nästan alltid varmast, men ökningen jämfört med det normala är något mindre, säger Mika Rantanen.

En blandning

SMHI gör inga långtidsprognoser, utan ser enbart till de kommande tio dagarna. Därför har väderinstitutet inte gjort någon uppskattning för årets sommar.

Förra året kunde dock en rejäl mix konstateras. I Norrland slogs värmerekord medan det på vissa platser i södra Sverige till och med var kallare än vanligt.

– Sommaren 2025 var verkligen full av kontraster! Vi har haft nya värmerekord i norr, ovanligt kraftiga regn och frost i söder, säger Misha Lundgren som är meteorolog på SMHI.

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

"Vädermonstret" vaknar i år

Vad som är säkert är emellertid att mars 2026 blev den varmaste marsmånaden som hittills uppmätts i Sverige, enligt SMHI.

I år finns det också skäl att bevaka det för året ovanligt starka väderfenomenet El Niño, som kan resultera i höga globala temperaturer.

Marianne Tronstand Lund, forskare på klimatforskningsinstitutet CICERO, förväntar sig nya värmerekord även till sommaren. Framför allt i länderna kring Medelhavet.

– Vi kommer att fortsätta se extrema väderhändelser som är ännu mer extrema än tidigare – och som kan inträffa vid tidigare tidpunkter, säger hon till Dagbladet.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Foto: J. Ferlič resp T. Sergej

Text: Redaktionen