UKRAINAS PRESIDENT: Ryssland anfaller på onsdag – Men sen ändrar sig presidenten

2022 02 14

Ukrainas president uppgav i kväll måndag att Ryssland kommer att attackera på onsdag. Men några timmar senare ändrar sig presidenten.

– Vi får veta att den 16 februari kommer att vara dagen för attacken, säger Ukrainas president Volodymyr Zelensky i ett uttalande, enligt uppgifter från NBC.

Vart Zelensky fått uppgifterna ifrån är oklart.

Visa att vi är enade

I ett tal till nationen meddelar presidenten att man på onsdag ska hissa flaggan och att nationalsången ska spelas över hela landet klockan 10.00 för att visa enlighet, enligt ukrainska Interfax. I samma tal uppmanar han alla ukrainare som flytt landet att återvända och kämpa för sitt land.

– Vi är lugna! Vi är starka! Vi är tillsammans! Fantastiska människor - ett fantastiskt land! Framhåller han avslutningsvis i talet.

Ändrar sig

Men en stund senare har nu Zelensky ändrat sig och säger att han i själva verket talade om mediarapporter. Förvirringen och osäkerheten i Ukraina är med andra ord total och nervositeten är på bristningsgränsen.

Utanför landets gränser står 130 000 ryska soldater redo att gå till anfall mot Europas till ytan största land, efter Ryssland, med 44 miljoner invånare.

Tyska kanslern i sista försök

År 2022 är Europa kanske bara timmar ifrån krig samtidigt som EU:s regeringschefer gör allt för att få Rysslands diktator på andra tankar. Tysklands förbundskansler Olaf Scholtz är den senaste EU-ledaren på plats i Moskva för att tala förstånd med Putin. Frågan är om det är både förgäves och för sent.

Svenskar i Ukraina

Med anledning av det rådande säkerhetsläget har UD tidigare beslutat att avråda från alla resor till Ukraina samt att uppmana svenskar som befinner sig i Ukraina att lämna landet. SVT rapporterar att det i nuläget finns omkring 200 - 300 svenskar i Ukraina, men det är inte möjligt att veta exakt antal då listan är frivillig att skriva upp sig på. Hur många som lämnat landet sen UD:s uppmaning är också oklart.

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen