UPPGIFTER: Ryssland kan ha skjutit ner passagerarplan

2024 12 26

Nya uppgifter pekar på att Ryssland kan ha skjutit ner ett passagerarplan.

Ett flygplan från Azerbaijan Airlines kraschade på onsdagsmorgonen i staden Aktau i Kazakstan.

38 av de 67 ombord på Embraer 190 omkom, enligt officiella uppgifter.

Nu pekar nya uppgifter på att det kan ha varit Ryssland som sköt ner planet när det rörde sig över ryskt territorium.

Det rapporterar bland andra medierna Kyiv Independent och Euronews.

Flera medier

Azerbaijan Airlines-planet som störtade den 25 december på väg till Ryssland kan ha skjutits ned av en rysk mark-till-luft-missil, enligt rapporter från oberoende ryska medier.

Den potentiella användningen av luftvärnssystem stämmer överens med flera medierapporter enligt vilka Tjetjenien attackerades av drönare på morgonen den 25 december.

Enligt det ryska oberoende mediebolaget Meduza visar bilder av planet spår av ett stort nedslag av en luftvärnsrobot på planets stjärtparti.

Liknande hål i flygplanskroppen har enligt uppgift dokumenterats i ett stort antal bilder och videor av militära och civila flygplan som skjutits ned av luftvärnsrobotar.

Även Euronews

Även Euronews har liknande uppgifter:

– Euronews kan avslöja att officiella källor med koppling till haveriutredningen säger att när de överlevande passagerarna närmade sig Groznyy, flygets destination, hörde de en explosion följt av vad som såg ut som granatsplitter som träffade planet och gick in i flygplanskroppen, rapporterar tidningen.

Från flera håll

Euronews fortsätter.

– Informationen som Euronews har fått kan relateras till en nyhetsrapport från den Azerbajdzjan-baserade internationella nyhetskanalen AnewZ som citerar en rysk militärbloggare som hävdar att ”skadorna på flygplanet tyder på att planet kan ha träffats av misstag av ett luftförsvarsmissilsystem”.

Inte bekräftat

Att Ryssland bär ansvaret för kraschen har inte bekräftats men flera oberoende medier har nu alltså uppgifter som pekar på det.

Utredningen pågår fortfarande och det lär ta ett tag innan haveriutredningen har fått några svar som kan kommuniceras i offentliga kanaler.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen