UPPGIFTER: Ryssland kan agera – innan stridsvagnarna kommer

2023 01 28

Ryssland förbereder en omfattande offensiv innan stridsvagnarna från USA och Europa anländer till Ukraina.

Såväl USA som flera europeiska länder har för avsikt att bistå Ukraina med stridsvagnar.

Tyskland vill skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 och USA tänker skicka M1 Abrams.

Nu kommer uppgifter om att Vladimir Putin vill demonstrera de ryska styrkornas förmåga att återta initiativet genom att inleda en ny offensiv, uppger källor till Bloomberg.

Omfattande attacker kan komma att ske redan innan de europeiska och amerikanska stridsvagnarna når Ukraina.

Skickar 60 stridsvagnar

Utöver Tysklands och USA:s bidrag kommer även Polen bistå Ukraina med militär förmåga.

Landet har för avsikt att leverera ett stort antal stridsvagnar.

– Just nu är vi redo att skicka 60 av våra moderniserade stridsvagnar. 30 av dem är av typen PT-91. Och utöver det, 14 stycken Leopard 2-stridsvagnar från vårt innehav, uppger polska myndigheter enligt EuroNews.

“Är besviken”

Rysslands anfallskrig i Ukraina har pågått i snart ett år och orsakat stor förödelse i landet.

Tatiana Stanovaya, grundare av den politiska konsultbyrån R.Politik, menar att Putin vill fortsätta kriget.

– Putin är besviken på hur saker har gått men han är inte redo att överge sina mål. Det innebär bara att utvecklingen kommer bli längre, blodigare och värre för alla, säger hon.

Ifrågasätter resurserna

Amerikanska och europeiska tjänstemän är tveksamma till huruvida Ryssland har de resurser som krävs för en stor ny offensiv.

Detta trots att 300 000 nyrekryter mobiliserats för att stärka de ryska styrkorna.

Har godkänt planer

Putin har godkänt planer på att utökade den ryska armén över de kommande åren genom att bland annat positionera nya trupper nära gränsen till Finland.

Ryssland har tidigare uttryckt missnöje över att såväl Finland som Sverige har som mål att ansluta till Nato.

Den svenska Natoprocessen har dock utmanats av att relationen med Turkiet försämrats avsevärt på grund av den senaste tidens händelser.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har understrukit att han inte vill se Sverige ansluta till Nato.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Filmen alla vill se på Netlix – världens mest sedda

2025 11 26

Den nya julfilmen ”Champagne Problems” gör succé på Netflix.

Filmen har 20,5 miljoner visningar sedan premiären den 19 november.

Siffran innebär att ”Champagne Problems” är världens mest sedda film på streamingplattformen just nu.

”Sagolik miljö”

Filmen är en romantisk komedi med jul- och vintertema. Huvudpersonen Sydney Price (spelad av Minka Kelly) är en arbetsnarkoman som jobbar med företagssammanslagningar.

Sydney skickas till Frankrike på affärsuppdrag inför julen. Hennes uppdrag är att ro i hamn ett uppköp av ett exklusivt franskt champagnemärke.

Under en glamorös utekväll tar affärsuppdraget en oväntad vändning.

Sydney möter Henri (spelad av Tom Wozniczka), och de inleder snabbt en romans. Nästa dag upptäcker hon att Henri är son till grundaren av just det champagnehus som hon är där för att förvärva.

– Det som börjar som en affärsresa förvandlas snabbt till en gnistrande julromantik fylld av charm, humor, champagnebubblor och massor av julstämning. Perfekt för dig som älskar filmer där kärlek och affärer kolliderar i en sagolik miljö, skriver Andreas Gill, redaktör TV.nu, om succéfilmen.

LÄS MER: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Premiärdag för Stranger Things

Beskedet om ”Champagne Problems” storsuccé kablas ut under en stor dag för Netflix. I dag, onsdag, är det premiär för den femte och sista säsongen av streamingplattformens dundersuccé Stranger Things.

Det blir avslutningen på serien som slagit tittarrekord efter tittarrekord och som anses vara en av streamingjättens bästa serier genom tiderna.

LÄS MER: Netflix sanslösa succéserie är tillbaka – efter tre år

Foto: Tumisu

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen