UPPGIFTER: Ryssland kan agera – innan stridsvagnarna kommer

2023 01 28

Ryssland förbereder en omfattande offensiv innan stridsvagnarna från USA och Europa anländer till Ukraina.

Såväl USA som flera europeiska länder har för avsikt att bistå Ukraina med stridsvagnar.

Tyskland vill skicka stridsvagnar av typen Leopard 2 och USA tänker skicka M1 Abrams.

Nu kommer uppgifter om att Vladimir Putin vill demonstrera de ryska styrkornas förmåga att återta initiativet genom att inleda en ny offensiv, uppger källor till Bloomberg.

Omfattande attacker kan komma att ske redan innan de europeiska och amerikanska stridsvagnarna når Ukraina.

Skickar 60 stridsvagnar

Utöver Tysklands och USA:s bidrag kommer även Polen bistå Ukraina med militär förmåga.

Landet har för avsikt att leverera ett stort antal stridsvagnar.

– Just nu är vi redo att skicka 60 av våra moderniserade stridsvagnar. 30 av dem är av typen PT-91. Och utöver det, 14 stycken Leopard 2-stridsvagnar från vårt innehav, uppger polska myndigheter enligt EuroNews.

“Är besviken”

Rysslands anfallskrig i Ukraina har pågått i snart ett år och orsakat stor förödelse i landet.

Tatiana Stanovaya, grundare av den politiska konsultbyrån R.Politik, menar att Putin vill fortsätta kriget.

– Putin är besviken på hur saker har gått men han är inte redo att överge sina mål. Det innebär bara att utvecklingen kommer bli längre, blodigare och värre för alla, säger hon.

Ifrågasätter resurserna

Amerikanska och europeiska tjänstemän är tveksamma till huruvida Ryssland har de resurser som krävs för en stor ny offensiv.

Detta trots att 300 000 nyrekryter mobiliserats för att stärka de ryska styrkorna.

Har godkänt planer

Putin har godkänt planer på att utökade den ryska armén över de kommande åren genom att bland annat positionera nya trupper nära gränsen till Finland.

Ryssland har tidigare uttryckt missnöje över att såväl Finland som Sverige har som mål att ansluta till Nato.

Den svenska Natoprocessen har dock utmanats av att relationen med Turkiet försämrats avsevärt på grund av den senaste tidens händelser.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har understrukit att han inte vill se Sverige ansluta till Nato.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen