UPPGIFTER: Ryssland historiskt nära att använda taktiska kärnvapen

2024 09 08

CIA-chefen William Burns talar om en ”reell risk” att Ryssland skulle använda sig av taktiska kärnvapen.

Tillsammans med sin brittiska kollega, MI6-chefen Richard Moore, har Burns gjort ett uttalande om den globala säkerhetssituationen.

Där framkommer det att Ryssland har varit mycket nära att använda sig av taktiska kärnvapen i kriget i Ukraina.

”Reell risk” i Ukraina

Enligt de två underrättelsecheferna fanns det en ”reell risk för potentiell användning av taktiska kärnvapen” i Ukraina hösten 2022, rapporterar TV2.

Uttalandet kommer i ett inlägg som underrättelsecheferna har publicerat i Financial Times, och det är första gången någonsin som ledare för de två underrättelsetjänsterna skriver en gemensam artikel av det här slaget, enligt kanalen.

Burns och Moore framhåller att det är ”viktigare än någonsin” att fortsätta den nuvarande politiska kursen och stödja Ukrainas kamp mot Ryssland.

– En fortsättning på den nuvarande kursen i Ukraina är mer avgörande än någonsin. Putin kommer inte att lyckas bli av med Ukrainas suveränitet och självständighet, skriver Burns och Moore.

Tomt prat om ”röda linjer”?

Enligt underrättelseinformation ska Rysslands alltså ha varit mycket nära att använda sig av taktiska kärnvapen hösten 2022.

Några detaljer ges inte, men det är också känt att Ryssland har omprövat kärnvapendoktrin och flera gånger hotat med att använda kärnvapen.

De ryska hoten har bland annat lett till att västvärldens vapenleveranser till Ukraina har saktats ned, enligt Kyiv Independent.

Samtidigt har många, inte minst Ukraina, framhållit att Rysslands tal om ”röda linjer” som inte får överträdas tycks vara en bluff.

Den ukrainska offensiven i Kursk borde rimligtvis ha setts som en överträdelse av dessa ”röda linjer”, ändå har Ryssland inte agerat därefter.

Volodymyr Zelenskyj har framhållit detta som ett argument för att västvärlden är alltför försiktig i sitt stöd till Ukraina, och låter sig skrämmas av tomma hot från rysk sida. Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen