UPPGIFTER: Ryssland har sprängt utomeuropeiskt fartyg

2023 11 08

Ryssland har attackerat ett civilt fartyg.

Det rapporterar flera utländska medier på onsdagskvällen.

Kommer inte från Ukraina

Uppgifterna kommer från den ukrainska militären.

De gör gällande att en rysk robot, det vill säga en missil, har träffat en större båt i Svarta havet.

Enligt informationen handlar det om ett civilt fartyg som inte kommer från Ukraina.

– Missilen träffade överbyggnaden av ett civilt fartyg, framhåller Ukrainas södra militärledning på appen Telegram.

Liberiansk flagg

Ukraina ska ha identifierat varifrån fartyget kom.

– Det seglade under liberiansk flagg, framhåller militären i samma meddelande.

Liberia ligger långt från Ukraina.

Närmare bestämt i Västafrika, grannland med Elfenbenskusten.

Filippinsk besättning

Roboten ska ha träffat fartyget i samband med att det seglade in i hamnen i Odesa.

En person är bekräftad död, rapporterar Reuters.

Det ska enligt samma uppgifter vara kaptenen som har dött.

Tre medlemmar i besättningen och en hamnanställd ska ha skadats och förts till sjukhus.

Enligt AFP ska besättningen ha bestått av filippinska medborgare, trots att fartyget seglade med liberiansk flagga.

Huruvida attacken utförts uppsåtligt eller av misstag finns det i skrivande stund inga bekräftade rapporter om.

Avtal fallerade

I juli tidigare år fallerade ett FN-förmedlat avtal som skulle garantera säker passage för civila fartyg i Svarta havet.

Sedan dess har både Ryssland och Ukraina utökat sin militära aktivitet och attacker i området.

– För att fortsätta terrorn mot civil sjöfart avfyrade fienden lömskt en Kh-31P antiradarmissil i riktning mot en av hamnarna i Odesaregionen, uppger den ukrainska armén enligt AFP.

– Från taktiska flygplan i Svarta havet.

Varnat civila fartyg

När avtalet föll samman varnade Putinregimen samtliga fartyg som anlöper ukrainska hamnar att de är potentiella militära mål.

Ukraina lanserade därför en slags humanitär korridor i havet för civila fartyg.

Ryssland har sedan dess fortsatt att attackera Ukrainas spannmålsexporterande hamnar och infrastruktur.

Foto E. Filin

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen