UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Systembolaget

2024 01 22

Attacken var begränsad till en del av ett av det berörda datacentret, vilket påverkade Tietoevrys tjänster till några av bolagets kunder i Sverige.

Flera företag drabbades – bland annat Rusta, Filmstaden, Granngården och statliga Systembolaget.

– Vi beklagar de problem som denna skadliga attack orsakar för våra kunder och alla som påverkats som en följd av detta. Vi har avsatt alla nödvändiga resurser för att ta hantera detta på bästa möjliga sätt. Vi för en aktiv dialog med våra kunder som är direkt berörda, säger Venke Bordal, Head of Market Sweden på Tietoevry Tech Services.

I dagsläget kan Tietoevrys inte uppge hur lång tid det kommer att ta att återställa systemen.

Företaget framhåller att man är ”fullt fokuserade på att lösa problemen så snart det är tekniskt möjligt”.

– Säkerheten och kontinuiteten i våra tjänster är av högsta prioritet för oss, och vi tar denna situation på största allvar. Händelsen utreds av både interna och externa specialister, och eftersom en ransomware-attack är en allvarlig brottslig handling har den också polisanmälts. Tietoevry är i högsta beredskap och följer situationen kontinuerligt, säger Venke Bordal.

Rysk grupp bakom attacken

Vid 14-tiden på måndagen kommer nya uppgifter om helgens omfattande cyberattack.

En rysk hackergrupp ligger bakom attacken, rapporterar SvD.

Gruppen i fråga kallar sig för Akira.

– Vi kan bekräfta att det är Akira som ligger bakom, säger Alexandra Kärnlund, kommunikationschef på Tietoevry, till tidningen.

Utpressningsvirus

Den ryska hackergruppen är känd för att utföra attacker mot myndigheter och företag i västvärlden.

Akira angriper it-system och kräver sedan lösensummor för att aktörerna ska få tillbaka sin it-data.

Inom cybervärlden kallas metoden för ”utpressningsvirus”.

– Det är en grupp brottslingar som har tagit fram och administrerar utpressningsviruset. Sedan är det frilansare som tar sig in i olika it-system och kör viruset. Akira tar sedan en del av lösensumman, normalt ungefär 15-20 procent, och frilansarna behåller resten.

Det säger Mattias Wåhlén, som är expert på hotaktörsanalys på cybersäkerhetsföretaget Truesec, till SvD.

Kopplingar till Ryssland

Att Akira har starka kopplingar till Ryssland råder det ingen tvekan om.

– Nästan alla grupper som gör den här typen av attacker är från Ryssland. Det finns tydliga regler, den viktigaste är att man inte får angripa mål i Ryssland utan bara i väst, säger Mattias Wåhlen till tidningen.

Akira har officiellt inte tagit på sig helgens cyberattack.

Enligt Wåhlen brukar det dröja några dagar innan gruppen kommenterar sina cyberangrepp.

Tietoevry har polisanmält attacken och betonar att man inte kommer att betala ut en lösensumma.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen