UPPGIFTER: Ryssland förbereder farlig anklagelse – mot Norge och Finland

2024 07 29

I helgen uppgav en källa från den ukrainska underrättelsetjänsten (DIU) att Ukraina attackerat en rysk flygbas, cirka 20 mil från den norska och finska gränsen.  

– Ett ryskt bombplan av modellen TU-22M3 träffades på Olenyas militära flygfält, basen för de ryska ockupanternas strategiska flygplan, sade källan till tidningen Pravda.

Flygbasen ligger på den ryska Kolahalvön, mer än 1 800 kilometer från Ukraina men bara 20 mil från Norge och Finland.

Den norske försvarsforskaren Kristian Åtland förundras över uppgifterna.

– Om det verkligen är ukrainska drönare som använts i attacken är det sensationellt. Ukrainska drönare har tidigare varit upp till 1 300 kilometer inne på ryskt territorium. Denna attack görs 500 kilometer längre bort än så, säger han till VG.

Farliga scenariot: Ryssland förbereder anklagelse

Kristian Åtland befarar att Ryssland kan använda attacken i sitt propagandakrig mot Nato.

I ett värsta scenario kan Kreml anklaga Finland eller Norge för att ligga bakom attacken, menar försvarsexperten.

– Norge och Finland är de länder som ligger närmast Kolahalvön. Det kan mycket väl vara så att det kommer ryska anklagelser om att drönaren kan ha skickats från norskt eller finskt territorium, säger Åtland.

Han tvivlar på att drönarna har skickats från Norge eller Finland.

– I så fall bör de ha bra faktauppgifter innan de gör sådana anklagelser. 

– Men det här för kriget närmare oss, utan tvekan.

Norska regeringen: ”Följer utvecklingen noga”

Den norska regeringen kommenterade händelsen under söndagskvällen.

– Även om incidenten i Ryssland inte påverkar den norska säkerheten direkt så följer vi utvecklingen i våra närområden noga, framhöll försvarsminister Bjørn Arild Gram i en kommentar till VG.

Enligt försvarsministern befinner sig Norge i "den allvarligaste säkerhetssituationen på decennier".

– De åtgärder som försvaret införde efter Rysslands invasion av Ukraina är fortfarande i kraft, betonade Gram under söndagskvällen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Experter slår larm om Elon Musk – “Har aldrig tidigare hänt i världen”

2025 02 07

Elon Musk, vd för Tesla, har tagit ett våldsamt grepp om makten i USA de senaste veckorna.

Den anklagelsen kommer nu från flera politiska experter.

Multimiljardären lade nästan 270 miljoner dollar på att stötta USA:s president Donald Trump under valkampanjen i höstas och har ibland kallats för “skuggpresidenten”.

Hans maktposition saknar motstycke i amerikansk historia, menar kritikerna.

– Det är en kombination av ekonomisk makt, mediamakt och politisk makt som jag inte tror att vi någonsin har sett förut i någon demokrati i världen, säger statsvetaren Steven Levitsky från Harvard University till AP.

215 miljoner följare

Hösten 2022 tog Elon Musk över sociala medieplattformen Twitter, som numera går under namnet X.

Han har därefter, enligt kritiker, gjort plattformen till en megafon för republikanerna. De senaste dagarna har Musk använt X för lyfta fram flera nya uppmärksammade beslut för sina 215 miljoner följare, exempelvis valet att stänga ned biståndsmyndigheten USAid.

I måndags uppmanade han anställda på myndigheten att stanna hemma. Samtidigt vittnade flera personer om att de blivit utslängda från myndighetens datasystem.

Elon Musk påstod nyligen också att han “raderat” ett direktorat som arbetar med skattedeklarationer, vilket orsakade stort kaos och förvirring bland amerikaner.

LÄS MER: Elon Musk sprider lögn om skjutningen i Örebro

Varnar för intressekonflikter

Elon Musk klassas som en “särskilt statlig anställd” i USA. Han omfattas inte av samma etiska och ekonomiska begränsningar som andra statligt anställda.

Ett problem, enligt fler experter, som flaggar för intressekonflikter. Exempelvis har Musks företag miljardavtal med flera amerikanska myndigheter.

Donald Trump håller inte med om risken.

– Där vi tror att det finns en konflikt eller ett problem kommer vi inte låta honom gå i närheten av, sade presidenten tidigare i veckan enligt AP.

"Var går gränsen?"

Men Steven Levitsky hävdar att det är “otänkbart” att världens rikaste man på egen hand kan styra en av planetens mest inflytesrika kommunikationskanaler samtidigt som han arbetar på uppdrag av Vita huset.

Han får medhåll av Steven Livingston, grundare av Instiute for Data, Democracy & Politics vid George Washington University. 

– Det är att böja sig för en miljardärs vilja och infall och inte mot kongressen. Var slutar X och Elon Musk och var börjar regeringen? Jag är inte säker på var den gränsen går längre, säger han till nyhetsbyrån.

Foto: TED Conference, Flickr

Text: Redaktionen

SVERIGE: Bransch skriker efter personal – behöver anställa 65 000

2025 02 09

Arbetsförmedlingen meddelar att en bransch är i stort behov av personal.

Det är alltjämt tuffa förutsättningar på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har nu gått ut med ett meddelande om en bransch som skriker efter personal - nämligen äldreomsorgen.

Så många som 65 000 personer kommer behöva anställas under de kommande åren.

Stort behov

Drygt 65 000 personer behöver anställas inom äldreomsorgen fram till 2033, visar en ny rapport från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Det är en stor och framtidssäker bransch att jobba inom, säger Sabina Joyau, sektionschef för äldrefrågor på SKR. 

Antalet äldre ökar

Arbetsförmedlingen understryker att eftersom befolkningen lever allt längre innebär det också att antalet äldre ökar samtidigt som allt pekar på att yngre i arbetsför ålder blir färre. 

Det är en utveckling som ställer till det för äldreomsorgen när det handlar om att få tag på arbetskraft redan nu och på längre sikt.

– Att hitta rätt kompetens till äldreomsorgen är en stor utmaning, fortsätter Joyau.

– Under den kommande tioårsperioden behöver antalet anställda inom äldreomsorgen öka med 32 procent – 65 600 personer – fram till 2033.

Olika roller

Joyau förklarar vidare att det kommer att behövas förstärkning i flera olika roller i äldreomsorgen.

– Bland annat undersköterskor och vårdbiträden men även sjuksköterskor, säger hon.

– Dessutom pågår en stor omställning mot nya arbetssätt, ny teknik och digitalisering, som kommer göra att nya kompetenser efterfrågas. Det är en framtidsbransch.

Fortsatt hög arbetslöshet

Det är fortsatt trögt på arbetsmarknaden och i december månad var knappt 377 000 människor inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

34 759 personer anmälde sig som arbetssökande och 19 369 personer fick ett arbete.

Riksbanken har signalerat att ekonomin kan få vänta lite på ytterligare räntesänkningar - ett tungt besked för näringslivet i en situation där konjunkturen är svag och arbetslösheten förhållandevis hög.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen