UPPGIFTER: Ryssland förbereder farlig anklagelse – mot Norge och Finland

2024 07 29

I helgen uppgav en källa från den ukrainska underrättelsetjänsten (DIU) att Ukraina attackerat en rysk flygbas, cirka 20 mil från den norska och finska gränsen.

– Ett ryskt bombplan av modellen TU-22M3 träffades på Olenyas militära flygfält, basen för de ryska ockupanternas strategiska flygplan, sade källan till tidningen Pravda.

Flygbasen ligger på den ryska Kolahalvön, mer än 1 800 kilometer från Ukraina men bara 20 mil från Norge och Finland.

Den norske försvarsforskaren Kristian Åtland förundras över uppgifterna.

– Om det verkligen är ukrainska drönare som använts i attacken är det sensationellt. Ukrainska drönare har tidigare varit upp till 1 300 kilometer inne på ryskt territorium. Denna attack görs 500 kilometer längre bort än så, säger han till VG.

Farliga scenariot: Ryssland förbereder anklagelse

Kristian Åtland befarar att Ryssland kan använda attacken i sitt propagandakrig mot Nato.

I ett värsta scenario kan Kreml anklaga Finland eller Norge för att ligga bakom attacken, menar försvarsexperten.

– Norge och Finland är de länder som ligger närmast Kolahalvön. Det kan mycket väl vara så att det kommer ryska anklagelser om att drönaren kan ha skickats från norskt eller finskt territorium, säger Åtland.

Han tvivlar på att drönarna har skickats från Norge eller Finland.

– I så fall bör de ha bra faktauppgifter innan de gör sådana anklagelser.

– Men det här för kriget närmare oss, utan tvekan.

Norska regeringen: ”Följer utvecklingen noga”

Den norska regeringen kommenterade händelsen under söndagskvällen.

– Även om incidenten i Ryssland inte påverkar den norska säkerheten direkt så följer vi utvecklingen i våra närområden noga, framhöll försvarsminister Bjørn Arild Gram i en kommentar till VG.

Enligt försvarsministern befinner sig Norge i "den allvarligaste säkerhetssituationen på decennier".

– De åtgärder som försvaret införde efter Rysslands invasion av Ukraina är fortfarande i kraft, betonade Gram under söndagskvällen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen