UPPGIFTER: Ryskt blixtkrig för att störta Ukrainas president och regering

2022 02 24

Rysslands diktator siktar på slå ut en av Kyivs flygplatser för att den vägen ta sig fram till huvudstaden och störta Ukrainas statsledning.

Det misstänker Mykhaylo Podolyak, rådgivare till Ukrainas president, enligt Bloomberg.

Blixtkrig mot Ukraina

Ryssland genomför nu vad som liknar ett blixtkrig mot Ukraina där man med kraftiga stridsmedel kan antas försöka knäcka landet på bara någon dag, uppger Bloomberg.

2,8 miljoner invånare

Stridsvagnar rullar mot huvudstaden Kyiv och dess 2,8 miljoner invånare samtidigt som kraftiga strider rasar vid en flygplats nära Kyiv, rapporterar TV-kanalen.

Störta regeringen

– Att avlägsna de främsta ledarna är ett av Rysslands mål, framhåller presidentrådgivaren Podolyak.

Han uppmanar journalister och media att lämna Ukrainas regeringskansli i Kyiv.

Landsätta trupper

Rådgivaren till Ukrainas president uppger att man misstänker att Rysslands plan är att nå fram till regeringsbyggnaderna i Kyiv.

Genom att slå ut flygplatsen kan Putinregimen skapa möjlighet att landsätta specialtrupper från luften på en plats nära Kyiv.

Folk kan avrättas

Därifrån kan diktatorns styrkor slå sig fram till Kyiv varpå målet tros vara att bringa Ukrainas statsledning på knä, enligt rådgivaren.

USA befarar att Putindiktaturen sammanställt dödslistor på vilka ukrainska medborgare som skall mördas, enligt amerikanska underrättelseuppgifter.  Det handlar om bland annat ryska och belarusiska dissidenter som flytt till Ukraina, olika typer av aktivister som Ryssland inte gillar, journalister, religiösa och HBTQ-personer.

Tvivelaktigt ”styrkebesked”

Att fängsla och möjligen begå ännu värre brott mot Ukrainas statsledning kan av Rysslands diktator uppfattas som ett styrkebesked – även om omvärlden lär uppfatta det som precis tvärtom.

Blodiga strider

Men då det finns närmare tre miljoner invånare i Kyiv varav en del förberett sig på strider en längre tid kan det hela utvecklas till en mycket blodig och utdragen strid i storstadsmiljö.

Det kan röra sig om flera månader av strid vilket kan kräva ”all stridspersonal Ryssland har tillgänglig”, bedömer Bloomberg.

Ska matcha aggressionen

Väst förbereder nu mycket kraftiga sanktioner mot Ryssland som svar på Putinregimens krig.

Frankrikes president Macron understryker att sanktionerna ska matcha den aggression som Ryssland gör sig skyldig till.

Foto: President of Ukraine's Office

Text. Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen