UPPGIFTER: Ryska eliten pressar Putin – fasaden riskerar att spricka

2025 05 13

Det meddelade presidenten under helgen.

– Jag hoppas att ryssarna den här gången inte kommer att leta efter ursäkter, framhöll Zelenskyj på X.

Kort efteråt gick USA:s president Donald Trump ut med att han vill vara med på mötet, vilket välkomnades av den ukrainska ledaren.

– Jag har just hört president Trumps uttalande. Mycket viktiga ord. Jag stödde president Trump i idén om direkta samtal med Putin. Jag har öppet uttryckt min villighet att träffas. Jag kommer att vara i Turkiet.

Uppgifter: krav inifrån Kreml

Kreml har formellt inte svarat på Ukrainas mötesinbjudan, även om Ryska federationsrådets vice talman Konstantin Kosachev kallat upplägget för “komedi och show”, enligt ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Hög uppsatta tjänstemän inom Kreml pressar dock Putin inför ett sådant eventuellt möte, uppger Institute for the Study of War.

Enligt tankesmedjan kräver eliten att Putin ska nobba Zelenskyjs inbjudan.

– Putin har gjort betydande retoriska ansträngningar för att förbereda den ryska allmänheten för en långsiktig krigsinsats – och inte ett kortsiktigt fredsavtal – bland annat genom att främja den falska berättelsen att Zelenskyj och den ukrainska regeringen är illegitima, framhåller ISW.

Fasaden kan spricka

Den ryska farhågan är att Putins fasad av att framstå som “oförsonlig” skulle spricka om diktatorn dyker upp på mötet.

– Möten på hög nivå organiseras inte i en så svår situation, påstår Kosachev.

Även den ryska statsdumans vice ordförande Alexei Chepa har uttryckt tvivel om att Putin kommer att resa till Istanbul. 

– Chepa antydde att Ryssland inte kan lita på Ukraina i några förhandlingar eftersom Ukraina har brutit mot tidigare avtal och ensidigt infört ryska ryska vapenvilor, lyder påståendet från Chepa enligt ISW.

Rysk lögn

Det ryska påståendet stämmer inte.

Ukraina har tillsammans med USA föreslagit en 30 dagar lång vapenvila. Förslaget ignorerades av Ryssland som istället utlyste en ensidig vapenvila i samband med militärparaderna i Moskva under helgens firande av Segerdagen, då Nazityskland kapitulerade i andra världskriget.

Under den ryska “vapenvilan” har Ukraina attackerats över 700 gånger.

– Vi värdesätter människoliv, inte parader (...) Vapenvilan bör inte bara gälla några dagar, för att sedan återgå till dödande. Den måste vara fullständig och ovillkorlig, uttryckte Zelenskyj i ett inlägg på X efter Rysslands besked.

Den ukrainska ledaren har även påtalat att ryssarna brutit mot den självutropade vapenvilan under påsken omkring 3 000 gånger.

Tidigare i år skickade Zelenskyj en lista till Trump över alla de gånger som Putin brutit mot vapenvilor sedan 2014.

LÄS MER: Zelenskyj skickar kuslig lista till Donald Trump

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Klartecken från USA – Moskva inom räckhåll

2025 10 02

För första gången har Trumpregeringen gett grönt ljus till att börja förse Ukraina med underrättelseinformation som möjliggör långdistansattacker mot Ryssland.

Det innebär att Ukraina får betydligt bättre förutsättningar för att slå till mot rysk energiinfrastruktur långt in i landet, rapporterar Wall Street Journal och Reuters.

Amerikanerna uppges även uppmana Natoallierade att ge motsvarande stöd till Ukraina.

– Vi väntar på skriftlig vägledning från Vita huset innan vi delar med oss av nödvändiga underrättelser, säger en amerikansk tjänsteman till WSJ.

Moskva inom räckhåll

I mars uppgavs att USA slutade dela underrättelseinformation till Ukraina.

Det nya beskedet skulle dock göra det möjligt för ukrainska militären att slå till mot raffinaderier, rörledningar, kraftverk och annan infrastruktur som ligger långt in på ryskt territorium.

Syftet är att fortsätta försvaga Rysslands redan sköra ekonomi.

Vita huset har än så länge inte bekräftat uppgifterna, som kommer kort efter att Donald Trump tvärvänt och hävdat att Ukraina kan återta allt sitt land som ockuperats av Ryssland.

Det är dessutom enbart några dagar sedan vicepresident JD Vance uppgav att USA överväger att säga ja till Ukrainas begäran om Tomahawks – robotar med en räckvidd på 2 500 kilometer.

Kombinationen av Tomahawks och amerikansk underrättelsetjänst innebär att missilerna därmed har potential att slå mot Moskva och större delen av västra Ryssland om de avfyras från Ukraina.

– Vi tittar verkligen på ett antal förfrågningar från européerna, sade Vance till Fox i helgen.

LÄS MER: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än Ukraina

"Dags för Ukraina att agera"

Enligt Trump är den ryska befolkningen i storstäderna omedvetna om landets katastrofala ekonomi, men när krisen når befolkningen i Moskva och Sankt Petersburg kan Ukraina vinna kriget, menar presidenten.

– Putin och Ryssland har STORA ekonomiska problem, och det är dags för Ukraina att agera. Hur som helst önskar jag båda länderna lycka till, framhöll Trump på Truth Social förra veckan.

LÄS OCKSÅ: Ilsken folksamling utanför Putins kontor

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt Natoland på väg att byta sida – nu till helgen

2025 10 02

Nu kan ytterligare ett land vara på väg att rikta blickarna mot Ryssland snarare än att fortsätta alliera sig med Europa.

Imorgon fredag går nämligen Tjeckien till val.

Och enligt de senaste opinionsundersökningarna väntas miljardären Andrej Babiš gå segrande ur historien, rapporterar ABC News.

– Om han vinner skulle han ansluta sig till Viktor Orbán från Ungern och Robert Fico från Slovakien, vars länder har vägrat att ge militärt bistånd till Ukraina, fortsätter att importera rysk olja och motsätter sig sanktioner mot Ryssland, skriver tv-kanalen.

"Ser inte Ryssland som ett hot"

Andrej Babiš leder oppositionen i Tjeckien.

Han har tidigare gått samman med Orbán för att skapa en ny allians i Europaparlamentet kallad “Patrioterna för Europa”.

Babiš väntas vinna stort i parlamentsvalet till helgen. Omkring 30 procent är prognosen, men det räcker inte för att regera ensam. Han kommer att behöva två koalitionspartner, vilket skulle kunna bli den vänsterextrema koalitionen Stacilo och det högerextrema partiet Frihet och direktdemokrati, som bland annat vill utvisa majoriteten av de 380 000 ukrainska flyktingarna i Tjeckien.

– De två koalitionerna ser inte Ryssland som ett hot, upprepar sin propaganda och ser ingen framtid för Tjeckien i EU och Nato, rapporterar ABC News.

LÄS OCKSÅ: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än Ukraina

Förföljd av skandaler

Miljardären Andrej Babiš föddes i Slovakien och har länge varit rubrikernas man i Tjeckien.

Han var premiärminister i landet mellan 2017 och 2021 då han ledde ANO 2011, ett mitten-högerparti som han själv grundat.

Förra året nåddes en förlikning mellan Babiš och det slovakiska inrikesdepartementet efter anklagelser om att han skulle ha samarbetat med den hemliga polisen under kommunisttiden i dåvarande Tjeckoslovakien. 

Två gånger under 2019 utbröt massiva protester i Tjeckien som krävde hans avgång.

Han står även anklagad för intressekonflikter eftersom hans företag fått stora EU- och statliga stöd samtidigt som han haft politisk makt.

LÄS OCKSÅ: Finland varnar Vladimir Putin

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Russia Office

Text: Redaktionen