UPPGIFTER: Ryska drönare nedslagna i Natoland

2023 09 04

Ryska drönare har slagit ned utanför Ukraina.

Det uppger den ukrainska regeringen på måndagsförmiddagen.

I Natoland

Nedslagen ska dessutom ha gjorts i ett grannland tillika en medlem i Nato.

Det handlar om Rumänien, rapporterar Reuters med hänvisning till Oleg Nikolenko, talesperson för den ukrainska utrikesministern.

– Detta är ännu en bekräftelse på att Rysslands missilterror utgör ett enormt hot, inte bara mot Ukrainas säkerhet, utan också mot säkerheten i grannländerna, inklusive Natos medlemsländer, säger Nikolenko.

Ytterligare två källor från Ukraina ska ha kommit med samma uppgifter.

Attack i natt

Det finns få konkreta uppgifter om drönarna i nuläget.

– Ryska drönare föll och detonerade på rumänskt territorium på måndagen under en nattattack mot den ukrainska hamninfrastrukturen vid floden Donau, uppger Reuters.

Samtidigt har Oleg Nikolenko gått ut på Facebook med en ny vädjan till västerländska partners om att påskynda leveranserna av luftförsvarssystem till Ukraina.

Tjänstemannen har även lagt upp en bild som han hävdar visar hur elden sprids på andra sidan Donau.

Rumänien förnekar

Rumänien är medlem i Nato sedan 2007.

Landet blev fyra år tidigare även en del av EU.

Nato har ännu inte kommenterat uppgifterna om de två drönarna som alltså uppges ha slagit ned i ett av deras medlemsländer.

Dock har en talesperson för Rumäniens försvarsministerium initialt gått ut och förnekat de ukrainska rapporterna, rapporterar Reuters.

– Departementet kommer att släppa ett uttalande senare på måndagen, framhåller talespersonen för nyhetsbyrån.

Raket i Polen förra året

Uppgifterna är de första om att kriget sprider sig till omkringliggande Natoländer sedan rapporterna om att två raketer slog ned i den polska staden Przewodów i november förra året.

Explosionerna då orsakade stor förödelse och landets premiärminister kallade till krismöte.

AP gick då ut med att det var två ryska robotar som slagit ned i Polen.

Senare tydde det mesta på att det var en ukrainsk robot som av misstag korsade gränsen när landets försvar försökte skjuta ned en rysk missil.

– Vi har inga bevis på att den avfyrades av Ryssland. Det är mycket sannolikt att roboten avfyras av ukrainska luftförsvaret, sade Polens president Andrzej Duda ett par dagar senare.

– Explosionen är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det slutliga ansvaret, stämde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg in.

President Volydymyr Zelensky förnekade att Ukraina hade avfyrat raketen.

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen