UPPGIFTER: Ryska drönare nedslagna i Natoland

2023 09 04

Ryska drönare har slagit ned utanför Ukraina.

Det uppger den ukrainska regeringen på måndagsförmiddagen.

I Natoland

Nedslagen ska dessutom ha gjorts i ett grannland tillika en medlem i Nato.

Det handlar om Rumänien, rapporterar Reuters med hänvisning till Oleg Nikolenko, talesperson för den ukrainska utrikesministern.

– Detta är ännu en bekräftelse på att Rysslands missilterror utgör ett enormt hot, inte bara mot Ukrainas säkerhet, utan också mot säkerheten i grannländerna, inklusive Natos medlemsländer, säger Nikolenko.

Ytterligare två källor från Ukraina ska ha kommit med samma uppgifter.

Attack i natt

Det finns få konkreta uppgifter om drönarna i nuläget.

– Ryska drönare föll och detonerade på rumänskt territorium på måndagen under en nattattack mot den ukrainska hamninfrastrukturen vid floden Donau, uppger Reuters.

Samtidigt har Oleg Nikolenko gått ut på Facebook med en ny vädjan till västerländska partners om att påskynda leveranserna av luftförsvarssystem till Ukraina.

Tjänstemannen har även lagt upp en bild som han hävdar visar hur elden sprids på andra sidan Donau.

Rumänien förnekar

Rumänien är medlem i Nato sedan 2007.

Landet blev fyra år tidigare även en del av EU.

Nato har ännu inte kommenterat uppgifterna om de två drönarna som alltså uppges ha slagit ned i ett av deras medlemsländer.

Dock har en talesperson för Rumäniens försvarsministerium initialt gått ut och förnekat de ukrainska rapporterna, rapporterar Reuters.

– Departementet kommer att släppa ett uttalande senare på måndagen, framhåller talespersonen för nyhetsbyrån.

Raket i Polen förra året

Uppgifterna är de första om att kriget sprider sig till omkringliggande Natoländer sedan rapporterna om att två raketer slog ned i den polska staden Przewodów i november förra året.

Explosionerna då orsakade stor förödelse och landets premiärminister kallade till krismöte.

AP gick då ut med att det var två ryska robotar som slagit ned i Polen.

Senare tydde det mesta på att det var en ukrainsk robot som av misstag korsade gränsen när landets försvar försökte skjuta ned en rysk missil.

– Vi har inga bevis på att den avfyrades av Ryssland. Det är mycket sannolikt att roboten avfyras av ukrainska luftförsvaret, sade Polens president Andrzej Duda ett par dagar senare.

– Explosionen är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det slutliga ansvaret, stämde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg in.

President Volydymyr Zelensky förnekade att Ukraina hade avfyrat raketen.

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen