UPPGIFTER: Ryska drönare nedslagna i Natoland

2023 09 04

Ryska drönare har slagit ned utanför Ukraina.

Det uppger den ukrainska regeringen på måndagsförmiddagen.

I Natoland

Nedslagen ska dessutom ha gjorts i ett grannland tillika en medlem i Nato.

Det handlar om Rumänien, rapporterar Reuters med hänvisning till Oleg Nikolenko, talesperson för den ukrainska utrikesministern.

– Detta är ännu en bekräftelse på att Rysslands missilterror utgör ett enormt hot, inte bara mot Ukrainas säkerhet, utan också mot säkerheten i grannländerna, inklusive Natos medlemsländer, säger Nikolenko.

Ytterligare två källor från Ukraina ska ha kommit med samma uppgifter.

Attack i natt

Det finns få konkreta uppgifter om drönarna i nuläget.

– Ryska drönare föll och detonerade på rumänskt territorium på måndagen under en nattattack mot den ukrainska hamninfrastrukturen vid floden Donau, uppger Reuters.

Samtidigt har Oleg Nikolenko gått ut på Facebook med en ny vädjan till västerländska partners om att påskynda leveranserna av luftförsvarssystem till Ukraina.

Tjänstemannen har även lagt upp en bild som han hävdar visar hur elden sprids på andra sidan Donau.

Rumänien förnekar

Rumänien är medlem i Nato sedan 2007.

Landet blev fyra år tidigare även en del av EU.

Nato har ännu inte kommenterat uppgifterna om de två drönarna som alltså uppges ha slagit ned i ett av deras medlemsländer.

Dock har en talesperson för Rumäniens försvarsministerium initialt gått ut och förnekat de ukrainska rapporterna, rapporterar Reuters.

– Departementet kommer att släppa ett uttalande senare på måndagen, framhåller talespersonen för nyhetsbyrån.

Raket i Polen förra året

Uppgifterna är de första om att kriget sprider sig till omkringliggande Natoländer sedan rapporterna om att två raketer slog ned i den polska staden Przewodów i november förra året.

Explosionerna då orsakade stor förödelse och landets premiärminister kallade till krismöte.

AP gick då ut med att det var två ryska robotar som slagit ned i Polen.

Senare tydde det mesta på att det var en ukrainsk robot som av misstag korsade gränsen när landets försvar försökte skjuta ned en rysk missil.

– Vi har inga bevis på att den avfyrades av Ryssland. Det är mycket sannolikt att roboten avfyras av ukrainska luftförsvaret, sade Polens president Andrzej Duda ett par dagar senare.

– Explosionen är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det slutliga ansvaret, stämde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg in.

President Volydymyr Zelensky förnekade att Ukraina hade avfyrat raketen.

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen