UPPGIFTER: Ryska drönare nedslagna i Natoland

2023 09 04

Ryska drönare har slagit ned utanför Ukraina.

Det uppger den ukrainska regeringen på måndagsförmiddagen.

I Natoland

Nedslagen ska dessutom ha gjorts i ett grannland tillika en medlem i Nato.

Det handlar om Rumänien, rapporterar Reuters med hänvisning till Oleg Nikolenko, talesperson för den ukrainska utrikesministern.

– Detta är ännu en bekräftelse på att Rysslands missilterror utgör ett enormt hot, inte bara mot Ukrainas säkerhet, utan också mot säkerheten i grannländerna, inklusive Natos medlemsländer, säger Nikolenko.

Ytterligare två källor från Ukraina ska ha kommit med samma uppgifter.

Attack i natt

Det finns få konkreta uppgifter om drönarna i nuläget.

– Ryska drönare föll och detonerade på rumänskt territorium på måndagen under en nattattack mot den ukrainska hamninfrastrukturen vid floden Donau, uppger Reuters.

Samtidigt har Oleg Nikolenko gått ut på Facebook med en ny vädjan till västerländska partners om att påskynda leveranserna av luftförsvarssystem till Ukraina.

Tjänstemannen har även lagt upp en bild som han hävdar visar hur elden sprids på andra sidan Donau.

Rumänien förnekar

Rumänien är medlem i Nato sedan 2007.

Landet blev fyra år tidigare även en del av EU.

Nato har ännu inte kommenterat uppgifterna om de två drönarna som alltså uppges ha slagit ned i ett av deras medlemsländer.

Dock har en talesperson för Rumäniens försvarsministerium initialt gått ut och förnekat de ukrainska rapporterna, rapporterar Reuters.

– Departementet kommer att släppa ett uttalande senare på måndagen, framhåller talespersonen för nyhetsbyrån.

Raket i Polen förra året

Uppgifterna är de första om att kriget sprider sig till omkringliggande Natoländer sedan rapporterna om att två raketer slog ned i den polska staden Przewodów i november förra året.

Explosionerna då orsakade stor förödelse och landets premiärminister kallade till krismöte.

AP gick då ut med att det var två ryska robotar som slagit ned i Polen.

Senare tydde det mesta på att det var en ukrainsk robot som av misstag korsade gränsen när landets försvar försökte skjuta ned en rysk missil.

– Vi har inga bevis på att den avfyrades av Ryssland. Det är mycket sannolikt att roboten avfyras av ukrainska luftförsvaret, sade Polens president Andrzej Duda ett par dagar senare.

– Explosionen är inte Ukrainas fel. Ryssland bär det slutliga ansvaret, stämde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg in.

President Volydymyr Zelensky förnekade att Ukraina hade avfyrat raketen.

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen