UPPGIFTER: Rysk kollaps

2026 09 02

Rysslands diktator Vladimir Putin uppges planera en massiv eskalering av anfallskriget i Ukraina.

Enligt ukrainska underrättelseuppgifter kommer diktatorn mobilisera ytterligare 600 000 soldater efter parlamentsvalet i Ryssland i september.

Hälften av soldaterna ska mobiliseras i år och resterande 300 000 nästa år, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till underrättelseuppgifterna.

Samtidigt väntas utgifterna till militären och kriget att öka ytterligare. Detta från ett läge där Ryssland redan har ställt om till en omfattande krigsekonomi.

Varnar för kollaps

Nu höjer en välkänd Putinallierad ett varningens finger.

Den förmögne affärsmannen Boris Titov – som sedan 2024 är Putins särskilda representant för relationer med internationella organisationer – varnar för att en övergång till fullskalig krigsekonomi kommer att leda till en ”fullständig kollaps” för den ryska ekonomin.

– Det är inte en riktig ekonomi och leder till en slags ”bärsäkrargångstat” som bara kan existera under en mycket begränsad tid och vars nödvändighet bör övervägas noggrant, säger Titov under ett stort ekonomiskt forum i ryska Fjärran östern.

– Militära och civila ekonomier har kunnat existerat i symbios överallt. Många tekniska uppfinningar som alla kan utnyttja har sitt ursprung inom det militärindustriella komplexet. Nyckeln ligger i att upprätthålla denna balans, tillägger han.

Varningen beskrivs som ”häpnadsväckande”, eftersom den kommer från en av Putins närmaste män, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Massevakuering i Ryssland – flera städer lamslagna

Tycks vara på väg

En omställning till en fullskalig krigsekonomi tycks redan ha påbörjats av Putinregimen, rapporterar Ukrainska Pravda.

Tidningen påpekar att Kreml har höjt skatterna, börjat omfördela egendom och tagit emot bidrag från företag för att finansiera kriget. Dessutom har regimen nyligen hotat företagare som inte gör tillräckligt för att skydda sina anläggningar mot ukrainska drönare.

LÄS OCKSÅ: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen