UPPGIFTER: Rysk general har skjutit sig själv

2026 05 04

Generalöversten hittades avliden i sin lägenhet. Preliminära rapporter tyder på att han har begått självmord, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till statskontrollerade ryska medier.

Enligt uppgifter ska en pistol har hittats intill kroppen.

Chef vid känt forskningsinstitut

Efter karriären i armén var Stanislav Petrov chefsforskare vid ett forskningsinstitut inom det ryska försvarsdepartementet – det så kallade 27:e vetenskapliga centret.

Institutet är kopplat till de ryska NBC-skyddstrupperna, som är specialiserade på skydd mot och hantering av farliga ämnen.

Vid anläggningen arbetade Petrov bland annat med utveckling av kemiska och biologiska stridsmedel.

Forskningsinstitutet är belagt med sanktioner från USA, EU, Storbritannien och Ukraina på grund av dess stöd till de ryska väpnade styrkorna.

Ryssland har brutit mot konventionen

Under kriget i Ukraina har Ryssland vid upprepade tillfällen anklagats för att brutit mot konventionen mot kemiska vapen.

Under Joe Bidens presidentperiod uppgav det amerikanska utrikesdepartementet att ryska styrkor använt ämnet klorpikrin under strider i Ukraina.

– Det handlar inte om någon isolerad händelse att dylika kemikalier har varit i bruk. Bakom det ligger troligtvis ryska försök att driva ukrainska styrkor ur positioner där de förskansat sig, framhöll departementet i ett uttalande i maj 2024.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

FAKTA: Konventionen mot kemiska vapen

- Förenta nationernas konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring trädde i kraft 1997.

- Syftet med konventionen är att skapa en värld fri från kemiska vapen. Sverige har, liksom nästan alla andra stater i världen, skrivit under konventionen.

- Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) är det internationella organ som arbetar med att upprätthålla konventionen, genom deklarationskrav och inspektioner av kemiska anläggningar. OPCW:s huvudkontor är placerat i Haag, Nederländerna.

Källa: Inspektionen för strategiska produkter

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater försvunna

Arkivfoto: President of Russia Office

Text. Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen