Riksbanken sänker räntan – men bara på ett villkor

2024 01 15

Inflationstakten enligt KPI sjönk i december.

Den förväntade glädjeprognosen bekräftades idag av Statistiska centralbyrån, SCB.

Inflationen enligt KPIF sjönk från 3,6 till 2,3 procent, vilket är den lägsta noteringen sedan juli 2021, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på myndigheten, i ett pressmeddelande.

– Inflationstakten sjunker främst för att elpriserna var betydligt lägre än i december 2022.

Sänker på ett villkor

Beskedet var visserligen mindre än vad många experter hade förutspått, men innebär likväl att nivån nu ligger väldigt nära Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent.

Frågan många ställer sig nu är om myndigheten kommer att inleda de räntesänkningar som flera banker förväntat sig under 2024.

Svaret är ja – men bara på ett villkor. Det krävs att utvecklingen håller i sig. Dagens besked räcker inte.

– Riksbanken ska tydligt se att inflationen inte bara är på väg ned utan att den också varaktigt håller sig nära målet, uppger DN:s ekonomikorrespondent Dan Lucas till den egna tidningen.

Om fyra månader

Någon räntesänkning här och nu är med andra ord inte att räkna med.

Däremot lär det ske så fort det alltså går att konstatera att inflationen inte åker på något bakslag.

För blott en vecka sedan pekade storbanken Nordea på att den första sänkningen kommer redan i maj månad, vilket sågs såg om en positiv överraskning med tanke på att samma bank fram till nu förutspått september som den månad som Riksbanken kan inleda räntesänkningar.

Banken spår att räntan ska sänkas med 25 punkter till 3,75 procent, rapporterar Dagens industri med hänvisning till ett månadsbrev Nordea skickat ut.

– Utöver tidigareläggningen av sänkningen spår man klart fler sänkningar än vid tidigare prognoser, framhåller tidningen och tillägger:

– Nordea menade förut att räntan skulle sänkas till som lägst 3,50 procent till slutet av 2024.

Uppgifter: landar på 2,5 procent

Prognosen upprepas idag av DN. 

Det är dock osannolikt att räntan sjunker ned till 0, den nivå som var fallet innan startskottet för räntehöjningarna sköts 2022.

Troligen landar styrräntan på 2,5 procent framåt slutet av 2025, uppger tidningen.

Foto: Johanna Hanno, Riksbanken

Text: Redaktionen


Brevlådorna försvinner – det här införs i stället

2024 12 07

Svenska folket beställer hem paket som aldrig för.

Paketvolymerna under årets Black Week ökade med över 17 procent jämfört med samma period förra året.

Det visar färsk statistik från Postnord.

– Vi har sett en försiktigt positiv trend för e-handeln under året men de här nivåerna har överträffat alla förväntningar. Det är glädjande att så många väljer PostNord som leverantör. Det har varit ett högt tryck på terminalerna men det har vi klarat väl, säger Johan Uddin, Head of Parcel Operations på Postnord Sverige.

Hårt tryck på affärer

Den kraftiga uppgången innebär ett ökat tryck på de lokala postombuden och paketboxarna.

Nu riktar Postnord en uppmaning till allmänheten.

– De stora volymerna innebär ett hårt tryck, både på våra ombud och paketboxarna som blivit ett väldigt populärt leveransalternativ. Därför vill vi uppmana alla att hämta ut sina paket så snabbt som möjligt för att göra plats åt andra som också vill ha sina julklappar säger Johan Uddin.

Brevlådorna försvinner – det här ersätter

Med anledning av de ökade paketvolymerna öppnar Postnord för en betydande förändring.

Företaget vill ersätta brevlådor med paketboxar, vilket skulle minska trycket på postombuden.

I framtiden hoppas Postnord att paketboxarna ska ta över och ersätta brevlådorna helt och hållet, rapporterar E-handel.

– Vårt mål är att du ska titta ut genom fönstret och se en paketbox från Postnord, säger Robin Olsen, avgående vd Postnord Norge, till sajten.

Fakta: Postnords paketboxar

- Postnords paketboxar står utomhus i bostadsområden och på andra platser där människor rör sig i vardagen. Kunder kan hämta sina paket när det passar, dygnet runt.

- För att kunna öppna luckan används Postnords app och registrering med mobilt Bank-ID. Via Appen kan kunder också följa leveransen hela vägen. 

- Postnord beskriver sina paketboxar som ett miljövänligt alternativ:

”Alla våra leveranser till paketbox i Sveriges tolv största kommuner är fossilfria, och senast 2027 är hela last-mile fossilfri. Dessutom finns paketboxar ofta på promenadavstånd från hemmet, kontoret eller andra platser där du är på språng.”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen


Natoland inleder jätteprojekt i Ukraina – slår till mot Ryssland

2024 12 07

Natolandet Estland inleder ett nytt stort projekt i Ukraina.

Från och med nästa år kommer det estniska säkerhetsföretaget Frankenburg Technologies börja testa sina luftvärnsrobotar i Ukraina.

– Tekniken är lovande och vi kommer att börja testa den i Ukraina under det nya året, säger Kusti Salm, vd för Frankenburg Technologies och Estlands tidigare försvarsminister, till public service-kanalen ERR.

Salm bekräftar att Estland och Ukraina har tecknat ett avtal.

– Vårt mål är att hjälpa Ukraina att vinna detta krig. För att göra detta erbjuder vi testskjutningar av en ny lågkostnadsrobot. Roboten kan användas för att skjuta ner inkommande projektiler, främst obemannade flygfarkoster (drönare).

Massproduktion

Vd:n lovordar det nya vapnet och berättar att Frankenburg Technologies har stora planer för luftvärnsroboten.

– Vi vill utveckla ett robotsystem som är tio gånger billigare jämfört med systemen i dag och som har en produktionskapacitet som är hundra gånger större. Vi siktar på att producera kvantiteter som vida överstiger nuvarande industrikapacitet.

Det estniska företaget planerar initialt att producera dussintals robotar per vecka. Under 2025 kommer siffran att öka till flera hundra robotar per vecka.

Frankenburg Mark 1

Luftvärnsroboten som ska testas i Ukraina går under namnet ”Frankenburg Mark 1”. Den har kapacitet att träffa mål som befinner sig två kilometer upp i luften.

Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar.

Under hösten har flyglarmen tjutit var och varannan dag i landet. 

I november uppgav president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland avfyrat 800 flygbomber, 460 drönare och 20 robotar inom loppet av en vecka.

– Ukraina behöver mer luftförsvar. Vi arbetar med denna fråga tillsammans med våra partners, sade presidenten.

LÄS MER HÄR:

Fartyg med vapen har gått på grund – på väg till Natojätte

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen