25mars26

UPPGIFTER: Riksbanken har begått stort misstag

2023 11 15

Inflationen stiger återigen i Sverige.

Det uppgav Statistikmyndigheten, SCB, på tisdagsmorgonen.

Inflationstakten enligt KPIF –  där räntekostnaderna är borträknade – ökade från 4,0 procent i september till 4,2 procent i oktober.

Ökningen var dock procentuellt mindre än förväntat.

Analytikernas väntade sig en uppgång till 4,4 procent.

Nu hörs glada tongångar från Sveriges ekonomer.

– Det här är en positiv siffra.  Att inflationen skulle stiga visste vi, men den stiger faktiskt mindre än vad man förväntat sig. Och det är ju bra, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, i TV4:s Nyhetsmorgon.

Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT, gör samma bedömning.

–  Alla prognoser har pekat på att inflationssiffrorna skulle varit lite högre i oktober än vad de nu kom in som. De här inflationsnivåerna ligger mer i Riksbankens prognos från i september, säger han i SVT:s Morgonstudion.

Expert: Riksbanken kan ha begått stort misstag

Elinor Odeberg är chefsekonom på tankesmedjan Arena idé.

Hon menar att tisdagens inflationsbesked indikerar att Riksbanken kan ha begått ett stort misstag.

Enligt toppekonomen kan Sveriges centralbank ha drivit på inflationen.

– Dagens siffror vittnar om att det är Riksbankens räntepolitik som nu spär på inflationen – i stället för, som det är tänkt, få den att sjunka, säger hon till Expressen och tillägger:

– Boendekostnaderna var det som ökade mest mellan september och oktober. Nedgången i inflationen motverkas av framför allt högre räntor och något högre elpriser

Fakta inflationstakten i oktober

- Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,6 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige.

- Elpriserna ökade något från september till oktober men har minskat med 27,7 procent de senaste 12 månaderna.

- Priser inom rekreation och kultur fortsatte att stiga och bidrog med 1,3 procentenheter till inflationstakten i oktober.

- Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi minskade från 6,9 procent i september till 6,1 procent i oktober.

Källa: Statistiska centralbyrån, SCB

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen


8 juni 2026

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen. 

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.   

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen