UPPGIFTER: Riksbanken har begått stort misstag

2023 11 15

Inflationen stiger återigen i Sverige.

Det uppgav Statistikmyndigheten, SCB, på tisdagsmorgonen.

Inflationstakten enligt KPIF – där räntekostnaderna är borträknade – ökade från 4,0 procent i september till 4,2 procent i oktober.

Ökningen var dock procentuellt mindre än förväntat.

Analytikernas väntade sig en uppgång till 4,4 procent.

Nu hörs glada tongångar från Sveriges ekonomer.

– Det här är en positiv siffra. Att inflationen skulle stiga visste vi, men den stiger faktiskt mindre än vad man förväntat sig. Och det är ju bra, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, i TV4:s Nyhetsmorgon.

Alexander Norén, ekonomikommentator på SVT, gör samma bedömning.

– Alla prognoser har pekat på att inflationssiffrorna skulle varit lite högre i oktober än vad de nu kom in som. De här inflationsnivåerna ligger mer i Riksbankens prognos från i september, säger han i SVT:s Morgonstudion.

Expert: Riksbanken kan ha begått stort misstag

Elinor Odeberg är chefsekonom på tankesmedjan Arena idé.

Hon menar att tisdagens inflationsbesked indikerar att Riksbanken kan ha begått ett stort misstag.

Enligt toppekonomen kan Sveriges centralbank ha drivit på inflationen.

– Dagens siffror vittnar om att det är Riksbankens räntepolitik som nu spär på inflationen – i stället för, som det är tänkt, få den att sjunka, säger hon till Expressen och tillägger:

– Boendekostnaderna var det som ökade mest mellan september och oktober. Nedgången i inflationen motverkas av framför allt högre räntor och något högre elpriser

Fakta inflationstakten i oktober

- Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,6 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige.

- Elpriserna ökade något från september till oktober men har minskat med 27,7 procent de senaste 12 månaderna.

- Priser inom rekreation och kultur fortsatte att stiga och bidrog med 1,3 procentenheter till inflationstakten i oktober.

- Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi minskade från 6,9 procent i september till 6,1 procent i oktober.

Källa: Statistiska centralbyrån, SCB

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen