8 jan 2026

UPPGIFTER: Rekordstor ökning av smittsam sjukdom

2024 10 04

En mycket smittsam sjukdom har ökat rejält på senare tid.

Redan under sensommaren och tidiga hösten rapporterades det att antalet fall av mässling har ökat ordentligt i Sverige.

I början av september konstaterades att det redan varit fler fall av mässling hittills i år än under de fyra föregående åren tillsammans, rapporterade SVT.

Nu konstateras det högsta antalet fall under en månad i en svensk region på tio år.

Rekord i september

Det är Region Stockholm som i september 2024 har haft fler fall av mässling än någon annan månad de senaste tio åren, rapporterar SR.

Åtta fall av mässling har konstaterats i regionen i september, enligt Folkhälsomyndigheten.

Mässling är en sjukdom som de flesta är skyddade mot, men sjukdomen kan vara farlig för spädbarn som ännu inte har vaccinerats. Sjukdomen är mycket smittsam.

Men trots den allmänna ökningen i Sverige under 2024, tror Region Stockholm att ökningen i regionen under september månad är en slump.

– De har ju reserelation fyra utav dem, så att jag skulle tro att det just blev i september vi fick åtta fall, det är en olycklig slump då att personer hade varit ute och rest, säger smittskyddsläkaren Maria Rotzén Östlund till radiokanalen.

Tar med sig mässling hem

Personer som har rest har alltså smittat personer i sin närhet, men någon större spridning tror man inte har ägt rum.

Det finns dock mycket mässling utomlands, och föräldrar som reser med barn uppmanas att vidta försiktighetsåtgärder.

– Mässling finns då inte cirkulerande i Sverige, det finns liksom ingen mässling att plocka upp, utan det är just om man åker utomlands och blir smittad där och tar med sig mässling tillbaka hem, säger smittskyddsläkaren.

Kontakta vården

Mässling ingår i vaccinationsprogrammet för barn.

Men om man ska ut och resa och har barn som inte har vaccinerats så uppmanas man att kontakta vården, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

– Små barn under 18 månader. Det är då man får sin första dos vaccin. Så ska man resa med ett litet barn så bör man diskutera med sin barnavårdscentral eller med en vaccinmottagning om det är så att man ska ge den första dosen lite i förskott, har Maria Rotzén Östlund tidigare sagt till SVT.

Foto: Sasun Bughdaryan

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen