UPPGIFTER: Regeringens plan tvingades nödlanda

2023 02 17

Ett av regeringens plan har tvingats nödlanda efter ett varningslarm.

Planet ska ha lyft från omkring 15.30 från Arlanda.

Kort därefter ska samma plan ha skickat ut en varning och gick därefter ned för landning, enligt uppgifter till Aftonbladet.

Räddningstjänsten har larmats till flygplatsen och det har varit ett mycket stort pådrag på platsen.

Vill inte uttala sig

Även om räddningstjänsten bekräftar en utryckning vill man inte uttala sig om vilket plan det handlar om.

– Vi har fått ett larm till Arlanda om ett plan med överhettade bromsar, säger Henrik Jynnesjö, lednings befäl på räddningstjänsten i Storstockholm, till tidningen.

Regeringens pressavdelning vill inte svara på några om händelsen.

Istället hänvisar man till Försvarsmakten, som dock skickar tillbaka frågan.

– Jag har ingen information om regeringsplanet alls, du får prata med Regeringskansliet, säger en talesperson på myndigheten till Aftonbladet.

"Kommenterar inte"

Inte heller Swedavia vill kommentera någonting om ett regeringsplan.

– Schemalagd trafik är det som vi kommenterar. Jag har inte fått någon information från flygplatsen, säger Ellen Laurin vid Swedavias presstjänst.

Enhet kvar på flygplatsen

Strax efter klockan 16 fanns fortfarande någon enhet kvar på flygplatsen, men enligt räddningstjänsten ska det inte finnas någon anledning till oro.

– Allt gick lugnt och fint till och vi är på väg därifrån, säger Henrik Jynnesjö till Expressen.

Uppgifter: Statsministern var ombord

Uppgifterna härstammar från ett det automatiserade twitterkontot Regeringsplanet, som uppdaterar varje gång ett av regeringens plan lyfter eller landar.

Enligt kontot färdades flyget söderut och var i luften 20 minuter innan det åter var nere på varken.

Det finns i skrivande stund inga bekräftade uppgifter om var flyget var på väg eller vem som fanns ombord.

Enligt uppgifter till Sveriges Radio Ekot ska dock statsminister Ulf Kristersson (M) ha befunnit sig på det aktuella flygplanet.

Statsministern, utrikesministern och andra regeringsrepresentanter söks för närvarande av tidningarna för att ge fler uppgifter om vad det är som har hänt.

Arkivfoto: Swedavia

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen