Regeringen tvärvänder – river upp klassisk svensk regel
2024 10 17
Regeringen blixtinkallar till pressträff på torsdagen.
Anledningen är att Sverige river upp ett drygt 30 år gammalt beslut som ämnat att försäkra att landet aldrig ska hamna i ekonomisk kris.
En tvärvändning
Det var under 90-talskrisen som dåvarande statsminister Göran Persson (S) gick fram med vad som har fått namnet “överskottsmålet”.
Syftet var att staten alltid ska kunna gå plus och aldrig hamna i en ekonomisk kris igen.
I klartext är innebörden att offentlig sektor ska ha ett budgetöverskott på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel.
Sedan dess har Sverige haft en av de lägsta statsskulderna i Europa och världen.
Idag kommer dock Sverige att göra en tvärvändning, uppger Göteborgs-Posten.
På en blixtinkallad pressträff väntas regeringen ge besked om att man skrotar överskottsmålet efter att även ha fått med Socialdemokraterna på tåget.
Strax efter klockan 10.30 bekräftades det på samma pressträff att uppgifterna stämmer.
Stor oenighet
Överskottsmålet kommer istället att ersättas med ett balansmål som sägs frigöra 20-25 miljarder kronor för nya satsningar årligen.
Beskedet innebär att Moderaterna och finansminister Elisabeth Svantesson (M) svänger i frågan, då man tidigare försvarat överskottsmålet.
Efter förhandlingar ska det nya målet införas 2027. Men kommittén bakom beskedet är inte enig.
Vänsterpartiet vill ha ett högre mål för statsskulden och Miljöpartiet kommer att lämna in reservationer, uppger Dagens Nyheter.
Även näringslivet är kritiska.
– Ett balansmål är ett steg i rätt riktning. Men det är inte tillräckligt med tanke på alla de stora investeringsbehov vi har de närmaste åren, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar till tidningen.
Kontroversiellt besked
Tvärvändningen är kontroversiell av flera skäl. Även Tidöavtalspartierna emellan.
Vice statsminister Ebba Busch (KD) krävt att staten ska kunna gå med underskott på 0,5 procent av BNP och låna miljarder, bland annat för att rusta upp järnvägen och bygga kärnkraftverk.
Det kravet ska KD-ledaren ha backat från i den överenskommelse som presenteras idag.
Facket har också vädrat kritik. LO anser att beskedet inte är tillräckligt och att politikerna lever kvar på 90-talet.
– Det är inte problem med offentliga finanser som utländska medier nu rapporterar om. Det är kriminalitet, försvaret och eftersatt underhåll. Malmbanan har spårat ut två gånger på grund av det, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö till DN.
Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet
Text: Redaktionen
