Regeringen tvärvänder – river upp klassisk svensk regel

2024 10 17

Regeringen blixtinkallar till pressträff på torsdagen.

Anledningen är att Sverige river upp ett drygt 30 år gammalt beslut som ämnat att försäkra att landet aldrig ska hamna i ekonomisk kris.

En tvärvändning

Det var under 90-talskrisen som dåvarande statsminister Göran Persson (S) gick fram med vad som har fått namnet “överskottsmålet”.

Syftet var att staten alltid ska kunna gå plus och aldrig hamna i en ekonomisk kris igen.

I klartext är innebörden att offentlig sektor ska ha ett budgetöverskott på en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel.

Sedan dess har Sverige haft en av de lägsta statsskulderna i Europa och världen.

Idag kommer dock Sverige att göra en tvärvändning, uppger Göteborgs-Posten.

På en blixtinkallad pressträff väntas regeringen ge besked om att man skrotar överskottsmålet efter att även ha fått med Socialdemokraterna på tåget.

Strax efter klockan 10.30 bekräftades det på samma pressträff att uppgifterna stämmer.

Stor oenighet

Överskottsmålet kommer istället att ersättas med ett balansmål som sägs frigöra 20-25 miljarder kronor för nya satsningar årligen.

Beskedet innebär att Moderaterna och finansminister Elisabeth Svantesson (M) svänger i frågan, då man tidigare försvarat överskottsmålet.

Efter förhandlingar ska det nya målet införas 2027. Men kommittén bakom beskedet är inte enig.

Vänsterpartiet vill ha ett högre mål för statsskulden och Miljöpartiet kommer att lämna in reservationer, uppger Dagens Nyheter.

Även näringslivet är kritiska.

– Ett balansmål är ett steg i rätt riktning. Men det är inte tillräckligt med tanke på alla de stora investeringsbehov vi har de närmaste åren, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i en kommentar till tidningen.

Kontroversiellt besked

Tvärvändningen är kontroversiell av flera skäl. Även Tidöavtalspartierna emellan.

Vice statsminister Ebba Busch (KD) krävt att staten ska kunna gå med underskott på 0,5 procent av BNP och låna miljarder, bland annat för att rusta upp järnvägen och bygga kärnkraftverk.

Det kravet ska KD-ledaren ha backat från i den överenskommelse som presenteras idag.

Facket har också vädrat kritik. LO anser att beskedet inte är tillräckligt och att politikerna lever kvar på 90-talet.

– Det är inte problem med offentliga finanser som utländska medier nu rapporterar om. Det är kriminalitet, försvaret och eftersatt underhåll. Malmbanan har spårat ut två gånger på grund av det, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö till DN.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller till söndag

2026 05 05

Fler fordon än vanligt kommer att stoppas på vägarna under veckan.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan den 4 och 10 maj.

Fokus kommer att läggas på fordonskontroller, uppger polisen.

Syftet är att upptäcka kriminell aktivitet på svenska vägar.

– Vägnätet kan spela en betydande roll i kriminellas brottsplaner. De behöver inte bara ta sig till och från brottsplatser utan i många fall också transportera vapen, ammunition, narkotika, stöldgods eller efterlysta personer. Då måste vi finnas där och sätta stopp, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

”Kraftsamlar”

Den nationella trafikveckan pågår under hela vecka 19 – från måndag till söndag i hela landet.

– Under insatsveckorna kraftsamlar polisen för att upptäcka och förhindra brott som sker i eller i anslutning till vägtrafikmiljön, men arbetet pågår i allra högsta grad även under resten av året, som en del i det dagliga polisarbetet, berättar Ursula Edström.

Så går det till

Vid fordonskontrollerna kommer polisen att kontrollera körkortsbehörighet och nykterhet.

Vid behov utförs utlänningskontroller och kontroller mot polisens datasystem.

Polisen samverkar också med relevanta myndigheter och experter.

Sedan den 1 augusti har polisen utökade befogenheter att hjälpa Kronofogden att utmäta tillgångar på plats, exempelvis fordon vid en trafikkontroll.

Så utförs en utmätning på plats:

- Polisen stoppar i sin verksamhet en person, till exempel i en bil vid en kontroll.

- Genom en app i telefonen ser polisen direkt om personen har skulder hos Kronofogden.

- Om skulder finns och personen är i besittning av värdefullt gods, till exempel kontanter, fordon, smycken eller klockor, kan polisen ringa till Kronofogden, som per telefon fattar beslut om utmätning. Därefter kan polisen på plats omhänderta godset.

- Via en jourverksamhet hos Kronofogden kan utmätningarna ske även nattetid och på helger.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Polisens nationella trafikveckor

- Varje år genomför polisen tio trafikveckor med olika fokus som hastighet, nykterhet, brott på väg och yrkestrafik som ett led i trafiksäkerhetsarbetet.

- Syftet är att uppnå målen i Nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafikmiljön. Under vecka 19 ligger fokus på brott på väg.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater försvunna

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen