UPPGIFTER: Regeringen överväger att agera mot Polismyndigheten

2022 12 08

Regeringen överväger att vidta åtgärder efter den senaste turbulensen inom Polismyndigheten.

Det uppger en källa inom regeringskansliet.

– Man bedömer att situationen som uppstått skadar förtroendet för Polismyndigheten, framhåller källan.

Vilka åtgärder som regeringen överväger är i nuläget oklart, men källan betonar att regeringen "överväger att agera" mot myndigheten.

Hemlig relation skakar myndigheten

Bakgrunden till regeringens påstådda oro är uppgifterna om ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving.

Löfving polisanmäldes i fjol för grov fridskränkning, olaga förföljelse och ofredande, vilket Expressen var först med att rapportera om.

Det utpekade offret var kollegan Linda Staaf, tidigare underrättelsechef vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa.

Staaf och Löfving uppges ha haft en hemlig relation under flera år.

Den 13 december 2021 polisanmäldes Mats Löfving. Bakom anmälan stod polisens nationella säkerhetschef Ari Stenman.

Efter samtal med Linda Staaf ansåg Ari Stenman att Mats Löfving kan ha begått flera brott mot henne.

Ari Stenman listade följande brott:

- Grov fridskränkning

- Olaga förföljelse

- Ofredande

Två dagar efter polisanmälan, den 15 december, beslutade överåklagare Anders Jakobsson att avskriva anmälan.

”En sårbarhet”

Tommy Iseskog, en av Sveriges främsta arbetsrättsexperter, beskriver händelseförloppet som ”en fråga om rikets säkerhet”.

Han är mycket kritisk till polisens agerande.

– En hemlig relation är det klassiska exemplet på en sårbarhet, säger han till SVT Nyheter.

Han betonar att parterna skulle tagits ur tjänst under utredningen.

– Säkerhetsskyddsprövningen är man skyldig att göra i en situation där man ser att sårbarhet har uppkommit. Så har man inte gjort den prövningen har man inte agerat på ett lagenligt sätt.

Tystnad från polisen

Rikspolischef Anders Thornberg har avböjt att kommentera Expressens avslöjande. Enligt tidningen uppger Thornberg att han inte kommenterar ett personalärende.

Den förklaringen köper inte Tommy Iseskog.

– Det handlar inte om ett personalärende utan om ett ärende som har med rikets säkerhet att göra. Man kan öppet beskriva vad man gjort och vad man sett när man undersökt ärendet, säger arbetsrättsexperten till SVT.

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen