UPPGIFTER: Regeringen överväger att agera mot Polismyndigheten

2022 12 08

Regeringen överväger att vidta åtgärder efter den senaste turbulensen inom Polismyndigheten.

Det uppger en källa inom regeringskansliet.

– Man bedömer att situationen som uppstått skadar förtroendet för Polismyndigheten, framhåller källan.

Vilka åtgärder som regeringen överväger är i nuläget oklart, men källan betonar att regeringen "överväger att agera" mot myndigheten.

Hemlig relation skakar myndigheten

Bakgrunden till regeringens påstådda oro är uppgifterna om ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving.

Löfving polisanmäldes i fjol för grov fridskränkning, olaga förföljelse och ofredande, vilket Expressen var först med att rapportera om.

Det utpekade offret var kollegan Linda Staaf, tidigare underrättelsechef vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa.

Staaf och Löfving uppges ha haft en hemlig relation under flera år.

Den 13 december 2021 polisanmäldes Mats Löfving. Bakom anmälan stod polisens nationella säkerhetschef Ari Stenman.

Efter samtal med Linda Staaf ansåg Ari Stenman att Mats Löfving kan ha begått flera brott mot henne.

Ari Stenman listade följande brott:

- Grov fridskränkning

- Olaga förföljelse

- Ofredande

Två dagar efter polisanmälan, den 15 december, beslutade överåklagare Anders Jakobsson att avskriva anmälan.

”En sårbarhet”

Tommy Iseskog, en av Sveriges främsta arbetsrättsexperter, beskriver händelseförloppet som ”en fråga om rikets säkerhet”.

Han är mycket kritisk till polisens agerande.

– En hemlig relation är det klassiska exemplet på en sårbarhet, säger han till SVT Nyheter.

Han betonar att parterna skulle tagits ur tjänst under utredningen.

– Säkerhetsskyddsprövningen är man skyldig att göra i en situation där man ser att sårbarhet har uppkommit. Så har man inte gjort den prövningen har man inte agerat på ett lagenligt sätt.

Tystnad från polisen

Rikspolischef Anders Thornberg har avböjt att kommentera Expressens avslöjande. Enligt tidningen uppger Thornberg att han inte kommenterar ett personalärende.

Den förklaringen köper inte Tommy Iseskog.

– Det handlar inte om ett personalärende utan om ett ärende som har med rikets säkerhet att göra. Man kan öppet beskriva vad man gjort och vad man sett när man undersökt ärendet, säger arbetsrättsexperten till SVT.

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen