UPPGIFTER: Regeringen får nobben av EU

2023 02 10

Sverige har anklagats för att försöka utnyttja sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd.

Detta genom att försöka driva igenom förändringar i nämnda EU-råd gällande biomassa från skogen, rapporterar Dagens Nyheter.

Sådana förändringar skulle dels avvika från EU-parlamentets linje – men även från en majoritetsposition i rådet som antogs i somras.

Nobbar svenska förslag

Kritiken har gått ut på att Sverige inte agerar neutralt i frågan utan snarare utifrån egna intressen, det vill säga den egna skogs- och biobränsleindustrin.

Nu uppges att EU också nobbar de svenska förändringsförslagen.

Bland annat ska det ha handlat om en ny definition av “primär skogsbiomassa” som skulle kunna gynna fortsatt fjärrvärmeledning av grenar och toppar i Sverige.

– Enligt uppgifter till tidningen Aktuell Hållbarhet blev de svenska förslagen till en förnyad förhandlingsposition “krossade” – på punkt efter punkt, skriver DN.

C-parlamentariker försvarar regeringen

EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) har dock ridit ut till den svenska regeringens försvar.

– Det ingår i svenska regeringens och ordförandeskapets uppdrag att omformulera positionerna för att hitta en framkomlig väg i förhandlingarna med EU-parlamentet. Där ingår att begära kompromisser på vissa områden, men inte på andra, säger hon till Aktuellt Hållbarhet.

– Det vore närmast tjänstefel om regeringen inte gjorde så här. Jag utgår ifrån och hoppas att det svenska ordförandeskapet söker och hittar förändrade utgångslägen, nytt politiskt stöd eller förnyade ståndpunkter.

Inte kommenterat

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har inte kommenterat uppgifterna om att EU ger Sverige nobben kring de svenska förslagen.

– Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa, framhöll hon dock i en debattartikel i Dagens industri i november tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Miljöorganisationer kritiserar

Kritiken mot det svenska ordförandeskapet har i synnerhet kommit från miljö- och naturskyddsorganisationer specialiserade på skog.

Enligt organisationerna införde regeringen nya begrepp som lät bra i förhandlingar, men som egentligen inte skulle leda till någon förbättring.

– I själva sakfrågan håller jag med den svenska regeringen att inte skilja på primär och sekundär biomassa. EU-parlamentet har en helt orimlig syn på bioenergi som tagits fram utan konsekvensanalys. Om parlamentets ståndpunkt blir gällande är det förödande för svensk fjärrvärmesektor eftersom en femtedel av svensk värme skulle försvinna. Särskilt i den energikris vi befinner oss i. Fler borde göra som Sverige, inte färre. Det här är som att skjuta oss själva i foten, säger Emma Wiesner.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt.

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen