UPPGIFTER: Regeringen får nobben av EU

2023 02 10

Sverige har anklagats för att försöka utnyttja sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd.

Detta genom att försöka driva igenom förändringar i nämnda EU-råd gällande biomassa från skogen, rapporterar Dagens Nyheter.

Sådana förändringar skulle dels avvika från EU-parlamentets linje – men även från en majoritetsposition i rådet som antogs i somras.

Nobbar svenska förslag

Kritiken har gått ut på att Sverige inte agerar neutralt i frågan utan snarare utifrån egna intressen, det vill säga den egna skogs- och biobränsleindustrin.

Nu uppges att EU också nobbar de svenska förändringsförslagen.

Bland annat ska det ha handlat om en ny definition av “primär skogsbiomassa” som skulle kunna gynna fortsatt fjärrvärmeledning av grenar och toppar i Sverige.

– Enligt uppgifter till tidningen Aktuell Hållbarhet blev de svenska förslagen till en förnyad förhandlingsposition “krossade” – på punkt efter punkt, skriver DN.

C-parlamentariker försvarar regeringen

EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) har dock ridit ut till den svenska regeringens försvar.

– Det ingår i svenska regeringens och ordförandeskapets uppdrag att omformulera positionerna för att hitta en framkomlig väg i förhandlingarna med EU-parlamentet. Där ingår att begära kompromisser på vissa områden, men inte på andra, säger hon till Aktuellt Hållbarhet.

– Det vore närmast tjänstefel om regeringen inte gjorde så här. Jag utgår ifrån och hoppas att det svenska ordförandeskapet söker och hittar förändrade utgångslägen, nytt politiskt stöd eller förnyade ståndpunkter.

Inte kommenterat

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har inte kommenterat uppgifterna om att EU ger Sverige nobben kring de svenska förslagen.

– Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa, framhöll hon dock i en debattartikel i Dagens industri i november tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Miljöorganisationer kritiserar

Kritiken mot det svenska ordförandeskapet har i synnerhet kommit från miljö- och naturskyddsorganisationer specialiserade på skog.

Enligt organisationerna införde regeringen nya begrepp som lät bra i förhandlingar, men som egentligen inte skulle leda till någon förbättring.

– I själva sakfrågan håller jag med den svenska regeringen att inte skilja på primär och sekundär biomassa. EU-parlamentet har en helt orimlig syn på bioenergi som tagits fram utan konsekvensanalys. Om parlamentets ståndpunkt blir gällande är det förödande för svensk fjärrvärmesektor eftersom en femtedel av svensk värme skulle försvinna. Särskilt i den energikris vi befinner oss i. Fler borde göra som Sverige, inte färre. Det här är som att skjuta oss själva i foten, säger Emma Wiesner.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen