UPPGIFTER: Regeringen får nobben av EU

2023 02 10

Sverige har anklagats för att försöka utnyttja sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd.

Detta genom att försöka driva igenom förändringar i nämnda EU-råd gällande biomassa från skogen, rapporterar Dagens Nyheter.

Sådana förändringar skulle dels avvika från EU-parlamentets linje – men även från en majoritetsposition i rådet som antogs i somras.

Nobbar svenska förslag

Kritiken har gått ut på att Sverige inte agerar neutralt i frågan utan snarare utifrån egna intressen, det vill säga den egna skogs- och biobränsleindustrin.

Nu uppges att EU också nobbar de svenska förändringsförslagen.

Bland annat ska det ha handlat om en ny definition av “primär skogsbiomassa” som skulle kunna gynna fortsatt fjärrvärmeledning av grenar och toppar i Sverige.

– Enligt uppgifter till tidningen Aktuell Hållbarhet blev de svenska förslagen till en förnyad förhandlingsposition “krossade” – på punkt efter punkt, skriver DN.

C-parlamentariker försvarar regeringen

EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) har dock ridit ut till den svenska regeringens försvar.

– Det ingår i svenska regeringens och ordförandeskapets uppdrag att omformulera positionerna för att hitta en framkomlig väg i förhandlingarna med EU-parlamentet. Där ingår att begära kompromisser på vissa områden, men inte på andra, säger hon till Aktuellt Hållbarhet.

– Det vore närmast tjänstefel om regeringen inte gjorde så här. Jag utgår ifrån och hoppas att det svenska ordförandeskapet söker och hittar förändrade utgångslägen, nytt politiskt stöd eller förnyade ståndpunkter.

Inte kommenterat

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har inte kommenterat uppgifterna om att EU ger Sverige nobben kring de svenska förslagen.

– Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa, framhöll hon dock i en debattartikel i Dagens industri i november tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Miljöorganisationer kritiserar

Kritiken mot det svenska ordförandeskapet har i synnerhet kommit från miljö- och naturskyddsorganisationer specialiserade på skog.

Enligt organisationerna införde regeringen nya begrepp som lät bra i förhandlingar, men som egentligen inte skulle leda till någon förbättring.

– I själva sakfrågan håller jag med den svenska regeringen att inte skilja på primär och sekundär biomassa. EU-parlamentet har en helt orimlig syn på bioenergi som tagits fram utan konsekvensanalys. Om parlamentets ståndpunkt blir gällande är det förödande för svensk fjärrvärmesektor eftersom en femtedel av svensk värme skulle försvinna. Särskilt i den energikris vi befinner oss i. Fler borde göra som Sverige, inte färre. Det här är som att skjuta oss själva i foten, säger Emma Wiesner.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Valuta störtdyker i värde – inte hänt på sju år

2025 11 05

En av världens mest hajpade valutor sjönk kraftigt under tisdagskvällen.

För första gången sedan i somras har bitcoin, den kända digitala valutan utan central styrning, sjunkit under 100 000 dollar.

Det är under det som experter beskriver som en “viktig psykologisk gräns”, rapporterar E24.

– Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, säger Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen.

Första gången på sju år

Den fortsatta nedgången kommer efter att bitcoin avslutat oktober med ett fall på nästan fem procent.

Det är första gången som valutan visat upp ett negativt resultat i oktober sedan 2018. Den sju år långa “lyckomånaden” är därmed slut, konstaterar tidningen.

Nu fruktar experter att kryptomarknaden närmat sig kulmen.

– Många på marknaden är nervösa över om vi står inför ytterligare en fyraårscykel. Historiskt sett har kryptomarknaden, inklusive bitcoin, nått en topp vart fjärde år, följt av en korrigering, säger Mads Eberhardt.

"Oron spiller över"

Enligt Mads Eberhardt är det främst osäkerheten kring den amerikanska centralbankens räntebana och effekten av den pågående nedstängningen av statsapparaten, som i natt slog rekord i antal nedstängda dagar, som förvärrat nedgången.

LÄS MER: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

Men.

Allt är inte negativt.

Även bitcoin dalat under det senaste dygnet och i oktober så har valutan totalt sett stigit över 8 procent hittills under 2025.

Det finns ingen anledning till panik, menar Mads Eberhardt.

Ännu.

– Oron på aktiemarknaden, särskilt kring en möjlig AI-bubbla-spiller över på kryptomarknaden. Men vi har inte sett ett plötsligt fall som i mitten av oktober, säger analytikern.

Vid det tillfället föll marknadsvärdet på världens kryptovalutor med 19 miljarder dollar – på en dag.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Polen agerar själv mot Ryssland – vägrar vänta in EU

2025 11 05

I september skickade Polen upp stridsflyg för att skjuta ned ett tjugotal drönare som korsat gränsen vid en massiv rysk flygattack mot Ukraina.

Händelsen blev en otäck påminnelse om luckorna i Natolandets luftförsvar.

Drönarintrånget återaktualiserade också EU:s ambition om att upprätta en “drönarmur” i unionen senast 2027.

Så länge tänker dock inte Polen vänta.

Nu ger EU-medlemmen istället besked om att landet nästan omedelbart sätter igång bygget av ett nationellt system mot drönare, utan att vänta in EU.

– Vi håller med om idén att stärka försvaret av luftrummet över hela Europeiska unionen och är villig att överväga externa förslag eller lösningar, säger Polens biträdande försvarsminister Cerazy Tomczyk till Bloomberg.

– Men vi prioriterar nationella projekt.

EU:s mur kan komplettera

Enligt den polska ministern kan dock EU:s drönarmur "komplettera" Polens motsvarighet i framtiden.

– Om det finns några externa verktyg kommer vi att använda dem till fullo, säger Tomczyk.

Polen planerar att använda pengar från EU:s försvarslåneprogram för att finansiera sitt drönarskydd. Några fler detaljer än så har EU-landet inte velat ge.

Systemet ska dock vara operativt redan om tre månader och helt färdigställt om två år.

– Ett vapen mot drönare måste vara heltäckande. Det bör bestå av olika sensorer och effektorer som arbetar samtidigt, det ska först detektera och identifiera objekten och sedan neutralisera dem, säger Tomczyk.

LÄS MER: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg

Uppmaningen: var redo för krig 2030

EU har tidigare uppmanat medlemsländerna att vara redo för “alla kriser, inklusive högintensiva konflikter” senast 2030.

– Faran kommer inte att försvinna ens när kriget i Ukraina slutar. Det är tydligt att vi måste stärka vårt försvar mot Ryssland, sade EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas i oktober enligt BBC.

Hur effektiv en drönarmur kommer vara är dock något som ifrågasatts av experter och forskare.

– Du kommer aldrig kunna få något heltäckande skydd, det spelar ingen roll om det är drönare eller något annat, så kommer man alltid vara steget efter en angripare, det ligger i sakens natur att man aldrig kan få ett hundraprocentigt skydd, har Lars Forssell, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, sagt till SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryskt krigsfartyg i lågor

Text: Redaktionen