UPPGIFTER: Regeringen får nobben av EU

2023 02 10

Sverige har anklagats för att försöka utnyttja sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd.

Detta genom att försöka driva igenom förändringar i nämnda EU-råd gällande biomassa från skogen, rapporterar Dagens Nyheter.

Sådana förändringar skulle dels avvika från EU-parlamentets linje – men även från en majoritetsposition i rådet som antogs i somras.

Nobbar svenska förslag

Kritiken har gått ut på att Sverige inte agerar neutralt i frågan utan snarare utifrån egna intressen, det vill säga den egna skogs- och biobränsleindustrin.

Nu uppges att EU också nobbar de svenska förändringsförslagen.

Bland annat ska det ha handlat om en ny definition av “primär skogsbiomassa” som skulle kunna gynna fortsatt fjärrvärmeledning av grenar och toppar i Sverige.

– Enligt uppgifter till tidningen Aktuell Hållbarhet blev de svenska förslagen till en förnyad förhandlingsposition “krossade” – på punkt efter punkt, skriver DN.

C-parlamentariker försvarar regeringen

EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) har dock ridit ut till den svenska regeringens försvar.

Det ingår i svenska regeringens och ordförandeskapets uppdrag att omformulera positionerna för att hitta en framkomlig väg i förhandlingarna med EU-parlamentet. Där ingår att begära kompromisser på vissa områden, men inte på andra, säger hon till Aktuellt Hållbarhet.

– Det vore närmast tjänstefel om regeringen inte gjorde så här. Jag utgår ifrån och hoppas att det svenska ordförandeskapet söker och hittar förändrade utgångslägen, nytt politiskt stöd eller förnyade ståndpunkter.

Inte kommenterat

Närings- och energiminister Ebba Busch (KD) har inte kommenterat uppgifterna om att EU ger Sverige nobben kring de svenska förslagen.

– Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa, framhöll hon dock i en debattartikel i Dagens industri i november tillsammans med statsminister Ulf Kristersson (M) och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Miljöorganisationer kritiserar

Kritiken mot det svenska ordförandeskapet har i synnerhet kommit från miljö- och naturskyddsorganisationer specialiserade på skog. 

Enligt organisationerna införde regeringen nya begrepp som lät bra i förhandlingar, men som egentligen inte skulle leda till någon förbättring.

– I själva sakfrågan håller jag med den svenska regeringen att inte skilja på primär och sekundär biomassa. EU-parlamentet har en helt orimlig syn på bioenergi som tagits fram utan konsekvensanalys. Om parlamentets ståndpunkt blir gällande är det förödande för svensk fjärrvärmesektor eftersom en femtedel av svensk värme skulle försvinna. Särskilt i den energikris vi befinner oss i. Fler borde göra som Sverige, inte färre. Det här är som att skjuta oss själva i foten, säger Emma Wiesner.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen